Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé

Årets upplaga av Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé, och har sålunda vuxit till ett mycket lyckat komplement till årets övriga biorepertoar. Tidningen Kulturen tittade lite extra på tre av festivalens ...

Av: Mattias Löfroth | 04 december, 2007
Kulturreportage

Migrationens metaforer

Till Marco Kurtz Vi hör talas mycket om rötter på vår halvö och bortom den. Om våra samhällens och gemenskapers historiska rötter. Om våra ursprung i vissa geografiska områden sedan tidernas ...

Av: Juan Goytisolo | 23 februari, 2014
Essäer

Skapandets värld

Lever vi i skapandets värld eller i slaveriets? En av 1900-talets mest vidsynta, egensinniga och originella filosofer heter Nikolaj Berdjajev (1874–1948). Han tänkte för fritt och stort för att passa ...

Av: Percival | 26 december, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Greed 1924

Den kompromisslöse extravaganten

Hollywood har alltid varit en plats för extravaganter. Men frågan är om någon slår Erich von Stroheim i extravagans. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ingen slår ...

Av: Ulf Stenberg | 31 mars, 2016
Filmens porträtt

Emmakrönika XIV



Image herregud vilka åsnor sa myran.

Kan hon vara oberörd som en stridsvagn vars larvfötter en pissmyra satt sin syra på, myran som tömd klev upp vidare in i röret och fastnade ofast på en projektil vilken avfyrades just då med myran på, jippi jag är flygmyra syraproducent ropade den och nånting exploderade, nånting rasade, nånting dog, nånting låg nere, och någonting var borta, myran klev fram klockan fyra igen, konstaterade att kärleken dog inte fastän stack de gnisslande larvfötterna kom ock närmare till bakgrundsljudet av ett kollektiw som pysslar något de sysslar med, den jättekamouflagerade stridsvagnen vilken nu stannade framför men ovan jordklotets näststörsta jordgetingsbo på, vars konstruktion inte så stöttad och markytans golv svag vara då,

sjönk den i en halvmeter av honung som kladdigare än mandelolja hos lyxurmakare fordom, smetigare än något supervaselin eller glidmedel nånsin, med larvfötter som dragit lika hånfört som en sammetsnässlas rötter natttid till romerskt ljus månsken stearinljus på ostskivd kant lysmaktslykta härmaskgång ormdrag en sealed beam ljusöggla ock skapt, mångt tänt att tänkes gå åt högra, larvfötterna skulle behöva granris massvis och sand för att komma upp opp, lika lite som tiden mera fungerat finna för dem, för mycket av madelolja och de vackra fler kuggljulen i bröstruvan syntes inte ens se under hinna, nog stannat, herregud vilka åsnor sa myran, åh vilka skapare tyckte gulröda myran, inte bättre än när seriekopplaren Janco Äijämöinen red kamel med sin konstgjorda hund Dodo sagt vidrigt är förlängt, och hur sätta granris där när nere enda granriset på området funnits på constgjorda julgranar i plast som på plats blott förvarats i huset vilket låg nu i ruiner med en bästa ruinserenadens pissmyra på, med luta, stod på en luta halv bredvid resterna av &:så gitarr och övrigt stränginstrument lira da braccio i flest mängd bitar, kanské balanserade den tappra ostumma myran på en sträng, lina vidare, spelade noll ropt omöjligt lägger ni ner riset nu bland alla de flyggaddar er är uppe, och det de visste där inne i vagnen sitta, sitta still inne i, mera att vagnens bränsle råkade ta slut, det mest osannolika, nere mot ett enormt raserad jordgetingsbo honoungsreservoar just då av hänt, mer som vaselinaktigt smort än en bergodalbanans löp, allt i larvfötterna draget om varvt runt, den för gott ostumma maur tedde sig lite slitet gul trots i allt det sken påfrest, och så viste den inte riktigt hur mera det skulle fortsätta där, lika här av, kriget hade förresten nog slutat ta vid under tiden i småtimmarna ett, fastän det var ju aldrig inget riktigt krig eller reell handling heller, bara [blott] en manöver som övning nånting. Hon är än inte ohberörd förstås, minst det säkert.

Stefan Hammarén
mästare på butyrbrödtexter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Samuel Beckett – Murphy och ”den blinda viljan”

Hamm: What time is it? Clov: The same as usualHamm: Have you looked?Clov: YesHamm: Well?Clov: Zero.  / Samuel Beckett: Endgame Vi kommer in i Murphy (1938), skriven av Samuel Beckett, då en ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 13 juni, 2014

Greiða úr horni sem fannst í Vimose á Fjóni. Elsta rúnaristan

I runornas tid, del 2

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 26 november, 2015

Solnedgång på Island. Foto: Wikimedia

Litteraturen på våra nordiska öar

När vi talar om nordisk litteratur, i nutid, talar vi nästan alltid om Sverige, Norge, Danmark och (i Sverige tyvärr skamligt lite) Finland. Men hur då med våra ”nordiska öar” ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 04 december, 2015

Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

WASA

Segelfartygens storhetstid

Trots att jag inte kan ro, är jag mäkta stolt över alla sjömän i släkten. Samt väldigt begeistrad över fartyg i största allmänhet och undersköna segelfartyg i synnerhet. De tillhör ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 23 augusti, 2017

Avslut – Början – Agape

Grekerna hade flera ord för att uttrycka det som för oss är Kärlek. Till exempel Fileo som har mest med kunskap, tendens och lust att göra. Och sedan Eros, kropparnas ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Luciafirandet i Svensk-Finland

Vårt Luciafirande grundar sig på ett helgon och martyr Lucia, en helig jungfru som på 283-talet levde i Siracusa på Sicilien. Enligt legenden var hon en varmt troende kristen och ...

Av: Nina Michael | Kulturreportage | 13 december, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.