La belle indifference

Om jag vore konsekvent skrev jag inte alls detta. Liknöjdheten kräver en total brist på engagemang, tystnad, tigande, tomhet och död. Men efter att ha berört "Det onda" och "Det ...

Av: Oliver Parland | 09 Maj, 2011
Agora - filosofiska essäer

Brudparet

Kunde Indiens tredje Premiärminister ha hetat Feroze Gandhi?

I Bertil Falks biografi om maken till Indira Gandhi, hon som faktiskt var Indiens tredje premiärminister, framträder en skarp relief som förgrund ur något många lärt sig betrakta som bakgrund ...

Av: Annakarin Svedberg | 17 september, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Ett liv i förnekelse

Vem känner inte till Gaetano Donizettis musik, exempelvis "Kärleksdrycken", "Lucia di Lammermoor" och "Don Pasquale"? Hans verkförteckning omfattar ju över 660 musikaliska verk varav ett sjuttiotal operor. Han var också ...

Av: Lilian O. Montmar | 17 november, 2014
Musikens porträtt

Liljevalchs vårsalong 2012: ”Vem skulle ana…?”

Liljevalchs årliga jurybedömda utställning är i full gång. Vårsalongen drar till sig etablerade och aspirerande konstnärer runt om i landet och många är de som söker varje år. Till årets ...

Av: Yohanna Nordh | 04 februari, 2012
Essäer om konst

Postemmakrönika 7 Post krönikawc



Jan Saudek The LonelinessVad i helgjutna mässingshelgon, gjort jag hade beställt en bok om bokomslag, eftersom, så eftersom jag skulle slippa läsa, avförkorta proceduren, läsa 58 romaner och böcker från art deco-tiden i sydosthörnet av USÄ, med att endast läsa om tidsenliga bokomslag (som kunde vara ytterst symboliskt laddade, inte sällan den mest lyckade delen av en dito bok), tusen mer rationellt därmed, men nersotat helgonbarn, vad kommer det istället oförskyllt mig: "Timber Construction - details, products & case studies". Vad nytt, New materials and stricter energy-efficiency requirements have brought about radical changes in timber construction in recent years. Whether built on site or pre-fabricated, this publication provides a concise survey of modern timber construction, the materials and their applications. Därmed. Det blir min läsning under våren om. Jag är galen gammal i träd och virken som ni framledes ska få veta mer av, [har redan] de av er som orkar läsa mina böcker, eftersom min roman VII handlar mycket om träd, liksom diktandsamling IV (under skrivning IIII) [denna], likaväl även av den insektkonvulsion som påbörjats och afbryts inom kort såtill [existent] kanské kommer faktum också dagens "Timber Construction" till nytta [blev lagom] fastän jag så gärna hade läst om bokomslag.

Och förrförra veckan beställde jag den där Charles Bukowskies "Factotum" och "Postverket", eller var det Postväsendet, Flygposten, 4:klass post i svensk version, eftersom jag aldrig tidigare läst honom (hans alster) på svenska och var nyfiken på hur hans alster gjorde sig i översättning, att såga i en korkvidegran (Cork Fir), vad kommer inte med ett postväsendets strafffån, två ex. av det "Faktotum" liten tå (det av hjälpredor) och inget av hans förköttade "Postlåda". Vad jag dock konstaterar snabbt, att hela Bukowski inte mera känns äkta för mig, eftersom jag aldrig växer så har jag under åren förmodligen endast blivit ännu mer ifrån = likamed mindre. Så håll tillgodo med er postöversättning. Dessutom upprepar sig Bukowski [sig] ännu mer än vad jag själv gör.

 

Och likaså av helvetéistisk dag, marken har lagt sig här som försjunken terra, tryckt ner afloppsröret detta (inte förstås blivit just i går omedelbart nertryckt, preförklaring ner), neråt att det (röret orört) kroknat där nere hos underjordstrematoderna (med sin ovan begravningsplats sluttningen fylld av bruna herrråttor till isolering och av vad mer som lagts till annat i oppfyllnad i tiden, tillförts tidigare av mig från höstarnas rått-, minkfällor och en rävsax) och av miljarder tidigare gula löv, men var blev jag redux återföra komposten resonemanget hem, ändå alltså, afloppsröret trottar (finlandism) [proppas] numera jämt ofta, fås upp med att i övre våningen tappa 8 stora 15-liters vattenämbaren i en rasande fart, vilket förutsätter att de är färdigt påfyllda innan, sedan hörs ett vida (avgrunds-) helvetesdån (ett mycket extra ljud säreget) och röret är uppe för ett antal dagar fröjd. Nu släppte jag dessa åtta öppna ämbar väl stora kar det, utan att dånet kom följt, Parrot's Bills suck face värre avé, hör nog ett vattenporlande däremot i nedre våningen, allt (el. nästan allt) vatten som urtappades stiger alltså istället upp i nedre våningens Wc-mugg, rinner stiger över muggen, flödar ut på golvet och utför i korridåren. Dåndimpe. Dålig förädlingsanstalten. Det som tröskeln ändå tar emot något, att jag med ett öskar (en kyathos) får ösa en del av planktonslasket kalas och guluppblandningsvattnet i hinkar. Och inget ont, som icke opprepas kan (åtminstone så länge det förutsätter liv och goda trimmade rörelser), att jag häller ånyo näst lika 8 ämbar (lite dåligt fyllda dock), övertygad att det nu i varje fall måste gå upp, hoppsan, eftersom det alltid gjort det (av ett praktpostulat), dock icke som så är fallet, härom mera tydligt. Antiempyrén helvetiskt förbubblar upp där nere åter en gång direkt, och även lite styvt ogjort papper kommer upp, detsamma något som förvånar mig. Därefter, nu förrustad med ett nytt inköpt halvsemistyvt plaströr, det kör jag nerin i kloakstolen (en fotpedalwc-modell förutan idonym att det verkligen låter sig göras utan att hela muggen behövs lyftas eller flyttas) och orm vidare för avloppsröret, jag pressar det vidare et vidare som en rytmisk maskin besvärligt, men det tar snart slut efter sina närmare prick 30 meter 6 minuter över, än som inget effektfullt händer (vattnet kvar i muggen var upp till sittbrädet över), varför jag mäter avstånd och konstaterar att slangen var felmättmått på och slutade ganska straxt innan kloakbrunnen började (finns). I varje fall är kritiska stället inlokaliserat därmed, vilket även bekräftar några redan tidigare farhågor om, när avloppsutfallet brukar i brunnen falla in lite som ett fontänsprut underifrån, något jag inte själv konstaterat (förrän nu klarare inser) emedan avloppsbrunnstömmaren alias Kacka-Kalle förbrukar påpeka glatt det när röret spolats upp emedan han tömt brunn, nu som jag förrustar mig (den här gången, episod III peripeti) med en jättelie (modell astronomisk) och halva kroppen nerhissfördränkt i brunnen med ögon- & andningsskydd + tvenne lager handskar slår där med en Atlas runkrörelser mot rörut/intaget men är alldeles för tok kort trots allt. Hur förlänga lieegget (mucro) än, efter några fler av fůnderingar kring hur ymningshorn är rena motsatsen (till nästan allting) och nära ändå inte (riktigt), finner jag det som gott att aldrig mera skida i eller skildra någon enda backe och binder fast min skidstav skildrad i lien efter att den (staven) först lite förstörts, lyckas egentligen otroligt bra med bindandet av att det nya namnlösa verktyget, är näst helgjutet, varom jag sakta på nytt ånyo nerförsänker mig i förbannelsebrunnen och med än större ilska för Atlas ofrukter, sina protozoer, urtidsdjur, vaxbönors näringsavklippta gjort mera antiavlomentum (motsatser) är det som att slå på cementaktigt, har då den förbannade marken och råttdjurssläkters begravningsplats lagt sig ner över hela röret inklämt, alldenstund och med sista kraft slår jag ett ytterligare sent försök och det ger sitt skalknäck här efter, ut rinner för en hel syndaflod (och fonetiktillljudet hann redan tro att det var evigt som ur födelsebrunn) och håller även på och skölja ner mig i nya fördärvet. Dock stod jag kvarklämt ovanför, och röret var öppet (befrielse, samt väl uppe ovan mark med hysterisk skrattsalva följt) och där överst (tillbaka till brunnen) (mycket intressant) simmar (flyter) det mensblöjor och underlivstrasor fanskap, en halv tygbutik, hela public relations, det av några gäster som varit här på en visit några dagar innan och inte visste visade sig bättre. Nu har också Wc-ens vägg, hörnet vid med muggen skriftliga direktiv säga, jämte arga förmaningar (ej poetiskt avfattade) och anvisningen upptill om det kommer fler dårar på besök någonsin, skola det gå hem. Nu till sommarn mer, när det åter går bra att gräva här i en Thule-mark, måste röret och råttlikben grävas upp halvannat, med inlägg av nytt rakt avsluttande rör. Men till dess. (preefterförklaring: trots av pedalwc-modell, hindrar den (konstruktionen) inte vattnet att stiga upp från röret, tydligen - men att ändå inte hela stolen lyftes av bredvid)

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Sig själv Bolëtüs Cervinus som trädkottar stock kofta runt mestadels ett födelseurknull förödelsebringande dem gå ut till Mongynia oss ser ögontjänarens av skyn upp spytt sy haklapp fast fått utfällningens vikta receptiv sin ändas dragna hitdit sigt vid miohippus forn form såg bröstutvunnet skuret köttsmärtsamt klädde, när har patologiska sädesvätskor över funna ur skalpering död rann av den diktansamling stod be avfått fört all ktttexkrementens ngt kött spänt över allt med fragments utplacerade från i  sina leksaksindianers tidning insändare okända var märken slätmarken diket höll löksaft dracks ur skrevs doktriner flest fått ner skaftet stark medförd honom stod ristat ute inom innan himlen örns kast där de andra samlats funna gå bryta gett under fällt sig tillbaka medan blodets rinnande flodström invid dracks ur den att minska få bredd på andra jesusmaskrosbarns bröstvårtor antal besannade märken ristas såga er i en stenek draget ner avsliter utom i varje dess spånor bitar förgreningar från olika håll dem fint i påsar smulavlossningens uppsöktes minsta som ledarnas portal öppnat eder påsen samlingar haft ovan hästen blåste ut många mën deras utstick i ansikten en annan hydrualoljeskyddets tog filt dess fäster insågs syndéter speciella avsund pluralkorsform över instucken kört smutsavlösningens i halvlossnade urskuldan endast ämnen delat partikelskogens djup ritualkyss inledningar ner låg tidigare tvättmedelsfabriks placering smal väg rovflugor flög över kastade dit av sina vingar regnet dessutom lämnat närmast en därlåg redfishfiskare bäckensaften på dem odlingsbladsblastavfallskräk ock i kanterna fast samtidight förste femtekolonnaren mördare lågt sitt sov död-annan på en på golvet utplacerad halmmadrass hos sina godaforn gynnare enhalv kilometer borta om egentliga skådeplatsen än av sitt så beklämmande lågt vattenstånd wc-anka mätt man från mördarnas upprepade patrull bar på sin egen döda häst förflutet höll kom lågt som en demolering bak kroppssvängd senast också båda hällde ut ett likadant syndetikon strimla bred två efter en sig verklighett samt uttryckta avskurna hållne bitar idragna fått den från framför lämnat minskningens karikatÿrer i Soirées de Médian muséets fr enbitar skulle utstak kompensationer evigt (epigram bidrag) lappade med kittmassa ett utslätningsbord, för kött gjordes likaså med benkitt stelnar en när samvaro i alltihg universal samma massa bibehållen än ihop sin yttre form måste skulptör fått tas på (bränt gips) istället för poet coloproctektomi i änd. given gasslang exkommunicera ifrån ändan ingjuten föreställning första följande utställningsdag reportage skrivet Tritoners fiskdel av sig (själv) stjärtroders gosse föränderligheter motsatsen omän bred spricka misshandlad häst flöt liken på den ovan kom nära värre som världsaltaret dopfunten djupa sjögöl heliga mjöl sig i gipsjakob (pulvrets rea) till, pulverframställning mindre sedan i hHerkyniska djupskogen trogna rövarefördrivna trägnagare förträngda andra speditörer tog stink uppblött kålrot på bekommen nerdränkta sitt snart om ösregn åh åk underst endast den ekskogen tidigare abnorm transform platta bundna gick genom med världshavsbundna burkade farkoster rymt indragna sig climp i sen patologiska svalg liksom sötslemsvätskor kranen öppnat in skyskrapan Änd. Interstate Bank Big at 1,019 feet fot över helvetet / hav stod broschyrmakare ned med broskkukhusvägg sådan beskrivt granite-clad skin bark and havreting the Art-Deco detaljers to its context by curbing pang back from the sidewalk and away from the historic library huvud tomma ytor längder ner i kö hungrande samt plågade själar klagan sig få som utväxlad mera deras silverpilarträdade kräken skarvade nåd dragnafylld på i urinolja,  kan rider verkmästaren lån mot med guldvagn och delar ut självt diatribéns dr Kniwass mattallrikar matematik stapel talrikas med en diselolja tvättade rengjorts som ofritt, fått lejdmördarens stor sista pengdang innan per död knopp bestod. Lukt.en. Eld en. Fly din dumma jävel kropp fort enaktare sin fröställnin.gs oseg, sågne också.

Stefan Hammarén
skald, lidande

Ur arkivet

view_module reorder
foto Hebriana Alainentalo

Ruiner. Av Guido Zeccola

  Vi försöker tydliggöra den namnlösa styrkan som tvingar oss till skriket genom att kalla det med vår älskades namn. Bara i dödens stund ges samma möjlighet, men då förblir vårt ...

Av: Guido Zeccola | Utopiska geografier | 27 september, 2017

Ingen äger Emily Dickinson! (Om klassiker och kanon del III)

Min Emily Dickinson Emily Dickinson och det autonoma poetiska rummet: kampen för integritet och självständighet, och den sublimerade längtan till den andreJag ska börja med att tolka Emily Dickinsons ...

Av: Lidija Praizovic | Essäer om litteratur & böcker | 28 juni, 2010

Meg Rosoff, årets ALMA-pristagare. Foto Belinda Graham.

Möte med Meg Rosoff - årets ALMA-pristagare

- Jag var väldigt olycklig som tonåring! berättar Meg Rosoff. Idag är hon framgångsrik och kritikerhyllad författare och hennes böcker är högt älskade av barn och tonåringar över ...

Av: Belinda Graham | Litteraturens porträtt | 28 november, 2016

En dramatikers dagboksjag Lars Norén i närsynt läsning

Är Lars Noréns bägge dagböcker det ultimata uttrycket för dagens flitigt förekommande jagpositionering i litteraturen? Utgör de bägge dagbokstegelstenarna i och med ankomsten av den andra fullbordande delen En dramatikers ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 06 oktober, 2013

Direktören som också är aktör och regissör

 Foto: Marika Hansson Direktören som också är aktör och regissör Han har arbetat med teatrar i både Finland och Sverige, vart han än går lyckas han både få publiken att strömma till ...

Av: Yvonne Granath | Scenkonstens porträtt | 04 december, 2007

Ingela Karlsson

Ärkeängeln vid Kungsholms Strand

Vem kan betrakta livet med samma blick sedan mötet med Ingela Karlsson? Nyårsafton 2016 samlades i hennes lägenhet vid Kungsholms Strand ett antal udda individer från Stockholm med omnejd ...

Av: Annakarin Svedberg | Gästkrönikör | 10 januari, 2017

Hedendom - shamanism och paganism i vår tid

Svenskarna sägs ofta vara världens mest sekulariserade folk. Det talas om postkristna svenskar som lämnat kristen tradition bakom sig. Den sekulära och religionskritiska naturvetenskapliga världsbilden betonar empirin och förnuftet som ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 26 februari, 2017

Okänd soldat – en finsk klassiker

”Gud är som var och en vet allsmäktig, allvetande och fjärrsynt i sin vishet. Sålunda hade han en gång i tiden låtit en skogseld bränna ner tiotals hektar kronoskog på ...

Av: Rolf Karlman | Essäer om film | 12 augusti, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts