Onyktra tankar om skrivandets mörka sidor

Den som tar sin tillflykt till gift för att tänka kan snart inte tänka utan gift. (Charles Baudelaire) Morgondagen har sedan länge varit här, och den är betydligt mer ...

Av: Fredrik F. G. Granlund | 26 april, 2011
Essäer

fängelse i Sachalin

Sachalin

Ön har inte helt gått under. De ungas tankar ännu levande. Den kritiska blicken ser in i systemets tragiska byggnad och hänsynslösa dimmor.

Av: Hans-Evert Renérius | 10 maj, 2017
Stefan Whilde

Drottningen i Paris. Om Marie Godebska

Med stigande häpnad bekantade sig besökare på Musée d’Orsay i Paris för en tid sedan med en epok i Frankrikes musikliv, som sällan belysts på ett så inträngande sätt som ...

Av: Eva-Karin Josefson | 20 mars, 2014
Övriga porträtt

Ingrid Bergman - frontfigur under  Cannesfestivalens 68:e upplaga.

68:e filmfestivalen i Cannes bjöd på franska framgångsvindar

Det blev filmen Dheepan av regissören Jacques Audiard som fick Guldpalmen i Cannes. För övrigt bjöd festivalen på starka, franska framgångsvindar.

Av: Lena Andersson | 08 juni, 2015
Essäer om film

Ben Jonson Senaste statsmannaropet



Ben JonsonBritten Ben Jonson (1572-1637) skrev satirer och komedier, som länge gjorde honom minst lika uppskattad som Shakespeare. En av dem uppfördes av Shakespeares trupp.

Jonson formulerade sig någon gång ganska snålt om Shakespeare, men skrev ändå satsen "He was not of an age, but for all time" om rivalen.

Jonsons dikter har beskrivits som "klassiskt svala", vilket inte kan sägas gälla den här dikten, riktad mot de politiska kannstöparna i London på Jonsons tid. Den är ganska elak, och äger dessutom en viss tidlöshet.

Erik Carlquist (översättare)

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

 

 

Senaste statsmannaropet

 

 

Man ropar ut smultron och andra läckra bär

på Londons gator; ett annat rop är det här:

”Köp statsmän, mogna!” De växer på var gata,

är tjugosex, och hörs om statskonst prata.

Den känner de utan och innan; med slitna manschetter,

pipkragar och skägg på gatorna de sprätter.

Med gravallvar i uppsynen och orden

bedömer de var statsman här på jorden:

de vet hur man ett land ska styra rätt,

fastän de bara detta land har sett

på någon karta, som de köpte billigt

av någon figur, som sålde den misstänkt villigt.

Intriger, kupper, rådslag och projekt –

för sådant hyser de en djup respekt;

om var detalj de ger så klart besked

att – vill man tro – de själva varit med.

Vad furstar kostat på sitt spioneri

och vem som planerar nästa förräderi,

ur sådant skvaller kräset väljer de

för att sig såsom djupa spåmän te.

I statsaffärer långt framåt de skådar,

när tolv års politik de klart bebådar.

Var brist i varje land är dem väl bekant;

allt negativt som sägs de finner sant.

De känner till varenda liten rad

historikerna skrev; vart nyhetsblad

från Europa girigt slukar de

för att sin spådomskonst besannad se.

De talar ängsligt och ses skyggt sig röra.

”Hur står det till?” de andas i ditt öra.

En dödsdom, en ukas, en proklamation

meddelar de i lågmäld, mystisk ton.

Till dunkla hörn av staden helst de skubbar,

de möts, jämt sex, i parker, krogar, klubbar.

Bokhandelns hemligheter känner de,

var dag du dem hos Bill och Rime kan se.

När böcker publiceras på sina mässor,

finns katalogen snabbt i deras hjässor.

Hur chiffertexter bäst man konstruerar,

den frågan våra statsmän fascinerar,

och den som andras chiffer bäst kan lösa,

kan snart, av mutor rik, med punden slösa.

Angiveri är dessa statsmäns kall,

det nyckeln ger till andras syndafall.

De vet: angiveri är maktens moder

och därför vill de känna dess metoder.

Osynlig skrift de nyttjar titt som tätt.

Att få ihop till den är ganska lätt:

man blandar lök med piss och ättikvin

och skriver med fjäder från en gam så fin.

De bryter upp sigill så lätt, så lätt

och lagar dem, med självpåtagen rätt.

De förutser i strida spådomsflöden

hur krig och fred ska forma Englands öden.

De böcker, som förbjudits av censuren,

de skaffar sig, men hamnar ej i buren.

Om krutkomplotten pratar de ännu,

om franske kungen hör man bara: ”Hu!”

Om Spanien nämns, går talet ej i dur;

om påven nämns, blir minen riktigt sur.

Mot biskoparna tar de kraftigt i;

de håller på sitt puritanparti –

likt det tycks dessa smarta statsmän tro

att sympati ur okunskap kan gro,

och därför skyr de folk med bättre vett

och vettigare syn på stat och rätt.

Men också oss föraktar dessa gossar:

vi äger ej den sanning som förlossar –

den sanning (falsk) om staten och dess gåta

som de har sett, dem själva må den båta.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Helgon och källkult i Sverige: Sankta Helena eller Elin av Skövde

Den första lördagen efter pingst firades traditionellt Trefaldighetsafton. Söndagen som följer, trefaldighetssöndagen, är inledningen till den långa trefaldighetstiden. För inte så länge sedan var trefaldighetsafton en av årets stora dagar ...

Av: Kristian Pella | Essäer om religionen | 10 juli, 2012

Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | Resereportage | 08 november, 2011

Tankens ambivalens VII

”En bok är en spegel: tittar en apa in Kan förvisso ingen apostel blicka ut.” / Lichtenberg Ambivalent i mina tankar, så även min yttre bild av identitet. Tänker därför skriva fram en ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 18 december, 2013

Han gör det här för att han måste

Musikartist, radiopratare, skribent och nu senast programledare för SVTs "Filmkrönikan". Navid Modiri har hunnit med mycket.  Till hösten släpper han en tredje skiva tillsammans med bandet Gudarna.

Av: Tim Sterner | Musikens porträtt | 25 juli, 2008

Gösta Ekman med Bibi Andersson och Kjell Grede

En dåres försvarstal – Gösta Ekman i en annorlunda roll

August Strindberg kände sig långt ifrån alltid helt tillfreds med den högst personliga syn på äktenskapet med Siri von Essen som han delgav världen i En dåres försvarstal.

Av: Kurt Bäckström | Essäer om scenkonst | 07 maj, 2017

Kyla i Kabul

Vintern är kall i Kabul. Det sägs att på många, många år har det inte varit sådan kyla. Temperaturen går ner till runt tio minusgrader på natten. I kylan inträffar ’koranbränningen’: ...

Av: Åsa Pernilla Gustafsson | Resereportage | 27 mars, 2012

Som djur

Människor och andra djur kan systematiskt förvandlas till ting av andra människor "Ni håller er med köpta slavar här. De har det sämst men skall ändå utföra det tyngsta arbetet; ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 19 januari, 2009

Dagar i ljus och frihet – Intervju med Nikanor Teratologen

Det ni nu ska läsa, denna text, sträcker sig tvärs genom Sveas undermåliga brunhål och publiceras i dess fantasmatiska kloak för att tillsynes nå dig i ditt allra mest privata ...

Av: Freke Räihä | Övriga porträtt | 02 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.