Boken i spegeln. Ett decennium av svenska böcker

Att överblicka ett just gånget decennium och dess litteratur är i grunden en omöjlig uppgift. Det är både alltför nära och för avlägset på en och samma gång. Närsynthet och ...

Av: Crister Enander | 04 januari, 2010
Kulturreportage

Elsa Viola. Anteckningar från våning 33

1. De har spärrat in mig och hon har vaknat någonstans i öster. Det var så det började den här gången, precis så. Det där snabba, sköna, onda kan jag inte ...

Av: Elsa Viola | 28 oktober, 2013
Utopiska geografier

Gandhara Buddha foto CC BY SA 3.0

In & ut

Översättning till svenska: Esmeralda Westerstrand.

Av: vrd. Ñāṇavīra Thera | 27 februari, 2017
Agora - filosofiska essäer

Who is Charlie?

Alla begrepp flyter in i varandra. Ingenting är längre vad det brukade vara och ingenting är heller hur det ser ut att vara.

Av: Niklas Anderberg | 10 december, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Kaj Svensson. Dikter



 

Kaj Svensson. Foto: Joanna GapinskaKaj Svensson. Född 1953 I Helsingborg, bott och studerat i Lund. Första bok: "mellan snö & måne" (1974); senaste, den nionde: "Ännu på väg" (2012). Under 2013 utkommer "Regn över Kraków & andra dikter". - Jobbar som Komvux-lärare i lilla Bjuv, och har tidigare under många år skrivit litteraturkritik och kulturartiklar i bl a Helsingborgs Dagblad, LO-tidningen, Finanstidningen ... - Favoritplats? Rom!

 

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

 

 

I Borgheseparken

 (Till Joanna)

 

 

Jag kan knappt stava

till de ord du bär närmast hjärtat:

Czȩstochowa, Szymborska, ukochany …

 

Men när vi sitter

i Borgheseparken,

dricker medhaft och äter pizza

och blickar bort

mot Peterskyrkan i diset

spelar det ingen roll

 

Å, detta långsamma döende!

 

– Så, ni skränande gojor,

gröna blixtar i det djupa blå,

låt ögonblicket som aldrig vill komma

infinna sig; samla allas drömmar,

allas våra drömmar,

i ett enda vingslag

och hejda tidens gång!

 

 

Utan titel

(21/3 2012)

 

Guldfisken i sin skål

omgiven av Saknad

Sorg och Syskon,

av Själ, Salamander, Stillna

och Söka

kan förvisso se

åt alla håll,

men dess synfält

är detsamma från stund

till stund,

från dag till dag,

i regn och snö,

mörker och ljus;

i evig cirkelsimning

är guldfiskens värld

ständigt ny: dess minne

tjugo sekunder kort,

och färger, former, ljud

(om nu fiskar kan höra)

förvånande nyheter

på varje varv:

Äta, Älska, Åldras –

 

Vet inte exakt varför

men tänker plötsligt

på dig och på mig och

på oss alla

och på att världens cirkel

är en ring –

 

Och på guldfisken

som ett slags existensens mätarelarv …

 

*

 

Det är därför du kan

förälska dig i en näktergal

och sätta den i bur;

 

låta tårarna flöda,

väta ditt ansikte, tvätta

din blick –

 

(Ahmad Shamloo In Memoriam)

  

 

Ljusmätaregränd

 

Man stöper framtidens ljus

i Ljusmätaregränd; fladdrande

flämtningar far vilse

bland skuggorna på väggen …

 

Smaken av vatten,

smaken av eld,

smaken av ”dödens stränga alkohol”

när lack och lyte

går hand i hand –

 

*

 

(En suck i världens sena skymning

för att här är då och där är nu …

 

En dans på svarta rosor

Under en blå himmels poesi – )

 

 

Citatet från dikten ”Magma” av Casimiro de Brito (”Ingens herre ingens dräng, Aura Latina, 2002, övers. Lasse Söderberg).

 

 

 

3 Haiku

 

1.

Stormen vräker in

fruset vatten i hamnen

Skarven äter ål –

 

2.

Svanarna lyfte

över Moldau och löven

var ett stilla regn –

 

3.

Älskade, se till

att vår kärlek alltid bär

hela vägen hem!

 

Dagen D

 

Ingen vet var

blixten skall slå ner

Dagen då Dylan dog

var jag inte här;

jag sov på järnvägsstationen

i Warszawa

Jag vaknade ur min dröm

och allt var som det var:

körsbären och speglarna

föll mellan stolarna;

drömmens frusna skugga

samtalade lugnt

med en förbipasserande poet

– Som om fjärran

lurade allt för nära!

Vid horisonten växte en storm

och träd, metall och vajrar

sjöng så infernaliskt …

Dagen då Dylan dog … –

Jag lovade att aldrig

tala om den

för det finns ingen tröst

i ord som slår sten av blod –

 

 

Minnet raskar …

 

Rimfrost, snörök …

Elda inte för kråkorna!

Åtrå och ångande kroppar

kan spränga alla gränser

utom den utmätta tidens

Minnet raskar

över svartgammal is

och någon väntar på andra sidan;

någon lika gammal som du

Vinden i trädkronorna

sjunger Framtidens lov;

i det mörka, kalla vattnet

under isen förmäls Drömmen

med sin arktiska skugga –

 

 

Samma här

 

Samma här som där:

Sahara – vindens tomgång;

Europa – tomgångens vind     

 

Esoterisk ordning

 

Torgskräck, fönstersömn, gatusjuka …

Fobifober av alla extraktioner

vandrar sida vid sida

på stadens trötta esplanader

Finns det några frågor,

några hemligheter kvar?

Jag vet inte till vilken måne vi färdas;

på vilken avlägsen stjärna drömmar föds –

August Strindberg fann aldrig

de vises sten i Paris;

Tsamyang Gyatso aldrig

balansen mellan kött och ande

Men här i Babylons trånga gränder,

i böneutropens purpurglans

gnor sig en gammal katt

mot tingens skuggor, de

svultna gestalterna,

och räddar på så sätt

själva den esoteriska ordningen

i en svårtydd exeges –       

 

Utsikt

Bob Dylan: ”Vista from Balcony”

 

Den här flodens vatten skiftar

från djupaste blått till laxrosa

Spända segel som Frihetens förrymda drömflarn,

och där, till vänster, en tyngre farkost

lastad med Minne, Kärlek, Förlust, Förtvivlan …

Nu råder en stunds stillhet,

allt har stelnat i ro, i väntan

Min egen utsikt mot Helsingör och Kronborgs slott

badar i en något kylig vårsol;

en parad av Frälsningsarméns blåsorkester

skulle vara en överraskning!

Inifrån rummet strömmar Sarah Vaughan:

”Moonglow” ut genom den öppna balkongdörren

Men det är inte tid för månen ännu;

långsamt träder ett landskap fram

i en närmast perfekt balans

mellan vakenhet och dröm

Det finns ingen förväntan här,

bara en solenn känsla av något överståndet –    

 

 

Dikt (nr 6)

 

En sång om ett skepp och ett hjärta

(Max Walter Svanberg)

 

Hur skall jag börja

den här dikten? Kanske:

Råmande moln, Vrålande

skyar, Galna trappister …?

 

Du lärde mig att Kafka

betyder ”kaja”; att

sjöstjärnor söker sig

till klämtande klockor;

att våldet aldrig, aldrig

kan överflygla kärleken;

att skepp alltid kommer lastade

med hemliga gåvor

och egendomliga sånger …

 

Ge mig en påfågel,

ett uns drömmar ur hand i hand;

ett rop in i glansen

just där en spärgel slår ut!

 

Långsamt närmar sig

skalderna, målarna, rabulisterna

den annalkande frosten –

Tänk vad en enda snöflinga

kan göra med nattens skuggor!

 

Tänk, plågan att vara utan planeter,

utan porslinstunga, utan

historiska referenser till glömda kontinenter!

Utan guldpläterade kvinnobröst!

 

Du finns emellertid alltid här

bevarad i tidens bok

Du hissade inga fanor,

ältade inga platta plattityder;

förförde bara ungdomen

med omstörtande visioner –

 

I din brunnsklara blick

upptäckte jag mig själv …

 

Drömmar mognar till sist,

och jag draperar mig i eget namn;

mitt eget hjärta hänger jag om halsen

Över nejden en tung klang

som ett tredje fosterland,

en sällsam hud av viol och vitriol –

 

 

(Till Helmer Lång - lärare, mentor, vän)

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Terrence Malick & tystnadens hemligheter

Då och då ― oftast på obskyra filmbloggar ― publiceras suddiga bilder som sägs fånga Terrence Malicks ansikte. Den skygge filmregissören och författaren har gjort isoleringen och blygheten inför offentlighetens ...

Av: Klas Lundström | Essäer om film | 19 april, 2013

The Boppers fortsätter att ha skitkul när de spelar

The Boppers fortsätter att ha skitkul när de spelar Sedan tre decennier tillbaka har The Boppers spelat en mix av äkta rock´n roll med utarbetad stämsång i doo wop-tradition. Det är ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 09 november, 2006

Om att inkludera och att exkludera genom mat. Smilla på bokmässan

Rent instinktivt vill man dela med sig. Bryta bröd. Man behöver inte vara Jesus och lärjungarna för att uppskatta den gemenskapen som maten, brödbrytandet, ger. På tåget till bokmässan vill ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 06 oktober, 2013

Den mediala explosionen och skriftkulturens upplösning - om McLuhan och mediernas utveckling

  Foto: Lorenzo Colloreta Den mediala explosionen och skriftkulturens upplösning – om McLuhan och mediernas utveckling I sin text Understanding media söker Marshall McLuhan etablera frågan om vad som händer med konsten ...

Av: Roberth Ericsson | Essäer om samhället | 13 juli, 2007

Könsbestämda ord

Härmed anmäler jag påbudet att ordet kvinniska skall ersätta ordet människa. Möjligen är ordet kvinniska inte direkt könsneutralt, men det kommer att mildra den tyranni med vilken millionårigt manligt språkbruk ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 09 november, 2013

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 13

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 03 juli, 2017

Theo Jansen,

Vindljud och vindkraftodjur

Vindkraftverk uppfattas av en del som ett störande inslag i miljön. De är stora, fula och låter, men om man istället överlåter åt konstnärer och arkitekter, snarare än ingenjörer att ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 03 oktober, 2015

Filosofi er livsform. Del II

Kjærligheten til livet er nerven i all utforskning av livet(Renessansefilosofiens motto) Inngangsporten min til vitenskap og filosofi er slik. Mens de empiriske vitenskapene er om opphoping av stadig mer detaljert kunnskap ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.