Teaterkonsten, Teater KAOS och "Vita Horan"

På 80-talet var Stockholm en av Europas teatertätaste städer. Där fanns framförallt en oerhörd mängd fria teatergrupper som med eller utan statliga medel skapade kvalitetsteater för brinnande livet. Publiken vande ...

Av: Boel Schenlaer Boel Schenlaer | 05 mars, 2012
Gästkrönikör

Marvel Comics i ett nötskal

Illustration: Ida Thunström "Jag valde inte att bli det här". Skådespelaren Thomas Hayden Church fäller Flint Markos replik med något skyggt fladdrande i blicken. Marko syftar inte bara på ...

Av: Malin Krutmeijer | 15 augusti, 2008
Essäer om film

Noosfären och Internet

Teilhard de Chardin (1881-1955) - fransk jesuit och paleontolog - var i ropet för några årtionden sedan. Han förenade de till synes oförenliga riktningarna darwinism och kristendom i en religionsfilosofisk ...

Av: Bertil Falk | 08 januari, 2010
Essäer om religionen

Sašo Sedlaček  Beggar Robots

Tiggarrobotar och heliga trashankar

Ett av de hetaste och mest känsliga ämnena i dagens samhällsdebatt är tiggeriet. Och konstnärerna har börjat ta tag i saken. Temat har alltid funnits, och vi lär oss mycket ...

Av: Mathias Jansson | 14 juni, 2015
Essäer om konst

jag återvänder inte av bo bjelvehammar



 

1.

 

haren är nyfikenharen sitter på vägen, en hare går inte, bara hoppar(hoppe, hoppe, hare) och skuttar, Gustaf Fröding säger att haren springer och att det är harens rätt, liksom att mumsa på kål; han står utanför fönstret, han verkar ouppmärksam, öronen är inte helt uppfällda, han funderar på nästa steg, mot kullen eller mot den vildvuxna trädgården, båda ger skydd, mot den svarta hunden och rivalen, som retas, ser mot gråvädersväggen, koltrasten sitter i rönnbärsträdet, snart sitter vintern där, haren andas vass luft från öster, 5.2 grader, haren går till diket, han upptäcker en jordspricka, möjligen finns där ett gömsle för gråsuggor eller ett skrymsle för tvestjärtar, kall jord, detta med mat är det mesta att tänka på, det har blivit några maskrosblad tidigare och gråvattnig trädgårdssallad, kråkor väsnas och flyger klumpigt, haren bär ingenting med sig från det nattliga, han kan minnas att han blev väckt i legan av fågelvingar, som smällde, när han såg upp, verkade de vinka åt honom, andra ögonblick är försvunna, men när han sitter här på vägen, blekbrun som harstarr, bygger han små minnesrum, plötsligt är de insamlade, men lika fort blir de utströdda och så försvinner de, gräset ändrar färg, strå för strå drar en solljusslinga genom fältet, rörelser, som ändrar färg, björktrastar skvattrar och surrar

 

2.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

haren går sina vanliga stigar, växlar, först till björkslyet, sedan till ljungen, men han minns den tidiga våren och tuvullens knoppar, först på myren och sedan i kärret, haren kan känna oro inför den tid som kommer, när allt börjar bli mera lyhört, när kråkan väsnas igen och känner sig störd, tänker han på lillungens, harpaltens, död, den lille var redan klen av det ihållande regnet, sedan kom kråkan, dagen efter kom mården och tog två ungar, en mårdkäft mot ett litet harhjärta, oron gnager i bakhasorna, han tänker på hur det ska bli nästa vår, på avstånd ser han en hare, han har aldrig behov av att hävda sig och sitt, jo när kampen om honorna börjar, då tar han på sig boxhandskarna, men bara då,

det är en daggvåt gryning, det är snart dags att gå till legan, idag blir det under stenen vid den stora björken, där finns även lite ris att äta av, människorna ser vita ut, orden verkar trötta nu i november, det är svag vind, ljuset vacklar, det är inget regn,

det blir att bryta upp tidigt idag, ljuset stänger klockan två, det står en häst med brunt huvud, nära stenen

 

 

3.

 

haren har släktingar i England, farbror David Hare, i Tyskland Joakim L Hasen och i Nederländerna Ard Haas, det handlar om den gråa pälsen, den har gett alla namnen; någon, Plautus, talar om en ett djur, en människa, med grått huvud och vitt skägg, det stämmer bra i Ryssland säger man serjak, den gråa; när jag ser på haren ser jag både grått och brunt, några stänk vitt och svart; det visar sig just idag, en torsdag, att någonting har hänt med haren, tussar av päls är borta, när han rör sig sakta ser jag att ena bakhasen är blodig, dessutom är han sig inte lik i karaktären och kynnet, han verkar ombytlig och lynnig, retar sig på småfåglar och löv som yr lite planlöst, men kommer för nära honom, så brukar han inte vara, han är spänd och lyssnar ofta uppmärksamt, det har hänt någonting under natten, även om haren försöker vilseleda(vill i vall) genom att byta lega och förflytta sig i oregelbundenheter, så är haren emot förändringar, han bejakar det beständiga och det orörda, han vill känna igen sig, när han kommer till trädgården för att mumsa sallad och kål, vill han att det ska se ut som vanligt, när han går till samlingen av björksly, vill han att det ska vara som tidigare dagar, han ogillar att saker ändras, i det avseendet liknar han Karl Ove Knausgård, en brehmsk reaktionär

 

 

4.

 

i drömmen drar molnen bort, det är inga tussar, det är stora flak, de är vita med grå inslag, ibland vita med röda ådror, som hos harsyran, fåglarna drar bort, allt rör sig snabbt, ett landskap rör sig i molnen, allt genomkorsas av tunna stigar, som harens växlar, det finns små, vita huskroppar och människor, som är förstenade; i ett moln finns min hare, jag känner igen alla tecken, det är en diffus bild, utan starka konturer, vid hans framtassar vilar två porslinskaniner i rosa och blått, haren rör sig inte, ändrar inte ställning, då och då försvinner han, men det går att återkalla bilden, det finns träd, men de är tysta, plötsligt kommer en kvinna upp, bredvid haren, hon bär en tung börda på sitt huvud, en korg med tvätt, möjligen är hon på väg till floden för att banka tvätten, haren rör sig inte, först när det kommer ett barn, gråtande efter kvinnan, reser sig haren på bakbenen, men bara en kort stund, sedan intar han sin grundställning, barnet har spillt något rött på sin slitna och söndertrasade tröja, möjligen är det blod, längre bort syns allvarliga män klädd i vit skjorta och svarta byxor, de är fyra män, en bär en liten vit kista, möjligen är det någon som har kallats hem, haren visar både förundran och skepsis,

molnen ändrar färg, de blir klargula som harris, utan spjut och tornar, förvandlas till en blekgul färg lik den hos harkål, det blåser upp, det är svårt att bestämma riktningen, de gula molnen vilar på enristäcken och bäddar av lila ljung,

efter en stund, jag kan inte avgöra längden, kommer nya bilder, ett stort öga av mörker, som speglar sig i ett vattens andning och en måne som har fläckar, i en av fläckarna ser jag min hare(i ny kan man få se harspår, men i nedan håller de sig gömda), landskapet ändrar karaktär, det är övergivna bostadshus och lador, med fasader i rött eller gråblekt rött, som färgen hos harklöver, haren verkar både skygg och rädd

 

5.

en dagdröm tar vid med en viss fortsättning, de fyra männen paddlar bort i en kajak, den vita kistan står i mitten, det är dödens tyst, nu märks det att året faller in i december, två män i limefärgade västar smyckar ett julträd, i skogsbrynet står haren bunden vid ett träd, det är svårt att se, dimslöjor leker(det betyder att haren bakar), en vit hund och fyra svarta tjurar finns nära trädet,

så syns lillungens varma päls och moderskinden, så går en dag ifrån vår tid och kommer inte mer, haren ser sitt ansikte i en spegel, där tränger det fram så tydligt, den förhatliga läppen och den fula munnen

 

Ur arkivet

view_module reorder

Exit- en röst som vill förändra

Mellan den 9 och 13 Juli, pågick Exit, en årlig musikfestival i Petrovaradin fortet - som härstammar från 1600-talet - i Novi Sad, Serbien. Festivalen röstades för ett par år ...

Av: Senka Islamovic | Kulturreportage | 09 augusti, 2009

Torun Börtz. Foto: Nora-Börtz-Vagenheim

Det kriminella 2015, enligt Eriksson

Bengt Eriksson bjuder oss på en kavalkad över förra årets bästa deckare.

Av: Bengt Eriksson | Kulturreportage | 12 januari, 2016

An Empirically Based Definition of God, with Feminine and Masculine Incarnation

 A Definition Stemming from Russell’s Paradox and from an Empirically Based Curved Static Cosmos Annihilating Beyond Time and Space Spirit of Truth, Enlighten and Guide our Research O Mary Conceived without Sin ...

Av: Piero Benazzo | Agora - filosofiska essäer | 09 april, 2012

Men det här är Serbien

  Kvinnor i Nis. foto Sophie Malmros Men det här är Serbien Tåget från Belgrad till Nis ser ut som tågen i Sverige på 1970-talet. Jag har tur och får plats i en ...

Av: Sophie Malmros | Resereportage | 05 december, 2009

Tusen liv passerar

I tystnaden och minnet av de som inte orkar mer, stod jag förundrad på gatan en dag i maj förra året, och hörde livet susa i trottoaren, steg och mummel ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 10 juni, 2014

22. Kjell

Kjell sjunker ner på stolen i hallen. Mor är död, inget kan ändra på det. Han börjar snöra på skorna som han nyss klivit ur. Döden kommer aldrig vid en ...

Av: Kjell | Lund har allt utom vatten | 11 Maj, 2012

47. Lina, Tobbe och Nils-August

”Och sedan fanns det en stor scen och mitt på den stod en stor balustrad. Den ledde upp till en hög och utsvängd trappa, ungefär som i en gammal sång- ...

Av: Lina, Tobbe och Nils-August | Lund har allt utom vatten | 16 november, 2012

Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.