Fortolkningskunstens betydning for utforskningen av mennesker

Fortolkningskunsten er både verktøy og medium for forståelse av oss selv og vårt liv i verden. Anvendelsen av verktøyet skjer med henblikk på samhandling mellom mennesker, som også er mulig ...

Av: Thor Olav Olsen | 15 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Bild: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 1

Tarja Salmi-Jacobsons reportage i två delar om Draculas födelseort Sighisoara.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 11 januari, 2016
Resereportage

Björn Gustavsson

Björn Gustavsson är i farten igen

Kulturhösten i Stockholm: här några av höjdpunkterna (det vill säga mina höjdpunkter: inga objektiva höjdpunkter…). Det kommer att handla om alltifrån konst till opera och film.

Av: Björn Gustavsson | 29 december, 2015
Björn Gustavsson

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation

  I vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket ...

Av: Michael Wirth | 12 november, 2011
Essäer

Emmakrönika VII - Den där sjöblomman trots allt, hjälpte inte mycket mer



Image Din insjö där det växte gredelina näckrosor som tidvis delvis påminde om sankt paulinor, en art som i vas inte vissnar så fort, ville jag sådana plocka åt dig, då varnade du att det omöjligt är för sjön en hajaktig fisk har, du slängde köttfrön i sjövattnet och en försynt inte stor fisk hoppade upp, du ropade den där och den fruktansvärda tänder har, bad om din håv, du gav en som var gjord på lökpåsar, bad om ditt metspö som visade sig vara gjort på ett längre vasstrå, undrade om du har ett ljuster härtill och du räckte en klippt nypongren, på något sätt förstod vi båda att det var ganska galet, ditt grimaséflin sa ändå nog du ville ha till vas den där sjöblomman trots allt, hjälpte inte mycket mer än att be om gummistövlar och skyddsdräkt, du tog håvens lökpåsar och trädde på ena benet, sa bäst du hoppar på ett träben men märkte du trätt den på mitt ädla kännetecken istället, du försäkrade det inte var en satir, så fort som till knähöjd den ackaktiga plaskfisken hoppade upp coup de napp på strandén i enlighet med en orgasm i dig och du höll greppligt hårt i den under tiden jag mer plumsade ner åt efter den blomsterprakt nu, när du sedan tog emot det vackra därefter slängde du fisken tillbaka glädjestrålande dig, punkt men saknaden till dig, som om med hjärtattack spikade korsfästelsespik, förstår du, jag har gjort dig stum, rosten på min sida, glansen härdadens på din sida, livsrotskrukan kvarlevstråd på kruklera och matvälling plus trollpulver mittemellan, bilägger spillrot och löslian, pequodtross, det som särat hållit mig för dig trots, kilar som lossnar ekar det, adressen till innanför halvvägs mellanrummet, om vilka lister och möbler som görs av trävirken vars träd haft hjärtan graverade mejseléns, måste jag karva ensam samtliga ♥:an på träd och ekar för att lamslå möbelindustrien börja, trädgårdsmöbler innanför genast, finns inte ett varnande annat sexempel ovarnat, böjd fästelsekorsettspik nubbats attackhärja med om som, går inte in, växer spillfrönsblomster här, mina långa kallsånger till knähöjd, säger i älskar dig. Detta är inte poesi, det är sanning av sant sagt.

Image Pepparväxtsstället och frö det sig dig borta, närd mig för hur ser platsen ut, det tydligaste säger ett, du är inte här var jag är kommendaturen, och pepparelden växer redan genom bågstenklossporten loss uttåget, den eld låter som skånska och likt en drake som svetsar fast ett ofullständigt halvt järn i tand vid en och en halvs mandibularerade, med stora luckor, inte fult alls heller ju, vindbladens fällvarnar för minimala jordbävningsfrön att svälja om än aldrig svarta, med sprutkanna och tipp hjälp, här har ock regnmannen legat kompakterad allt utan sista gråt i femtusen år sägs, som i tid med den ismannen vilken en begravningsbyrå skyltade att hos dem har deras isman istället legat i just femtusenen år räknat och allt var vitt eller aningen smutsvitt hos dem deras, inte en annan färg melerad ens i anletets enda eller på reklampennan lev död skrivs, eller om det ifall var ändå snömannen nog, väderleksmän oavsett utan att visa kunna dem inomhus upp ses som män (kön), här har ock jag lipat samt sålt frön som redan sådda, och de, vet inte vilka, arbete som enligt den lejdebrevsmördarens att inte veta vem, gräver konstigt och numrerade nog upp dem fastän jag opplyser om grooanvändbara nävefrön vilka finns bredvid billigare få i färdig plastpåse bära eller av fylld boxningshandskeské med hästsko i, det skall förvisso om ändå som alltid grävas det av dårar, de gör det, tar upp, och jag gråter inte åt detta, men ner i dit grop ändå efter, då som ett nytt supersmutstvättpulver verkar bli jordklotstvättmaskinens bubblauppfinnet, man kan även spegla sig i, natt mörkt och man ser, fastän man tror att inte, sedan förlorar man kanské all om novitet förståndet ännu eftersom ytterligare onödigt sådda frön var dyrare än andra dessa, saknar jag henne dig förfrökvinnan, ♥. Hinn.

ännu jag vill med dig, jag vill komma till dig med all kärlek i mig. Jag vill faktiskt lyssna på dig, eftersom jag förstår dig och &:så vill förstå dig, du är mig tveklöst något bra, värt att lyssna på och värd att vara med. Jag ger dig gärna rätt, men jag kan inte ge dig rätt i att smita från kärleken, det enda du gör fel i, man måste ge förhållandet en riktigt chans, anstränga sig för att komma över svårigheten, jag ställer upp på allt. Älskar dig i allt. Du gav mig en extra chans just som jag var sårad och överraskad, frånställd efter Arlöv I, i Arlöv II - Hörby fick jag inte ens börja på en chans, frånskjuten. Man skall ge chansen när den är bearbetningsklar för båda, allra minst inte döma ut den andra när den är som sämst eller minst. Jag vill ge dig varje chans. Jag är beredd om allt allvar, ♥. Jag älskar dig. Är jättekär i dig. Tårar. Jag finns kvar alltid när du bara är klar och vill.

Stefan Hammarén

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Filip Jers, foto Lars Löfvendahl

En virtuos på harmonika

Det har regnat priser över Filip Jers, nu senast Jazzkatten, där han fick pris som årets musiker och för inte så länge sedan pris för Årets album i folkmusik vid ...

Av: Bo Bjelvehammar | Musikens porträtt | 30 oktober, 2016

Refleksjoner om identiteten til eksisterende entiteter

Eksisterende entiteter har en spatio-temporal akse som forutsetning og betingelse for deres tilstedværen i verden, samtidig som hver eneste eksisterende entitet har å bli lokalisert langsetter en slik spatio-temporal akse ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 april, 2010

Carsten Palmer Schale

Carsten Schale - 16 dikter (till TD)

Carsten Palmer Schale är främst dr. i sociologi och forskare och författare i filosofi, men har under de senaste 25 åren sysslat alltmer med skönlitteratur (där han också har universitetsutbildning) ...

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 14 september, 2015

Drängsmarks såg – en bit levande kultur

Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en ...

Av: Signe Rudberg | Essäer | 30 april, 2008

Litteraturens resa in i det underbara. Intervju med Dante Maffìa

Dante Maffìa är en italiensk författare från Kalabrien i Syditalien. Han har skrivit många böcker: romaner, diktsamlingar, essäer. Böckerna publiceras på italienska men i bland även på kalabresiska, ett vackert ...

Av: Iacopo Vannicelli | Litteraturens porträtt | 06 december, 2013

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 2

Andra delen av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greven Dracula.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 13 januari, 2016

Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | Kulturreportage | 24 september, 2013

Ringen i örat

Hundings “hydda” med Hunding själv på plats. Foto: Bayreuther Festspiel Ringen i örat - med Wagner i Bayreuth. Kapten Wagner – jo, han heter faktiskt så – slussar mig ner genom molnbankarna till ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 11 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.