Jorden - vår himmel

I min bok Humanist bland naturvetare har jag (s 169-194) introducerat en tidigare bok av David Abram: The Spell of the Sensuous från 1996. Nu föreligger en ännu större och ...

Av: Erland Lagerroth | 07 juni, 2012
Litteraturens porträtt

Fragolina autentica

Svenska jordgubbar - en fix idé

Så var det åter dags för den årliga jakten på falska jordgubbar. I år är den dessutom skärpt. Är det inte osynliga ubåtar som olovligt turistar i vår skärgård, så ...

Av: Thomas Silfving | 11 juni, 2015
Gästkrönikör

Carina Nurmilehto, några verk

Carina Nurmilehto, 48, har skrivit poesi och prosapoesi i knappt ett år. Hon är trebarnsmor och mångårig skådespelare. Efter avlagd logopedexamen i Uppsala arbetar hon nu till vardags med funktionshindrade ...

Av: Carina Nurmilehto | 12 mars, 2012
Utopiska geografier

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 23 oktober, 2012
Filmens porträtt

Three ladies in Cairo. Del III. New family member



Hoda ShaarawiMin mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den man som kom att bli min morfar, Torsten Salén. De flyttade tillsammans till Egypten 1926. Ingrid, deras dotter, föddes året därpå och växte upp i Egypten där hon gick hela sin skolgång i en fransk skola med många egyptiska elever.

Detta är ett utdrag ur kapitel 4 egenhändigt översatt till svenska från engelska.

New family member s. 115 – s. 118 i boken.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Många egyptiskor fick tackla vad för Hilda föreföll vara oövervinnerliga problem. Vissa av dessa kvinnor, som Hoda Shaarawi som kämpade för sina illitterata systrars förkovran, var även involverade i politiken. Hon blev känd som en av de mest framstående feministerna från början av 1900-talet. Hilda beundrade denna kvinna som under ett charmfullt leende och eleganta manér, var extremt modig samt besatt en stark integritet.

De träffades för första gången under en middag med några av Torstens kollegor och fick genast tycke för varandra. Därefter kom de två att spendera många timmar tillsammans. Båda var fria och oberoende kvinnor. Hilda imponerades av sin väninnas gedigna kunskap om sitt land, beundransvärda sätt och de viktiga insikter Hoda bidrog med. Hon statuerade även exempel för Hilda.

Några år innan, hade Hoda – härstammande från den egyptiska överklassen – anlänt till Kairos tågstation där hon välkomnades av sina landsmän. Hon var redan känd för sina feministiska arbeten och kom tillbaka från en internationell kvinnokonferens i Rom. Det är nu eller aldrig! Hoda du kan göra det, gör det nu! Hon övertalade sig själv att göra det otänkbara.

Inför allas ögon, tog hon långsamt av den slöja hon bar framför ansiktet och såg hur åskådarna kippade efter andan. Nu är det försent, äntligen är det gjort, tänkte hon. Vissa följde meddetsamma hennes exempel. ”Kefayya, kefayya” – det räcker, det räcker! – skrek kvinnorna i kör. Det var början av slutet för harem systemet i Egypten.

”Men vissa kvinnor är beslöjade och andra inte, oberoende på religion. Det hela förblir ett mysterium för mig”, sa Hilda.

”På landet har kvinnor alltid arbetat bredvid män sedan urminnes tider och de har aldrig varit beslöjade”, förklarade Hoda. ”Men enklare stads kvinnor beslöjar sig när de går ut. Annars är det en klassfråga. Överklasskvinnorna beslöjade sig för att åtskilja sig från slavarna som inte var beslöjade.”

Kvinnorörelsen hade inte börjat som sådan utan snarare som en proteströrelse mot kolonialisterna. Kvinnor och män kämpade sida vid sida mot sin gemensamma fiende. Kvinnoemancipationen i Egypten började med den bildade eliten.

”Och det anses vara chict att vara så vit i hyn som möjligt för det visar att kvinnan till skillnad från mannen slipper utomhusarbete. Ett av de säkraste sätten att hålla sig borta från solstrålarna är att vara beslöjad.”

”I Sverige har vi inga sådana problem det ser de långa vintrarna till”, svarade Hilda och log vid tanken.

Harem, ett i västerländska öron ambivalent ord, syftar egentligen på kvinnokvarteren – i den egyptiska överklassen levde män och kvinnor separerade från varandra – och de legitima hustrurna kallades också för ”harem” vilket ingav respekt. När dessa kvinnor lämnade sina palats, utmärktes de från resten av befolkningen genom att beslöja sig. Slöjan och haremet var dåtidens symboler för klasskillnad: att åtskilja sina kvinnor var dyrt och krävde ett stort hushåll med avsevärda arkitekturarrangemang. Mannen var även tvungen att köpa eunucker – kastrerade slavar från Sudan – för att övervaka och hjälpa kvinnorna samt att vara deras länk till världen utanför. ”Vissa eunucker blev som familjemedlemmar och kvinnorna litade på dem”, förklarade Hoda.

”Men ni låser väl inte in kvinnfolket längre?” frågade Hilda förskräckt.

”Nej, inte direkt, sederna förändras…” Hodas svar var inte riktigt tillfredställande. ”Men det är tack vare dessa gamla traditioner som du kan beundra mosharabeyyornas underverk”, lade hon till.

”Oh! Jag älskar dem, så vackert hantverk!” erkände Hilda.

Dessa magnifika, genombrutna träskärmar, bakom vilka kvinnorna kunde se ut utan att bli sedda, är unika.

Snarare än att vara religiösa symboler, var harem och slöjan snarare en social- och finansiell- etikett. Mäns heder berodde även på kvinnans kyskhet så att ha dem segregerade var ett sätt att ha hedern i behåll. Under 1800-talet och i början av 1900-talet var kvinnorna i städerna, vare sig de var judinnor, kristna eller muslimer för det mesta beslöjade. Det var snarare en regional tradition än en religiös symbol.

 

Anne Edelstam

 

Utdrag ur Three ladies in Cairo – förlag Vulkan – april 2014.
bokus.com. adlibris.com
www.articlesfromparis.com

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Anders Österling. Armod

En dikt av Anders Österling . Dikten nedan kommer att tryckas i Knut Lindelöfs bok  Ett liv, en tid – Åren 1994–1973 genom kameraögat. Armod Dig, stora fattigdomens barn,dig binda inga band ...

Av: Anders Österling | Utopiska geografier | 01 mars, 2014

Toleranse og verdi i senmoderniteten

Innledning I dette essayet skriver jeg om hva som mer presist er lagt ned i toleransebegrepet, der ‘toleranse’ likeledes er uttrykk for ‘verdi’. Om det er slik at ‘moderniteten’ satte inn ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 juli, 2013

Arena könskrig

illustration: Moa Holmqvist Arena könskrig Arbetet för lika rätt för människor som skrivits in i kategorin ”kvinna” har pågått i över tvåhundra år. I väst har kategorin gått ifrån att vara ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 07 november, 2007

Från Friskatorpet: Invånare och gäster. En bildkrönika

Som komplement till det skrivna språket tar jag hjälp av bildspråket. De flyger, springer, rullar sig, smyger, flaxar, hoppar och kryper. Jag följer efter med kameran och förevigar deras rörelser ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 02 september, 2010

Året fan klev ner från väggen och in i farstun

Oroligheter. Det oroliga läget. Den svåra situationen. Svagheter. Det har varit ett år med ett överflöd av ord som dag för dag lämnar oss mindre berörda, trots att det borde vara ...

Av: Linda Bönström | Gästkrönikör | 01 januari, 2015

Post-EmmaKrönika 1 Rastplatsen I

Snart ingen mindre än en &:så triton dök fram i mitt Jon Blunds dyra hov ärad med håv i en håv nästan som i horstrumpor ensam. Var fet som en ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 februari, 2010

Marocko del II Värt att veta på väg till Essaouira

Vi befinner oss på en dagsresa från Marrakech till Essaouira i en bekväm turistbuss med medföljande guide, som livligt berättar och kommenterar det vi ser på franska och engelska. På ...

Av: Lilian O. Montmar, Mats Olofsson | Resereportage | 03 februari, 2011

En leende Hitler. Foto i Dokumentationszentrum, Nürnber

En stad för fred och mänskliga rättigheter

När nazisterna 1933 hade tagit makten kom Nürnberg snabbt att få en särställning. Hitler glorifierade den bayerska staden, som framställdes som ”urtypen” för en riktig tysk stad: välbevarad ringmur, medeltida ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 21 december, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts