Magnus Andersson fotoporträtt  av Mario Clementi

Intervju med Magnus Andersson gitarristen som kämpar mot den kulturella provinsialismen

Magnus Andersson är utan tvekan den mest betydande bland de gitarrister som verkar inom den samtida konstmusiken. Han började spela som barn för Roland Bengtsson och studerade i ungdomen i ...

Av: Guido Zeccola | 03 februari, 2015
Musikens porträtt

Svensk lagstiftning bidrar till samiska kvinnors underordning

Det finns knappast någon forskning som behandlar levnadsvillkoren för vår urbefolkning, de svenska samerna under det senaste århundradet. Kunskapen om kvinnor och mäns jämställdhet i denna folkgrupp är mager. Under ...

Av: Lilian O. Montmar | 07 maj, 2013
Kulturreportage

Dikter av Carin Söderström

Dikter av Carin Söderström     Fördämningar bryts. Allt är tyst. Inåtvänt. Varje kalhygge är ett öppet sår. Tillvaron har en början. Kanske inte ett slut. Existensen av vägar in och ut har ...

Av: Carin Söderström | 19 januari, 2007
Utopiska geografier

19. Öster

På en karta är allting platt, men det är missvisande: Lund är inte bara idéernas stad, Lund är också Sveriges mest kuperade stad. Och det är lummigt, frodigt. Jag brukar ...

Av: Öster | 20 april, 2012
Lund har allt utom vatten

Dikter för en julimånad



Carsten Palmer Schale med nya korta dikter




Religionerna har i allmänhet inte gjort oss ödmjukare och mer kärleksfulla, humanismen har i allmänhet inte gjort oss mer humana, dikten har i allmänhet inte gjort oss mer medvetna eller känsligare. Det är fortfarande de lågsinnade som styr världen. Den som har makten segrar. Den som segrar borde inte ha makt. Vad gör vi? Blir mindre allmänna?

EREMITKRÄFTAN

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den vet hur det kan vara

där den naken söker sitt skal.

Eremitkräftan.

Vitrosa ryser den djupt där nere.

Smyglar fram som en våt blus.

 

BLÅMYNTA

 

En liten blomma i ökensanden

som dirigerar sina stjärnbilder

 

FELSÄGNINGAR

 

Språkets stiltje efter den stora nattliga stilen, som dragit förbi.

I väntan på att ordens vindar på nytt tar fart.

En hop felsägningar i samlas i varje varje rum.

Sociala rörelser är felsägningar som går i takt.

 

BESKUREN

 

Ett olycksaligt futurum i det blida nuet.

Det stora, vida svarta, döda.

Ögonblickskort hör jag min andhämtning.

 

ELD OCH SORG

 

Aspenström bor i Hälleviksstrand.

Tanten i sängen suger på sina tänder

som vore de ett munspel.

Här finns både eld och sorg.

 

PROGNOS

 

Så länge vi dansar och älskar

åskvädret vandrar nordvästvart

och verkligheten ruvar vidare.

 

Kan hela bilden skifta karaktär.

 

Men ingenting har ännu överlevt.

Ändå är det så, att allt som nu finns

alltid kommer att finnas ett exemplar.

 

UR KÄLLORNA

 

Solöar rundlar mitt parkettgolv

skyn är klar som ensamheten

 

Jag vill sork och mull och

björk och sten och

 

strykas ur källorna

ur det blå, ur elden, ur ditt öga

 

ANTECKNINGAR FRÅN EN GARDEROB

 

Jag är en långdistanslöpare

som saknar lokalsinne.

Detta har betydelse också för hur jag tänker

och skriver.

Jag trivs i labyrinter och på ytterbanor.

Men ibland stänger jag in mig i en garderob,

eftersom

mörkret tilltalar mig som utrymmet.

 

ULLA!

 

Se mig hör mig tala mig

sjung mig

ut ur mitt undermedvetna

och alla andras

 

DIALEKTER

 

Mina rötter finns i Göteborg.

Ibland färdas jag också dit

för att förbättra mig språk.

 

Ursprunget är en dialekt med nyanser.

 

Härute söker jag kontemplation och vishet

på den röda graniten.

Våt av utspillda samtal på mål.

 

REGN

 

Den tiden är det nu

Din andedräkts tid

Din nakna tid

 

Tiden att gråta

när det regnar

i regnet

 

FÅGELÖGAT

 

Ett gult fågelöga svänger runt

Den unga månen erövrar mörkret

Hösten är ett fosterland för nya

friska spår

 

INSIKTER EN SOMMARKVÄLL

 

Kropparna ligger tätt varandra som invändningar.

Avsigkomna drömmar kliar och smeker

på en och samma gång.

 

I varannan klyfta härskar en tystnad. Sådan tystnad

är tro och evighet och stor förundran.

Med månen i ryggen slinter vi inte med fötterna.

 

KORS

 

Den slutna vyn och de flydda epokerna. Allt är ett mörker.

Endast bilder kan nå vårt innersta. Endast det abstrakta

korset har ett direkt tilltal. Endast det glömda språket

är verkligt.

Den tryckta texten förtrycker oss. Om vi inte bryter upp

dess grammatik. Ingenting är mer befriande än en vit yta.

Men krokin upptäcker oss som vi är, och inte som vi borde vara.

 

ARMAR OCH BEN

 

Som barn stod en lillasyster och

knöt sina fingrar.

 

Med bortsprängda armar och ben

flög hennes syster upp i rymden.

 

Detta kom inte med i nyheterna.

Ohyggligheterna är inte längre nyheter.

 

Nyheternahandlar om mediala profiler.

Medan vi, vi, vi, vi.

Väljer i frysdisken.

 

I ALLMÄNHET

 

Religionerna har i allmänhet inte gjort oss ödmjukare och mer kärleksfulla, humanismen har i allmänhet inte gjort oss mer humana, dikten har i allmänhet inte gjort oss mer medvetna eller känsligare. Det är fortfarande de lågsinnade som styr världen. Den som har makten segrar. Den som segrar borde inte ha makt. Vad gör vi? Blir mindre allmänna?

Carsten Palmer Schale

Ur arkivet

view_module reorder

Västerbottenskarta

Vad är det för kartbild av ett landskap som litteraturen tillhandahåller? Om litteraturen kan sägas vara en modell av världen, vilken modell av Västerbotten är det som har kommit att ...

Av: Anders Öhman | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2011

Carl-Göran Ekerwald

Vad är bildning?

Gunnar Lundin om en ny bok av Carl-Göran Ekerwald: Om bildning -: tio dagböckers vittnesbörd

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 11 augusti, 2017

En praktisk humanism

Vad händer första veckan i skolbänken? Jag minns spelet mellan den avgudade lärarinnan i katedern och de nya kompisarna. Och jag minns att någon gång i puberteten förvandlades spelet i ...

Av: Gunnar Lundin | Gästkrönikör | 18 juni, 2012

Caspar David Friedrich och stanken av härsket fiskfett

Det ser ut som en tanke. Det lilla tegelhuset ligger i skuggan av Greifswalds Domkyrkas höga torn, inne i den trånga lilla gränden Turmgaße som förbinder Langestraße med Domkyrkoplatsen. Fadern ...

Av: Crister Enander | Essäer om konst | 19 oktober, 2009

Skilda rörelser på landet och i staden Intervju med regissören Radu Mihaileanu

Det finns några filmer som har en enorm vikt på grund av deras sociala patos, ofta större än dess tekniska möjligheter. I Sverige fann man den allra första av denna ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Scenkonstens porträtt | 24 januari, 2012

I Sapfos spår

”Någon, säger jag, kommer att minnas oss i framtiden”. Orden är Sapfos egna och blev en profetia för hennes poesi, läses och uppskattas världen över trots att den har mer ...

Av: Kristina Lauridsen | Övriga porträtt | 29 oktober, 2013

Ryttarstatyn - Några anteckningar om August Strindberg

Året är 1887. Natten är sen. Men på Rydbergs Kælder är stämningen hög. Röster sorlar, skratten rungar. Champagnen och spriten flödar. Lokalen är full av människor, trots den sena timmen ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 01 maj, 2010

Det andliga kallet i Roy Anderssons film "Du levande"

Bra filmer är de som inte endast underhåller men som även bär på starka budskap som dröjer sig kvar i tanken och där lockar till gensvar. För Simon Henriksson är ...

Av: Simon Henriksson | Essäer om religionen | 04 augusti, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.