Diktare, playboys och arbetare i Schweinfurt

Jag befinner mig i Schweinfurt. Namnet lär betyda ”vadställe för svinen”. Här hade grisarna fordom för vana att korsa floden Main. Knappt tre mil österut ligger Hassfurt, hararnas vadställe. Och ...

Av: Johan Werkmäster | 22 oktober, 2014
Resereportage

Goebbels - den intelligente fanatikern

  Goebbels bland gymnasiekamrater 1916. Goebbels - den intelligente fanatikern Kejsardömet står i full blomning när Paul Joseph Goebbels föds 1897 i småstaden Rheydt strax nordväst om Köln. Efter segern över Frankrike drygt ...

Av: Bo I Cavefors | 25 januari, 2007
Essäer om samhället

Federico Garcia Lorca

80 år av desinformation om Lorcas död

Den 19 augusti var det 80 år sedan som den spanske poeten och dramatikern Federico Garcia Lorca mördades av falangisterna. I gryningen den 19 augusti 1936 förde de honom till ...

Av: Bo Gustavsson | 03 Maj, 2017
Litteraturens porträtt

Vladimir Oravsky

Äventyret med FOREX Banks betal- och kreditkort fortsätter

Förra året kom min bok ”Vad betyder FOREX bank och annat skämt” ut,  ISBN 9789175910932. Det var aldrig min avsikt att skriva den, men när FOREX Bank med sin ihärdiga inkompetens ...

Av: Vladimir Oravsky | 17 februari, 2017
Gästkrönikör

Michael Economou

En ny dikt av  Michael Economou



Finally I have come to terms with tragedy. At last.
Så varför uttrycka mig på ett främmande språk?
Kan mitt eget missförstå innebörden, är döden
uthärdligare på engelska trots att bokstäverna


 

är identiska, versaler styr båda språken
som markörer för att också meningar upphör?
So be my grave my peace? Hos Shakespeare
klättrar döden med oss på stegar till himlen.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I mitt språk är döden en port, ett rike, ett mörker.
Stagnelius kramar bättre ljus ur bedrövelsen:
Natten är dagens mor, Chaos är granne med Gud.
Jag ber Gud om andra svar - i vilken religion blir

 

upphörandet värst? I brist på visshet, på universums
fria språk hör jag hur svalor seglar ovan långa tystnader
tillförlitligare än all undran och trygghet i innebörden
av min oro. Där jag går sent om eftermiddagen

 

i den rödsvartaste horisont som någonsin skymt ljuset,
blir själen Guds värste falskmyntare. Inte bryr sig
den straffbare om vilket språk, vilken religion
som talar åt oss! Jag börjar acceptera att jag är två.

 

Mina frågvisa falskmyntare, oroliga och lugna,
präglar mig utan att Gud kan göra mitt stoft
till annat än ett galaktiskt svar, på resa i ett evigt
nu som undanbett sig världen, dess ofria slut.

Michael Economou

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Stillbild ur Julian Rosefeldt ”Manifesto” (2015)

Julian Rosefeldt ”Manifesto” på Hamburger Bahnhof i Berlin tom den 18 september

Ibland hamnar man på en utställning som ger en gåshud. Julian Rosefeldts videoinstallation ”Manifesto”(2015) på Hamburger Bahnhof i Berlin är en sådan. Egentligen skulle den ha slutat i juli men ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 12 september, 2016

Ingångar och utgångar ur Borges Bibliotek

Klockan, ja något mellan tidigt och sent, kan inte urskilja riktigt och jag känner mig som insprängd i en målning av George Fredric Watt, eller ur en text av Borges ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 21 oktober, 2013

Marxismen och marknaden: Del III

Marxismens problem är att marknadskrafterna kunde smälta ner dess kritik och göra den till del av sitt maskineri. Den kritiska konsten blev insugen i varuutbudet och prissatt efter principen om ...

Av: Anton Stigermark | Agora - filosofiska essäer | 13 februari, 2014

Vilka är det som är “för många”?

Det är svinkallt. Biblioteket är stängt. Jag och en tjej till står utanför och huttrar. Jag har tajmat tiden fel, det är så kallt att jag måste ha gått jättesnabbt ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 13 oktober, 2013

Dessa underbara böcker!

Det var Jan Fridegård och hans trilogi om den arbetsskygge, romantiskt lagde Lars Hård som bjöd in mig i vuxenlitteraturen. Jag hade hunnit fylla tio och bodde ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 07 april, 2011

Varför blir inte människans skapelser levande?

Frågan kan tyckas konstig, men den dök upp, när jag såg en annons som förkunnade, att det finns 357 nya delar inuti årets bil. Det satte tankarna i rörelse. I ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 31 juli, 2011

Ta mej – jag känner henne inte (eller varför man lämnar fb)

Alessia Niccolucci är en ung italiensk författarinna, med flera romaner, noveller och diktsamlingar bakom sig. Hon kan anses ha valt ”den kvinnliga kontinenten”, som Lacan hade kunnat säga, men varierar ...

Av: Alessia Niccolucci | Utopiska geografier | 24 september, 2012

På spaning efter den oskuld som flytt

I vissa frågor tenderar vi att gå från oklarhet till oklarhet. Och när det onda pågått tillräckligt länge har vi förlorat all förmåga till äkthet i vare sig känsla eller ...

Av: Oliver Parland | Essäer | 28 november, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts