Revolutionär konservativ anarkism. Collage: Guido Zeccola

Antiparlamentarism

Antiparlamentarism utefter hela skalan alltifrån konservatism till anarkism är ett ideologiskt och socialpolitiskt svårplacerat begrepp, vilket emellertid inte innebär att antiparlamentarism saknar antropologiskt fotfäste. Istället för att tala om konservatism ...

Av: Bo I Cavefors | 17 juni, 2015
Essäer om politiken

Vem är vem och vad är vad?

Helgonet Lucia från Italien är enligt tradition, språk och kön en kvinna som levde i ett patriarkalt samhällsklimat. Som kvinna var hennes situation säkert mycket svår; främst med tanke på ...

Av: Thomas Silfving och Gunilla Nilson | 23 november, 2012
Gästkrönikör

Tåg i tid – i Hongkong och Stockholm

”Säga vad man vill om Mussolini, men han fick tågen att gå i tid” var kanske bara en fascistisk propagandalögn men det är en efterhängsen slogan som fastnat. Det finns ...

Av: Ivo Holmqvist | 21 augusti, 2017
Kulturreportage

Börft Records - kulturbärare i periferin

Ungefär samtidigt som syntpopen, emblematiskt representerad av Human Leagues platta ”Dare” och Depeche Modes debut, slog sina kommersiella lovar kring den skivköpande publiken, utvecklades en mindre för allmänheten mindre iögonenfallande ...

Av: Peter Sjöblom | 23 september, 2013
Essäer om musik

Tigandets budskap



altTigandets budskap

(Efter Lukas 7:36-50)

Maria Magdalena talar
Det är fötterna jag älskar. Deras
budskap av smuts, damm, trötthet.

Det är därför jag kysser dem
och tvår dem i mina tårar.

De galileiska vägarna är dammiga
och steniga och hans fötter har
fått valkar och sår. Det är det
jag älskar: valkarnas och smutsens budskap

Det är det jag kysser och tvår
i tårar. Därför har jag tagit

med mig flaskan med balsam.
Jag gråter över hans fötter inte

för att rena dem utan för att tjäna
deras budskap om att gå på det som bär

oss alla och bli buren av tröttheten,
smutsen och dammet på de galileiska vägarna.

Därför smörjer jag in fötterna med balsam
och torkar dem med mitt långa svarta hår.

Jag lägger min svarta natt över hans fötters
trötthet som smorts i lätthet. Mitt hårs

natt gömmer i sig slag och stön och skrik
och kylan från kastade mynt.

Det blir alldeles tyst omkring oss
då jag står på knä och smörjer

in hans fötter och torkar dem
med mitt hår. Doften av balsam

fyller tystnaden och jag vet att han ser
på mig tigande vårt gemensamma ord.

Det är det jag älskar och kysser: doften
av balsam från vårt tigandes ord om

att modern av trötthet och smuts och
damm på de galileiska och judeiska

vägarna är det som bär oss burna
av det som kommer att ta emot oss

och famna vår sista trötthet och stank
och förruttnelse i sin stora ömhet.

Det är det jag älskar, det är det jag kysser
och torkar med mitt hårs svall då

det blir alldeles tyst kring oss.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.


2 Simon talar

Vilken skam! En synderska i mitt
hus! Vad ska folket säga?

Hur kom hon in? Plötsligt satt hon bara
där vid hans fötter utan skam

då vi låg till bords. Jag är farisé
och en ansedd medborgare i staden.

Det var en plikt att bjuda denne profet
till mitt hus och mitt bord. Men

han kan inte vara någon sann profet
eftersom han låter denna kvinna röra

vid sig. Vad är detta för beröring?
Som om beröring aldrig funnits.

En beröring av klanger i vit rymd. Vi sitter
alla stumma, skamsna. Jag kommer

att bli vanärad. Varför föste inte någon av
tjänarna undan denna synderska?

Och han bara tiger, han som jag
bjudit till mitt bord. Hur kan

han tiga när en skammens tystnad
sänkt sig över oss alla runt bordet?


3 Jesus tiger

Bara med denna kvinna kan mitt tigande
tala sitt budskap. Bara i denna

kvinnas händer får mina trötta fötter ro.
De galileiska och judeiska vägarna

är dammiga och oändliga. Dessa
dammiga vägar är min enda moder

och min enda fader. De tolv som följer
mig är tolv steg i dammet och smutsen.


Det trettonde steget är det jag tiger.
Bara denna kvinna hör mitt trettonde

stegs tigande budskap om att komma
till ro hos två ömma stora händer.

Och gråten som öppnar den yttersta
porten för steget i det svävande burna
balsamdoftande …
4 En tjänare talar

Det kom plötsligt så mycket folk.
Vi fick mota bort många

i porten. Jag vet inte hur denna kvinna
kunde komma in. Min herre vill bara

ha förnämt folk som gäster. Jag vet
inte vem denne Jesus är och jag bryr

mig inte heller. Det är så mycket att göra
hela tiden. Min herre och hans gäster

måste passas upp. Kvinna satt där
vid mästarens fötter likt en skugga.

Ingen tänkte på henne. Min herre
bjöd på det bästa han hade.

I en farisés hus får bara det bästa
serveras. Det jag fruktar

är min herres käpp. Tomma ord
om Guds rike och frälsningen

är inget annat än tomma ord men min herres
käpp svider i skinnet. Kvinnan satt

och grät vid mästarens fötter och såg
så lycklig ut. Jag har aldrig sett

någon lysa så av lycka då hon torkade
mästarens fötter med sitt hår. Det sägs

att hon är en stor synderska. Vad vet jag?
Balsamflaskan måste ha kostat mycket.

Hur kunde hon köpa den? En sådan flaska
finns inte ens på stans marknad.

Det är så mycket spring för
att passa upp gästerna vid bordet.

Min herres käpp står bakom
dörren och väntar. Det är allt jag vet.

Bo Gustavsson

Ur arkivet

view_module reorder

En dikt av Emma Ehrlekrona

  Jag väntar på att de urgröpta benen ska kollidera och bringas i klang, på att flugsvamparna ska slå ut. Röda stjärnor i skogsnatten som när katternas ögon slöts och omfamnade mig Nej platsen ...

Av: Emma Ehrlekrona | Utopiska geografier | 17 januari, 2011

Hypatia av Alexandria som levde i sällskap med stjärnorna

2009 kom filmen Agora av den spanska regissören Alejandro Amenábar, den handlar om en nästan bortglömd filosof i det gamla Egypten: Hypatia av Alexandria. Men vem var Hypatia? Vid universitetet i Neapel ...

Av: Guido Zeccola | Agora - filosofiska essäer | 16 augusti, 2010

Är folket den skyldige?

Ett spökväsen vandrar runt i Sverige, det är fördomens föreställning om att det italienska folket har skuld för de missförhållanden som finns i landet, från maffian och korruption till skattefusk ...

Av: Angelo Persiani | Essäer om samhället | 15 december, 2012

Egentligen inte intresserad av film

Illustratio: Ulla-Carin Grafström Egentligen inte intresserad av film Bäst trivs hon med att röja sly i skogen med motorsåg. Att det blev animerad film var mest av en slump för Ulla-Carin ...

Av: Ulf Hjelting | Porträtt om politik & samhälle | 20 november, 2007

Författare om författare

Skönlitterära Sällskapet Stockholm Nord är en hyvens sammanslutning som nyss kommit med den skrift som är nummer 14 i sällskapets ordning men nummer 127 i Svenska Humanistiska Förbundets skriftserie. Se ...

Av: Bertil Falk | Kulturreportage | 08 december, 2012

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Bilder från Turkmenistan

Tarja Salmi-Jacobsons underbara resa till Turkmenistan i bilder och ... ord.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 17 september, 2015

”Oh Småland! It was so stenigt you know!” Bishop Hill, svenskhet på prärien…

Om man går utmed huvudgatan i svenskbygdens Bishop Hill mellan hus med 1800-talsinspirerad svensk bruksbyggnadsstil som Steeple Building och vidare förbi Colony Store och presentshopen Svenska Hjarta (Svenska Hjärtan), krukmakeriet ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 16 mars, 2014

”Vem kommer att vara kvar, vad kommer att vara kvar? En stavelse kommer…

Abraham Sutzkever föddes för 100 år sedan i Smorgon utanför Vilna, som då tillhörde det väldiga ryska riket, och ligger numera i Litauen. Liksom många andra mindre städer vid den ...

Av: Grzegorz Flakierski | Litteraturens porträtt | 15 juli, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.