Cecilia Persson – En diktares första uppgift är att bli lik sig själv

Jag gick upp 4.20 och var så trött att jag kände mig illamående. Båda barnen bor heltid hos mig nu. Klockan 14.30 ska jag sätta mig på min röda cykel ...

Av: Cecilia Persson | 12 november, 2012
Utopiska geografier

Thales fra Milet

De første filosofene, det vil si Thales, Heraklit, Parmenides, Pythagoras, Demokrit og mange, mange flere, gjorde sin entré i det europeiske kulturområdet for om lag 2500 år siden. Hver og ...

Av: Thor Olav Olsen | 30 april, 2013
Agora - filosofiska essäer

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka Det är ungefär ett år sedan som jag i en krönika åt Tidningen Kulturen beskrev den medelåldersmannen Jante och hans vänner, som på en ...

Av: Fredrik Rubin | 05 juli, 2008
Gästkrönikör

Bättre Förr  foto Thomas Wihlman

Den fåfänga jakten på service

Kanske är du som jag, beställer ibland böcker, skivor eller något annat från utlandet, sådant som inte lagerförs i Sverige. Detta är inte alltid en enkel procedur. Som att ha ...

Av: Thomas Wihlman | 16 juli, 2016
Reportage om politik & samhälle

Pernilla Pålsson – Fyra dikter – Det finns inte ett värde i att dikta.



Pernilla Pålsson

Jag kommer från den delen av arbetarevärlden där det inte finns något värde i att dikta. Min far tillhörde den världen. Vi läste mycket i familjen, men diktning var dravel. Jag tycker att det var underbart att han var före sin tid i idéer om kvinnors rätt och barnuppväxt. Kvällstid arbetade han på gummifabriken i Trelleborg, på dagarna passade han mig och min syster, medan mor arbetade som laboratorieassistent på Tomelilla reningsverk. Vi bodde i Vanstad, en liten by utanför Sjöbo. Far var lekfull: han lyfte oss i luften och skojade med oss. Han berättade sagor: i trädgården lekte feer, trollkarlar, talande gråsparvar, flickor med svavelstickor och andra väsen.

Min far dog 2011. Jag började dikta: Dikterna drabbade mig med samma kraft som i en storm. En lycka. Och. Satans ambivalens. En del personer i min omgivning tycker att: ”Dikta är melankoli och märkvärdigt.” För jag är en behagande kvinna som bryr mig om vad min omgivning tycker. Och ambivalens. Och Lycka. Min mor berättade i en minnesstund att far i sin ungdom läst poeter som Nils Ferlin och Karin Boye.

Lekfullheten lever vidare i mitt arbete med barn, som pedagog i förskola: Att delta i lek med barnen. Att berätta sagor. Att undervisa barn i att skapa egna sagor: I barns magiska värld kan en kanin jaga ett troll, och trollet blir räddad av en talande osthyvel.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

2011 började jag berätta: jag skapar ofta urbana nutidshistorier med mytiska inslag. Jag är en av administratörerna i Berättargruppen Ägir. Vi utgår från Kafé Agnez i Malmö, besökare berättar sagor, myter och livshistorier. Det drar alla åldrar, både män och kvinnor.

Kvinnoljugarbänkhistorier handlar om vem som är värsta womenplayern: Det är som att Birgitta Stenberg och Kerstin Thorvall står på atriumgården och talar vitt och brett. Det gäller att kunna slänga upp sina bröst på axlarna, åka motorcykel med en 30 år yngre älskare, dansa med Johnny Depp i tre timmar, träffa en fransk prins på S:t Knuts torg i Malmö och få ett slottsliv och om att kyssa gud. http://berattarkafe.wordpress.com/

 

Detta är min diktdebut:

  

 

FÅNGA DAGEN

 

En dag vi har planerat

bara den dagen.

 

Lev ditt liv som det sista andetaget

hysteriskt om du drar det till din tungspets.

 

Bara för att du ska dö

behöver du inte tycka om ditt arbete,

inte tycka om människor.

Livet är alldeles för kort för fulla människor,

a waste of my time, sa servitrisen.

Kanske en förlust i arrogansen.

Ibland möter du människor som inte fångar dagen,

they ruin my day, sa sotaren.

 

Hör du. Dagen finns där. Fånga den!

Sen kommer kanske ”Les Misérables”.

 

Jag vet en man som hade en fru.

Hon dog. Cancer.

De hade tre barn tillsammans.

Sen.

Han dog, tumör i hjärnan.

 

Vi lever en mikrodelssekund sekund efter nuet.

Nuet i fängelse

drömma tillbaka, längta,

drömma tillbaka,

framåt, fantisera i nuet.

Alla våra tröstdrömmar

när allting har fallit,

fånga dagen.

 

 

 

DUKTIGHETSMÄNNISKOR

 

Duktighetsmänniskor

och ledbandsmänniskor

går ofta ur led

och vi med,

 

som när en trasdocka spricker i sömmarna

som när en skyltdocka faller till marken

som att vi inte kan andas längre

som att alla lemmar ligger utkastade

 

och vi vet inte om vi kan

foga ledbanden samman,

eller om vi ens ska.

 

Som att den som är klok blivit tok,

som irrar runt och pratar strunt

och vi har fallit för duktighetsmänniskornas åsikter

och i det vi brister

och faller, faller, faller i sönder.

Res dig upp

och vi kan andas.

 

 

 

 

TYCK OM MIG

 

Om du säger vad du tycker, tycker jag som du.

 

Jag är en behagande kvinna, jag står invid väggen

höger, vänster nej höger fot fram.

Tillbaka.

 

Jag tycker något,

inte som du, jo ibland, men inte alltid.

 

Jag tänker om du tror att jag tycker som du, så tycker du om mig

Så, säg vad du tycker, så tycker jag som du.

 

 

 

 

POJK

 

Barnhemspojke.

 

Jag förstår ditt tysta språk,

du har vuxit upp.

 

Du ropar att du älskar mig.

 

I ditt ansikte är anklagelse.

Ur arkivet

view_module reorder

Johann von Fritz. Nya dikter

   Bidar nirvana   Det finns så många grenar, det växer grenar ur mig Varje gren är en tankes separata ångest Trädet slog rot i dimman kring min mage Jag betraktar det inte helt utan vemod.   Hela ...

Av: Johann von Fritz | Utopiska geografier | 18 november, 2013

Den naturliga uppenbarelsen och den historiska. Stagnelius Näcken än en gång

Kvällens gullmoln fästet kransa Älvorna på ängen dansa,Och den bladbekrönta näckenGigan rör i silverbäcken. Liten pilt bland strandens pilarI violens ånga vilar,Klangen hör från källans vatten,Ropar i den stilla natten: "Arma gubbe! Varför spela?Kan ...

Av: Erland Lagerroth | Kulturreportage | 02 januari, 2013

Johanna Lindberg. Ur de osaliga breven

Johanna Lindberg är ett synonym för ord, det är så jag vill existera. Jag är 33 år, har skrivit sedan jag var liten och är på ständig jakt efter utveckling och ...

Av: Johanna Lindberg | Utopiska geografier | 16 juni, 2014

Äntligen sex års forskning gått till sin ände,

 resultatet rörande osvikligt: bokstaven C blev T när jag föddes, och fortsatt som loserförfattare.   Ni några minns kanské mina små rapporter under årens lopp från Loserförfattarfabriken om eller till blodläkarna. Från ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 10 Maj, 2012

ur Processen av Orson Welles

Sagolandet

Guido Zeccola om sommarens kulturföljetong.

Av: Guido Zeccola | Kulturreportage | 31 juli, 2016

När folkbildningsrörelsen kom till Hälsingland

Den 14 september hade jag glädjen att få vara med när biblioteket i Hudiksvall fyllde 100 år. Det väckte en rad minnen, varav det första handlar om min farmor Therese. Hon ...

Av: Mats Myrstener | Kulturreportage | 11 november, 2013

Mellan Persepolis och Bombay

Relief i Persepolis: Persiska krigare. Med utgångspunkt i Azar Mahloujians bok Vi lyser som guld: Ett reportage om zoroastrier i exil (Atlas) skriver Ashk Dahlén om zoroastrismen. En resa i landsflyktens ...

Av: Ashk Dahlén | Essäer om samhället | 08 augusti, 2009

Dikter av Christer B Johansson

Tidens tand har tuggat kol i miljarder år för att kunna spotta ut en diamant smaragd. Musslan jobbar med sand i hundra år för att skapa en pärla. Ergo: Musslan ...

Av: Christer B Johansson | Utopiska geografier | 16 Maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts