Franz Werfel, fotograferad av Carl van Vechten, 1940. (Wikipedia)

Franz Werfels Die vierzig Tage des Musa Dagh.

Franz Werfels roman om folkmordet på armenierna och om hur en spillra av dem räddades undan tack vare ett franskt fartyg kom ut sent i november 1933, trots att hans ...

Av: Ivo Holmqvist | 28 Maj, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Salix caprea Kilmarock Foto Beng B CCBYSA3.0

Sälgen

Sälgen, salix caprea, är inte bara ett av våra vanligaste trädslag utan också helt avgörande för livet på våra breddgrader. En nästan osannolikt stor mängd olika livsformer är knutna till ...

Av: Johannes Söderqvist | 30 januari, 2017
Kulturreportage

Borgeby - ett tusenårigt drama

Strax norr om Lund, strategiskt beläget nere vid Lödde å ligger Borgeby slott, en inte så ofta uppmärksammad men inte desto mindre viktig plats i den skånska kulturhistorien. I över ...

Av: Sofie Nikolajsen Bjarup | 02 oktober, 2011
Kulturreportage

”Monism” – en tredje utväg

Inför en aktualisering av Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus fick jag från professor Birthe Sjöberg mig till livs följande citat från Rydbergs Medeltidens magi från 1865: ”Vår tid är en ...

Av: Erland Lagerroth | 16 juli, 2012
Agora - filosofiska essäer

Damaskus



DEN ÅTTONDE PORTEN

 

altDet fanns sju portar

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

det fanns sju portar till Damaskus

 

så har man sagt mig

så står det

 

Men Damaskus viskar

det finns åtta portar

 

Den åttonde porten är

för främlingen

som öppnar

sitt hjärta för Damaskus

Jag viskar

du är staden bortom tiden

och den åttonde porten är

dörren till mig själv

andetag efter andetag

ordens andetag

ord som räcks mig

rädslan som faller till marken

jorden som tar emot den

kysser den

förvandlar den till trädgårdar

av levande ord

 

Det finns ingen mur

bara dörrar

 

Den åttonde porten är

främlingen

vars hjärta öppnats

av Damaskus

 

JAG HAR ALDRIG VARIT I DAMASKUS

 

Jag har aldrig varit i Damaskus

den här dikten är skriven i Damaskus

 

Jag är där varje morgon

i Damaskus

där himlen är barfota

och gränderna mer glittrande än inspirationens dagg

ur min kaffekopp dricker jag dikter

varje morgon vandrar jag i diset

i Ghotas väldiga trädgårdar

i Sham paradiset

vandrar jag med två poeter vid min sida

vid min vänstra sida Nizar och

vid min vänstra sida Mahmoud

alltid nära blodets flod

alltid nära dess källa

 

På min högra sida vandrar morgondagen

den dag skall komma när jag bär

jord i händerna och

på ryggen unga träd

min mun bär blommor

och mina fickor frön

aprikoskärnorna grönskar redan innan de planterats

mandelträden är gröna monoliter

tyngden av jasminernas doft gör rum i jorden

åt Ghotas nya skog

 

I ödmjukhet tar jag emot ett under:

Ghota återskapar mig

O, älskade skuggskog av poeters och älskandes träd!

 

På min högra sida vandrar en lycklig kvinna

barfota med ett moln

jag har aldrig varit i Damaskus

den här dikten är skriven i Damaskus

*

När Mahmoud matat havet

med sitt äpple

och

Balquis Al-Rawi nått sin regnbåge

steg floden

 

Fije fylldes inifrån

källan var som jordens puls

pumpande cirklar av liv

vattenvulkanens virvlar lyfte ditt namn

 

Barada!

Barada!

 

På floden

syns två män

sida vid sida

I en eka ror två poeter utanför tiden

Nizar röker en ljus cigarett

Mahmouds eld lyser upp hela Palestina

Eldskenet och vattnet

Vattnet och eldskenet

 

Och floden som stiger

 

Och vattnet steg

 

Barada dansar

inte längre som ett minne

Inget dansar ensamt och

ur fiskarnas mun

doft av mynta

 

*

 

På flodens strand

 

I morgondimman går vandrare

Yeats kommer från Innisfree

Yeats går före med fridens stav

 

Från alla jordens böcker lämnar

dikterna sina blad

poeterna sina boningar

ett tåg av ord och bärare rör sig mot Baradas

bägge stränder och

mot Ghotaskogen

Damaskus jasminer flyger över följet

doften från en enda av dessa vita stjärnor kan få stenar att öppna sig

kan få stenar att slå rot

Nu öppnar jasminen tidens port och alla som skrivit

orden

du älskar

lever!

 

Läsare!

diktens beskyddare!

kom!

jag har dukat åt oss under träden

 

jag har aldrig varit i Damaskus

den här dikten är skriven i Damaskus.

 

KOMMENTAR

Ghota, dalen omkring Damaskus. Ghotas skogar var berömda.

Sham, i det här fallet tanken på det forna "StorSyrien" omfattande: Iskandaron, Jordanien, Libanon, Palestina och Syrien.

Nizar, poeten Nizar Qabbani (1923-1998)

Mahmoud, poeten Mahmoud Darwish (1942-2008)

Fije, källan under Damaskus

Balquis Al-Rawi, Nizar Qabbanis hustru, dödad av en bilbomb.

"När Mahmoud matat havet med sitt äpple", syftar på en dikt av poeten: "Ett äpple för havet är..."

Barada, floden som går genom Damaskus

 

 

METAMORFOS

 

Allt skulle vara så enkelt

jag höll den nya dikten om Damaskus

i ett stadigt tygelgrepp

men hon ler och ler och ler

ser på mig

försvinner för mig

dyker upp bakom mig

får mig att vända mig helt om

fångar min blick

fångar det jag ser

kastar det

in i snåren

in i Ghotan

 

viskar

viskar

Damaskus viskar

 

Det du såg

var klänningen jag bar för dig i går

i går hade mitt hår den uppsättningen

då var min hållning skridande

då visade dig speglarna i min klänning

tusen bilder av

dig

 

men

kom närmare

 

lite till

 

se

nu i dag

ser du annorlunda ut

 

förvandlingen äger rum

hela tiden

 

jag var där

jag är här

du också

 

 

Damaskus är en duva

som flyger från

och som landar

i sitt rede

på samma gång

som hon är där!

 

 

Du tror att

du fotograferat henne

att du

målat hennes porträtt

du tror du bär hennes bild

i din medaljong

hon bär dig i sitt sköte

 

hon är

de vilda metamorfosernas och

den lugna hemkomstens

eviga förvandlerska

 

Hon är Damaskus

 

Elisabeth Korndahl

Ur arkivet

view_module reorder

På spaning efter den oskuld som flytt

I vissa frågor tenderar vi att gå från oklarhet till oklarhet. Och när det onda pågått tillräckligt länge har vi förlorat all förmåga till äkthet i vare sig känsla eller ...

Av: Oliver Parland | Essäer | 28 november, 2010

Ikon

En krönika av fotografen och författaren Tarja Salmi-Jacobson

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Gästkrönikör | 25 februari, 2017

Clara Peeters - A still life with carp in a ceramic colander

Några tankar om pekböcker

Pekböcker riktar sig i övervägande del till barn. Små barn. De innehåller enkla bilder på exempelvis husdjur, så som katter och hundar, och så andra djur, så som kor och ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 31 december, 2015

Munch och Strindberg i Berlin

I fjol var det August Strindberg, nu pockar Edvard Munch på uppmärksamhet. Den enes död den andres födelse. I Sverige är Thielska galleriet först ut med en utställning: ”Munch! – ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer | 22 februari, 2013

Mathias Jansson. 3 Dikter

Mathias Jansson är poet och konstkritiker. Han har tidigare blivit publicerad i svenska och engelskspråkiga tidskrifter och antologier. som Presens, Populär Poesi, Maintenant 8: A Journal of Contemporary Dada och ...

Av: Mathias Jansson | Utopiska geografier | 04 augusti, 2014

Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 3 av 4)

Världen larmar och står i, men jag – jag vill bara sitta under min korkek och lukta på blommorna. Eller som Långben så sakligt konstaterar i serietidningen Kalle Anka & ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 mars, 2017

Ingen rädder för vargen här…

”Who´s afraid of Virginia Woolf”, Mike Nichols filmatisering av Edward Albees pjäs som nyss visades på TV 2 är väl mest känd för att Elizabeth Taylor som Martha och Richard ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om film | 16 september, 2017

Dags att omdefiniera Hilma af Klint

En retrospektiv utställning säger lika mycket om sin samtid som en nyproducerad. Urval är allt, och varje ny vernissage blir en politisk kommentar, om det så bara – vilket ofta ...

Av: Ida Thunström | Essäer om konst | 17 Maj, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.