Rumlarens guide till paradiset

  Jag har känt honom i många år, ända sedan jag var barn och vi samlade kiselsten i skogarna utanför Ystad och lekte att de var piraters tjuvgods. Vi har fiskat ...

Av: Stefan Whilde | 03 mars, 2011
Stefan Whilde

Sten Barnekow

Zazen och den omöjliga boken

Det är svårt för mig försöka formulera frågor om Sten Barnekows minst sagt mastodontiska bok, 2 144 sidor, Än zen då: En japansk zenmästares första besök i Sverige (Bokförlaget Nya ...

Av: Guido Zeccola | 07 januari, 2017
Essäer om litteratur & böcker

illustration Signe Collmo

Den franska nationalismens rena blod

Fransk nationalism har en mörk historia. Äkta fransmän är de som har vit hud och rent blod. Frihet, jämlikhet och broderskap gäller bara för äkta fransmän. Historiskt sett har det ...

Av: Bo Gustavsson | 01 juni, 2015
Gästkrönikör

Som man bäddar får man ligga

Det blir aldrig som jag vill det ska bli, det blir oftast bättre. Jag trodde det skulle bli si och så med en massa saker, efter så många år av ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | 26 juni, 2014
Gästkrönikör

Dikter av Christer B Johansson



altTidens tand har tuggat
kol i miljarder år
för att kunna spotta ut
en diamant smaragd.
Musslan jobbar med sand
i hundra år för att
skapa en pärla.
Ergo: Musslan
besegrar tiden.
Sådan är den rena konsten.



Om våren

Genom bedövande gråa
januaridimman tränger obegripligt
men gripbart ett ljuvligt minne av
en känsla för längesedan.
Första april 1998, enkel
rekvisita; nymornad treväxlad cykel
med sadelväskor innehållande
termos med kaffe, några bananer och
rysk kikare inköpt av rysk soldat
vid den nedrivna Berlinmuren.
Vindstilla, tjugo grader
sol i Eslöv.

Uppför backar mot
Västra Sallerups medeltidskyrka,
förbi den i riktning Örtofta - och
där, jublande! - ett glittrande
drillande kvillrande, en
lärka i skyn!
Om det hade funnits telefon,
som Karl Vennberg skriver,
så hade jag rtingt någon
och vrålat ut triumfen.
Men det har, tack och lov
säger jag nu, före
mobilernas tid. Så
jag stannade där jag stannat
vid vägkanten och njöt
av solen, stillheten
och fåglasången.
Länge. Så länge att en
rival till "min lärka" hann
flyta upp genom den lätta luften
och utmana på duell;
övertrumfa som en trumpetfanfar
till en fantastisk vår i Skåne.
Och till, skulle det visa sig,
den sämsta sommaren
på minst ett dussin år.


Cygnus sjunger i skyn

Aristokraten den vita högt uppe i den tunna luften
kristallerat klart trumpeter segerfanfarer om frihet:
Nu är jag här och skänker er frusna ynkliga jord-
bundna nordbor Våren!
Ändå diskret som den stillsammaste glädjen
inte rusig men målmedveten profilen förnäm
men aldrig helt bortvänd från oss människor
tycker kanske synd om oss ofria som bara
kan stå där och glo, Kanske inte kung
men långt ifrån plebej.
Vackra vita sångsvan, jag tror jag älskar dig
ännu mer än din brungråvitspräckliga syssling
som beflyger samma trad från söder till norr
oss vårtrötta till glädje hopp vemodig längtan
efter frihet och bättre tider. Cygnus cygnus,
smaka på namnet på den oåtkomliga skönheten!
Cygnus, cygnus, cygnus... Det riktigt sjunger -

 

I (utan titel)

Jag vill inte att mina små
nervceller ska vara grå.
Jag vill att de ska vara
röda
och
glöda,
glöda,
glöda.

Synen på konst är som smaken.
och baken: delad.
Bra konst är naken,
sämre ofta förfelad.

II. (Allt Väl!)

Korpar. Tysta. Verkar koncentrerade. Ungar?
Fischadlern, gjusen, Göken är västergök är

bästergök. Liljekonvaljerna plockas på ekbacken
ovanpå järnåldersgravfältet nära den unga Tegnérladan.

En gerbera från Monika på Sussens
tre år gamla röse som jag byggt i skogen.

Cal-Einars "altare" får en rosa nejlika
i en lila femtiotalsglasvas,

Jag är inte religiös men tror på
att vårda minnen av goda djur
och människor, min far, Katarina,
Hedvig som jag inte tänkt på

de senaste tjugo åren. Och alla som spriten tog.
Och knarket och cigarretterna, tänder en
och påskyndar min egen död.

Sigge har förresten växt till sig och är nu
nästan lika vacker som broder Sussen var.
Och liljekonvaljerna doftar ljuvligt i köksfönstret.

III (Maj 2011)

Känner alltså tänker jag
jag tänker jag finns till.
Vackert så!
Men varför?

Känslan är en tanke
så snabb att jag vi inte
uppfattar den som sådan.
Hinner helt enkelt inte.

Snabbare än ljuset.
"Varför" är däremot
långsammare än allt
i universum utom

folkets revolt mot orättvisan
som är högerns. Sill
och potatis utan sill
och utan potatis.

Empati och solidaritet kan
bli till kraft för de allra fattigaste
som inte orkar själva. Byråkratin
och kapitalismen som sådan.

För övrigt säljer, eventuellt till-
verkar ICA utmärkt svartvinbärssill.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Rudyard Kipling

I början av veckan kunde vi läsa om en björn som anföll en pojke. Det var ren desinformation. I själva verket var det precis tvärtom. Björnen låg och sov när ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 02 april, 2011

Alf laila wa-laila

Den arabiska litteraturen är en gömd och glömd skatt. Som ung läste jag om Sinbad Sjöfararen och om den sovande som blev väckt och jag läste utan att känna till ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 augusti, 2012

Petra

Petra

Mellanöstern har utgjort en viktig landbrygga mellan tre kontinenter med livlig handel österifrån. Dyrbara varor som kryddor och aromatiska örter, rökelse och myrra fraktades i stora kamelkaravaner från hamnstaden Aila ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | Essäer om samhället | 10 april, 2015

Huvud av Kaala (Tiden) på  Kidals tempelport på Java Foto CC BY SA 3.0

En tidsuppfattning i indisk kultur

När jag i slutet av 1970-talet besökte Srinagar i Kashmir, så träffade jag bland annat en lokal filosof, J.L.K. Lalalai. 1935 hävdade hans guru, Pandit Joo Ganjoo att vad Jalalai ...

Av: Bertil Falk | Essäer om religionen | 01 mars, 2017

Celibatet

Hur ska en katolsk präst kunna leva med sin sexualitet när denne förbundit sig att leva ett helt liv i celibat?

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 15 juli, 2015

Kärlek om du vill

Jag stod stilla, vattnet började forsa in. Fönsterrutorna på undre däck exploderade, en efter en. Vattenstrålarna dunkade mot mig, som skjutna ur en kanon. Sorlet och skräcken var total. Människor grät, somliga tyst, andra ...

Av: Jenny Berggren | Gästkrönikör | 24 augusti, 2013

Den mångsidige Robert Walser

"Everyone who reads Walser falls in love with him" påstår Nicholas Lezard i The Guardian. The New Tork Review of Books har i sin utmärkta serie inhemska och utländska böcker ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 31 augusti, 2013

Konstens eviga frågor tas upp på gatan

På Kägelbanan i Stockholm har för tredje året i rad en helg ägnats åt konventet Art of the Streets. Förra gången blev det uppståndelse kring förbudet mot marknadsföring av gatukonstfestivalen ...

Av: Rebecka Bülow | Kulturreportage | 02 september, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.