”Jag hoppas du ligger vaken som jag” Om Karin Boyes brev

Pia-Kristina Garde har varit på detektivjakt efter brev och information om den mytomspunna Karin Boye i många många år. 2011 gav hon ut en bok, Karin Boye och människorna omkring ...

Av: Mats Myrstener | 13 september, 2013
Essäer om litteratur & böcker

2. Smula icke mitt hjärta

Katten som kom aldrig till mig. Bild: Guido ZeccolaHär excerpt käx: Vi är ej likadana, hurpass vi ens förstår varann, aldrig förstör varandra, jag betvivlar dock att någon annan kan ...

Av: Stefan Hammarén | 25 augusti, 2008
Stefan Hammarén

"Ju mer vi är tillsammans..." Individualisternas kollektiva härdsmälta

Det är inte längre en tvistefråga utan det är fint att vara individualist. Vi har fattat "ensam är stark"-grejen, vi ser värdet i åsikt som värdet i oss själva, man ...

Av: Linda Bönström | 18 juni, 2011
Essäer om samhället

En moralisk historia

Mandy Rice-Davies har avlidit sjuttio år gammal efter att länge ha kämpat mot cancern, meddelar BBC. Om omständigheterna hade varit annorlunda, påstår någon som kände henne, hade hon kunnat bli ...

Av: Ivo Holmqvist | 29 december, 2014
Övriga porträtt

Damaskus



DEN ÅTTONDE PORTEN

 

altDet fanns sju portar

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

det fanns sju portar till Damaskus

 

så har man sagt mig

så står det

 

Men Damaskus viskar

det finns åtta portar

 

Den åttonde porten är

för främlingen

som öppnar

sitt hjärta för Damaskus

Jag viskar

du är staden bortom tiden

och den åttonde porten är

dörren till mig själv

andetag efter andetag

ordens andetag

ord som räcks mig

rädslan som faller till marken

jorden som tar emot den

kysser den

förvandlar den till trädgårdar

av levande ord

 

Det finns ingen mur

bara dörrar

 

Den åttonde porten är

främlingen

vars hjärta öppnats

av Damaskus

 

JAG HAR ALDRIG VARIT I DAMASKUS

 

Jag har aldrig varit i Damaskus

den här dikten är skriven i Damaskus

 

Jag är där varje morgon

i Damaskus

där himlen är barfota

och gränderna mer glittrande än inspirationens dagg

ur min kaffekopp dricker jag dikter

varje morgon vandrar jag i diset

i Ghotas väldiga trädgårdar

i Sham paradiset

vandrar jag med två poeter vid min sida

vid min vänstra sida Nizar och

vid min vänstra sida Mahmoud

alltid nära blodets flod

alltid nära dess källa

 

På min högra sida vandrar morgondagen

den dag skall komma när jag bär

jord i händerna och

på ryggen unga träd

min mun bär blommor

och mina fickor frön

aprikoskärnorna grönskar redan innan de planterats

mandelträden är gröna monoliter

tyngden av jasminernas doft gör rum i jorden

åt Ghotas nya skog

 

I ödmjukhet tar jag emot ett under:

Ghota återskapar mig

O, älskade skuggskog av poeters och älskandes träd!

 

På min högra sida vandrar en lycklig kvinna

barfota med ett moln

jag har aldrig varit i Damaskus

den här dikten är skriven i Damaskus

*

När Mahmoud matat havet

med sitt äpple

och

Balquis Al-Rawi nått sin regnbåge

steg floden

 

Fije fylldes inifrån

källan var som jordens puls

pumpande cirklar av liv

vattenvulkanens virvlar lyfte ditt namn

 

Barada!

Barada!

 

På floden

syns två män

sida vid sida

I en eka ror två poeter utanför tiden

Nizar röker en ljus cigarett

Mahmouds eld lyser upp hela Palestina

Eldskenet och vattnet

Vattnet och eldskenet

 

Och floden som stiger

 

Och vattnet steg

 

Barada dansar

inte längre som ett minne

Inget dansar ensamt och

ur fiskarnas mun

doft av mynta

 

*

 

På flodens strand

 

I morgondimman går vandrare

Yeats kommer från Innisfree

Yeats går före med fridens stav

 

Från alla jordens böcker lämnar

dikterna sina blad

poeterna sina boningar

ett tåg av ord och bärare rör sig mot Baradas

bägge stränder och

mot Ghotaskogen

Damaskus jasminer flyger över följet

doften från en enda av dessa vita stjärnor kan få stenar att öppna sig

kan få stenar att slå rot

Nu öppnar jasminen tidens port och alla som skrivit

orden

du älskar

lever!

 

Läsare!

diktens beskyddare!

kom!

jag har dukat åt oss under träden

 

jag har aldrig varit i Damaskus

den här dikten är skriven i Damaskus.

 

KOMMENTAR

Ghota, dalen omkring Damaskus. Ghotas skogar var berömda.

Sham, i det här fallet tanken på det forna "StorSyrien" omfattande: Iskandaron, Jordanien, Libanon, Palestina och Syrien.

Nizar, poeten Nizar Qabbani (1923-1998)

Mahmoud, poeten Mahmoud Darwish (1942-2008)

Fije, källan under Damaskus

Balquis Al-Rawi, Nizar Qabbanis hustru, dödad av en bilbomb.

"När Mahmoud matat havet med sitt äpple", syftar på en dikt av poeten: "Ett äpple för havet är..."

Barada, floden som går genom Damaskus

 

 

METAMORFOS

 

Allt skulle vara så enkelt

jag höll den nya dikten om Damaskus

i ett stadigt tygelgrepp

men hon ler och ler och ler

ser på mig

försvinner för mig

dyker upp bakom mig

får mig att vända mig helt om

fångar min blick

fångar det jag ser

kastar det

in i snåren

in i Ghotan

 

viskar

viskar

Damaskus viskar

 

Det du såg

var klänningen jag bar för dig i går

i går hade mitt hår den uppsättningen

då var min hållning skridande

då visade dig speglarna i min klänning

tusen bilder av

dig

 

men

kom närmare

 

lite till

 

se

nu i dag

ser du annorlunda ut

 

förvandlingen äger rum

hela tiden

 

jag var där

jag är här

du också

 

 

Damaskus är en duva

som flyger från

och som landar

i sitt rede

på samma gång

som hon är där!

 

 

Du tror att

du fotograferat henne

att du

målat hennes porträtt

du tror du bär hennes bild

i din medaljong

hon bär dig i sitt sköte

 

hon är

de vilda metamorfosernas och

den lugna hemkomstens

eviga förvandlerska

 

Hon är Damaskus

 

Elisabeth Korndahl

Ur arkivet

view_module reorder

Räkans fenomenologi

Vad är poesi? Är det att med björnkoll på versmått och rim svaja sig fram genom grekiska myter? Är det att tala med stora bokstäver om livet och döden och ...

Av: Jesper Nordström | Övriga porträtt | 28 januari, 2016

Om L.S. Lowry, industriella landskap och arbete i konsten

”I always deal with poverty. Always with gloom.” – L. S. Lowry (1887-1976) Orden möter en på en av informationsväggarna inne på Tate Britain, som nu har en retrospektiv utställning av L.S ...

Av: Den arge konstvetaren | Essäer om konst | 19 juli, 2013

Bandyspel med början i Habo - en personlig bandyhistoria

 Habo och bandy  En ung man som under tonårstid växte upp i Habo under femtiotalet kunde inte undvika att delta i ett fostrande bandyspel. Att leka med ”det röda nystanet” var ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer | 12 augusti, 2014

Å ha et globalt liv å leve, Del II

Innledning I Del II fortsetter jeg diskursen med å trekke opp skillet mellom materiell kultur og immateriell kultur. Rent tentativt skal det sies så mye at det immaterielle er om hva ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 19 oktober, 2013

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn   Klipporna på Färöarna är otaligt många och fantastiskt vackra. Har rest på många sätt, och i många länder, men särskilt starkt ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 09 februari, 2007

Sofia Karlsson: slutprojekt 5

   

Av: Sofia Karlsson | Kulturen strippar | 30 juni, 2012

Antologisk ångpremiär

En litterär händelse som kanske inte är jättestor, men som absolut bör uppmärksammas, är att den första steampunkantologin har kommit ut på svenska. Bakom antologin ”I varje ångetag” (Förlag Andra ...

Av: Bertil Falk | Kulturreportage | 08 maj, 2014

Fødsel og død, livsmening og livstid

Forord Vårt liv i verden begynner med fødselen og ender med døden. Således er hvert enkelt liv tilmålt, skjønt ingen av oss kjenner dagen og timen for vår utgang. I videre ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.