Det omedvetna och Freud

Det är en morgon i Wien. Sigmund Freud går genom sin våning klädd i badrock och tofflor. I en plötslig ingivelse greppar han sin ena toffel och kastar den med ...

Av: Johan Lundin Kleberg | 26 oktober, 2010
Essäer

… Mot Bröderna Karamazov och det ”oroliga blodet.” (Del II)

Ännu en morgon med blicken sömnigt klar. Glad över att ha vaknat till ett vinterlandskap och min uppmärksamhet är ljudlös. Jag väntar på en stjärna, inte nattens utan den av ...

Av: Göran af Gröning | 08 februari, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Triptyk av E. Sábato. Prinsessan och draken – De osynliga ansiktena – Rapport…

Inledning Ännu en morgon av återhämtning Känner att febern inte riktigt lämnat men det är faktiskt en skön känsla. Hur febrig var Balzac och hans samhörighet med Swedenborg? Strindberg och febern, och samhörighetskänslan ...

Av: Göran af Gröning | 02 september, 2014
Litteraturens porträtt

Sensommar i Beit Jala

  Den 20 och 21 september 2010 hölls den första "Festival des villes pour la Paix" ("Städernas festival för Freden") i Palestina, samorganiserad av städerna Beit Jala (Västbanken), Jena (Tyskland) och ...

Av: Marc Guerrien | 15 februari, 2011
Kulturreportage

Damaskus



DEN ÅTTONDE PORTEN

 

altDet fanns sju portar

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

det fanns sju portar till Damaskus

 

så har man sagt mig

så står det

 

Men Damaskus viskar

det finns åtta portar

 

Den åttonde porten är

för främlingen

som öppnar

sitt hjärta för Damaskus

Jag viskar

du är staden bortom tiden

och den åttonde porten är

dörren till mig själv

andetag efter andetag

ordens andetag

ord som räcks mig

rädslan som faller till marken

jorden som tar emot den

kysser den

förvandlar den till trädgårdar

av levande ord

 

Det finns ingen mur

bara dörrar

 

Den åttonde porten är

främlingen

vars hjärta öppnats

av Damaskus

 

JAG HAR ALDRIG VARIT I DAMASKUS

 

Jag har aldrig varit i Damaskus

den här dikten är skriven i Damaskus

 

Jag är där varje morgon

i Damaskus

där himlen är barfota

och gränderna mer glittrande än inspirationens dagg

ur min kaffekopp dricker jag dikter

varje morgon vandrar jag i diset

i Ghotas väldiga trädgårdar

i Sham paradiset

vandrar jag med två poeter vid min sida

vid min vänstra sida Nizar och

vid min vänstra sida Mahmoud

alltid nära blodets flod

alltid nära dess källa

 

På min högra sida vandrar morgondagen

den dag skall komma när jag bär

jord i händerna och

på ryggen unga träd

min mun bär blommor

och mina fickor frön

aprikoskärnorna grönskar redan innan de planterats

mandelträden är gröna monoliter

tyngden av jasminernas doft gör rum i jorden

åt Ghotas nya skog

 

I ödmjukhet tar jag emot ett under:

Ghota återskapar mig

O, älskade skuggskog av poeters och älskandes träd!

 

På min högra sida vandrar en lycklig kvinna

barfota med ett moln

jag har aldrig varit i Damaskus

den här dikten är skriven i Damaskus

*

När Mahmoud matat havet

med sitt äpple

och

Balquis Al-Rawi nått sin regnbåge

steg floden

 

Fije fylldes inifrån

källan var som jordens puls

pumpande cirklar av liv

vattenvulkanens virvlar lyfte ditt namn

 

Barada!

Barada!

 

På floden

syns två män

sida vid sida

I en eka ror två poeter utanför tiden

Nizar röker en ljus cigarett

Mahmouds eld lyser upp hela Palestina

Eldskenet och vattnet

Vattnet och eldskenet

 

Och floden som stiger

 

Och vattnet steg

 

Barada dansar

inte längre som ett minne

Inget dansar ensamt och

ur fiskarnas mun

doft av mynta

 

*

 

På flodens strand

 

I morgondimman går vandrare

Yeats kommer från Innisfree

Yeats går före med fridens stav

 

Från alla jordens böcker lämnar

dikterna sina blad

poeterna sina boningar

ett tåg av ord och bärare rör sig mot Baradas

bägge stränder och

mot Ghotaskogen

Damaskus jasminer flyger över följet

doften från en enda av dessa vita stjärnor kan få stenar att öppna sig

kan få stenar att slå rot

Nu öppnar jasminen tidens port och alla som skrivit

orden

du älskar

lever!

 

Läsare!

diktens beskyddare!

kom!

jag har dukat åt oss under träden

 

jag har aldrig varit i Damaskus

den här dikten är skriven i Damaskus.

 

KOMMENTAR

Ghota, dalen omkring Damaskus. Ghotas skogar var berömda.

Sham, i det här fallet tanken på det forna "StorSyrien" omfattande: Iskandaron, Jordanien, Libanon, Palestina och Syrien.

Nizar, poeten Nizar Qabbani (1923-1998)

Mahmoud, poeten Mahmoud Darwish (1942-2008)

Fije, källan under Damaskus

Balquis Al-Rawi, Nizar Qabbanis hustru, dödad av en bilbomb.

"När Mahmoud matat havet med sitt äpple", syftar på en dikt av poeten: "Ett äpple för havet är..."

Barada, floden som går genom Damaskus

 

 

METAMORFOS

 

Allt skulle vara så enkelt

jag höll den nya dikten om Damaskus

i ett stadigt tygelgrepp

men hon ler och ler och ler

ser på mig

försvinner för mig

dyker upp bakom mig

får mig att vända mig helt om

fångar min blick

fångar det jag ser

kastar det

in i snåren

in i Ghotan

 

viskar

viskar

Damaskus viskar

 

Det du såg

var klänningen jag bar för dig i går

i går hade mitt hår den uppsättningen

då var min hållning skridande

då visade dig speglarna i min klänning

tusen bilder av

dig

 

men

kom närmare

 

lite till

 

se

nu i dag

ser du annorlunda ut

 

förvandlingen äger rum

hela tiden

 

jag var där

jag är här

du också

 

 

Damaskus är en duva

som flyger från

och som landar

i sitt rede

på samma gång

som hon är där!

 

 

Du tror att

du fotograferat henne

att du

målat hennes porträtt

du tror du bär hennes bild

i din medaljong

hon bär dig i sitt sköte

 

hon är

de vilda metamorfosernas och

den lugna hemkomstens

eviga förvandlerska

 

Hon är Damaskus

 

Elisabeth Korndahl

Ur arkivet

view_module reorder

Den stockholmska barfotatrion åter på frammarsch

  Bandets galne trummis Andreas, basisten Joen och Martin. Den stockholmska barfotatrion på frammarsch Riffrockarna, Jaaris pojkar eller den underliga barfotatrion. Som man säger: kärt barn har många namn. Deras egentliga och ...

Av: Petter Stjernstedt | Musikens porträtt | 16 februari, 2007

I skuggan av ljuset. Om Gregory Crewdson

Ingenting kan väl vara mer trendriktigt inom konstvärlden just nu än foto. Kulturhuset i Stockholm har dock satsat på denna konstform i ett antal år och har generöst bjudit på ...

Av: Nancy Westman | Konstens porträtt | 26 mars, 2011

"Kritikernas kritiker" - ny konstform bringar förtjusning och förtret

Jag sällar mig minsann till alla andra tyckare som i detta nu besätter varenda blank ruta där man kan få in en stavelse eller två. Jag njuter av att kommentera ...

Av: Linda Bönström | Essäer om litteratur & böcker | 28 januari, 2010

"Ju mer vi är tillsammans..." Individualisternas kollektiva härdsmälta

Det är inte längre en tvistefråga utan det är fint att vara individualist. Vi har fattat "ensam är stark"-grejen, vi ser värdet i åsikt som värdet i oss själva, man ...

Av: Linda Bönström | Essäer om samhället | 18 juni, 2011

En politisk ontologi? Om Giorgio Agambens Homo sacer

Vad skulle det innebära att tänka oss politikens ontologi? Som ett politikens ursprung? Före värdeomdömen och olika politiska ideologier och partier. Frågorna ställs av översättaren Sven-Olof Wallenstein i efterskriften till ...

Av: Marie Hållander | Essäer om religionen | 15 januari, 2011

Sweden Rock. Foto: Sture Svensson

Sweden Rock 2015

Fotografen Sture Svensson på Tidningen Kulturen har varit på besök i Norje i Blekinge och dokumenterat Sweden Rock 2015, en resa bland gamla 1980-talets rockare och nya unga spännande band ...

Av: Sture Svensson | Essäer om musik | 16 juni, 2015

Hobbiten, en oväntad resa bort, och hem igen

J.R.R. Tolkiens bok ”Hobbiten – Bort och hem igen”fångar essensen av drömmen om ett mysigt hem med ensjungande tekittel. Vissa romankaraktärer åker runt hela jorden för att komma hem. Andra ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 06 december, 2012

Ungdomlig revolt i bildningsromanen Om Wilhelm Meisters läroår av Goethe

Det är sent 1700-tal och den tyske köpmanssonen Wilhelm Meister vill bryta sig loss från sin instängda borgerliga familj och ge sig ut i världen. Efter upptäckten av att hans ...

Av: Elin Schaffer | Essäer om litteratur & böcker | 18 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.