Krönika 6 från Maspalomas

I dag är det söndag – igen. I fredags var det en extra söndag, Spaniens nationaldag. Grannarna till höger, storfamiljen, kom över med ett stort fat grillat. Fantastiskt gott, men ...

Av: Christer B Johansson | 21 oktober, 2012
Gästkrönikör

Lugn bara... Om jagidentiteter i Kristina Lugns verk

Den klaustrofobiska normaliteten som vi alla avkrävs och stundtals kvävs i kanske ändå med nödvändighet och milt tvång kan sägas äga rollen av avstampskliché och stabil utgångsfaktor och referenspunkt i ...

Av: Benny Holmberg | 22 september, 2010
Litteraturens porträtt

Omslaget  Universal records

Doug Sahm: The Last Great Texas Roller

Från briljans till katastrof och tillbaka nästan hela vägen igen. Peter Sjöblom minns en kluven musikhjälte.

Av: Peter Sjöblom | 24 mars, 2015
Musikens porträtt

Den sköna och den obscena Rut Hillarp

Under läsande och funderande kring det intressanta ämnet hbtq inom skönlitteraturen kom jag som av en händelse över författarnamnet Rut Hillarp (1914-2003). Hon var en var våra mest kända kvinnliga ...

Av: Mats Myrstener | 16 april, 2013
Litteraturens porträtt

Emmakrönika VII - Den där sjöblomman trots allt, hjälpte inte mycket mer



Image Din insjö där det växte gredelina näckrosor som tidvis delvis påminde om sankt paulinor, en art som i vas inte vissnar så fort, ville jag sådana plocka åt dig, då varnade du att det omöjligt är för sjön en hajaktig fisk har, du slängde köttfrön i sjövattnet och en försynt inte stor fisk hoppade upp, du ropade den där och den fruktansvärda tänder har, bad om din håv, du gav en som var gjord på lökpåsar, bad om ditt metspö som visade sig vara gjort på ett längre vasstrå, undrade om du har ett ljuster härtill och du räckte en klippt nypongren, på något sätt förstod vi båda att det var ganska galet, ditt grimaséflin sa ändå nog du ville ha till vas den där sjöblomman trots allt, hjälpte inte mycket mer än att be om gummistövlar och skyddsdräkt, du tog håvens lökpåsar och trädde på ena benet, sa bäst du hoppar på ett träben men märkte du trätt den på mitt ädla kännetecken istället, du försäkrade det inte var en satir, så fort som till knähöjd den ackaktiga plaskfisken hoppade upp coup de napp på strandén i enlighet med en orgasm i dig och du höll greppligt hårt i den under tiden jag mer plumsade ner åt efter den blomsterprakt nu, när du sedan tog emot det vackra därefter slängde du fisken tillbaka glädjestrålande dig, punkt men saknaden till dig, som om med hjärtattack spikade korsfästelsespik, förstår du, jag har gjort dig stum, rosten på min sida, glansen härdadens på din sida, livsrotskrukan kvarlevstråd på kruklera och matvälling plus trollpulver mittemellan, bilägger spillrot och löslian, pequodtross, det som särat hållit mig för dig trots, kilar som lossnar ekar det, adressen till innanför halvvägs mellanrummet, om vilka lister och möbler som görs av trävirken vars träd haft hjärtan graverade mejseléns, måste jag karva ensam samtliga ♥:an på träd och ekar för att lamslå möbelindustrien börja, trädgårdsmöbler innanför genast, finns inte ett varnande annat sexempel ovarnat, böjd fästelsekorsettspik nubbats attackhärja med om som, går inte in, växer spillfrönsblomster här, mina långa kallsånger till knähöjd, säger i älskar dig. Detta är inte poesi, det är sanning av sant sagt.

Image Pepparväxtsstället och frö det sig dig borta, närd mig för hur ser platsen ut, det tydligaste säger ett, du är inte här var jag är kommendaturen, och pepparelden växer redan genom bågstenklossporten loss uttåget, den eld låter som skånska och likt en drake som svetsar fast ett ofullständigt halvt järn i tand vid en och en halvs mandibularerade, med stora luckor, inte fult alls heller ju, vindbladens fällvarnar för minimala jordbävningsfrön att svälja om än aldrig svarta, med sprutkanna och tipp hjälp, här har ock regnmannen legat kompakterad allt utan sista gråt i femtusen år sägs, som i tid med den ismannen vilken en begravningsbyrå skyltade att hos dem har deras isman istället legat i just femtusenen år räknat och allt var vitt eller aningen smutsvitt hos dem deras, inte en annan färg melerad ens i anletets enda eller på reklampennan lev död skrivs, eller om det ifall var ändå snömannen nog, väderleksmän oavsett utan att visa kunna dem inomhus upp ses som män (kön), här har ock jag lipat samt sålt frön som redan sådda, och de, vet inte vilka, arbete som enligt den lejdebrevsmördarens att inte veta vem, gräver konstigt och numrerade nog upp dem fastän jag opplyser om grooanvändbara nävefrön vilka finns bredvid billigare få i färdig plastpåse bära eller av fylld boxningshandskeské med hästsko i, det skall förvisso om ändå som alltid grävas det av dårar, de gör det, tar upp, och jag gråter inte åt detta, men ner i dit grop ändå efter, då som ett nytt supersmutstvättpulver verkar bli jordklotstvättmaskinens bubblauppfinnet, man kan även spegla sig i, natt mörkt och man ser, fastän man tror att inte, sedan förlorar man kanské all om novitet förståndet ännu eftersom ytterligare onödigt sådda frön var dyrare än andra dessa, saknar jag henne dig förfrökvinnan, ♥. Hinn.

ännu jag vill med dig, jag vill komma till dig med all kärlek i mig. Jag vill faktiskt lyssna på dig, eftersom jag förstår dig och &:så vill förstå dig, du är mig tveklöst något bra, värt att lyssna på och värd att vara med. Jag ger dig gärna rätt, men jag kan inte ge dig rätt i att smita från kärleken, det enda du gör fel i, man måste ge förhållandet en riktigt chans, anstränga sig för att komma över svårigheten, jag ställer upp på allt. Älskar dig i allt. Du gav mig en extra chans just som jag var sårad och överraskad, frånställd efter Arlöv I, i Arlöv II - Hörby fick jag inte ens börja på en chans, frånskjuten. Man skall ge chansen när den är bearbetningsklar för båda, allra minst inte döma ut den andra när den är som sämst eller minst. Jag vill ge dig varje chans. Jag är beredd om allt allvar, ♥. Jag älskar dig. Är jättekär i dig. Tårar. Jag finns kvar alltid när du bara är klar och vill.

Stefan Hammarén

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Danskarna möblerar om på operan i Köpenhamn

Först så möblerade man om från det gamla till det nya operahuset, sedan möblerar man om i operorna också. Den första ommöbleringen var ett genidrag, det nya operahuset tål både ...

Av: Ulf Stenberg | Reportage om scenkonst | 29 november, 2010

Regnträdets land

Samanea Saman är ett ståtligt träd, med en väldig krona som en utbredd paraply och med kraftiga luftrötter. På svenska heter det regnträd men växer inte vilt på så nordliga ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 19 februari, 2014

Grekland och den folkliga europeiska samhörigheten

Greklandskrisen sätter fokus på hur EU-folk kan involveras att stödja Greklands folk genom att köpa deras varor och att turista i Grekland. Grekerna ska känna att övriga EU-folk vill hjälpa ...

Av: Lilian O. Montmar | Gästkrönikör | 05 maj, 2012

Om verdienes opprinnelse, opprettholdelse, spredning og utvikling

Innledning I denne artikkelen tar jeg opp følgende anliggender: (a)Hvor kommer menneskene verdier og verdiforestillinger fra, det vil si hva er deres kilde, opphav eller opprinnelse? (b) Hvordan opprettholdes verdier og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 31 december, 2012

Med fansen som uppdragsgivare

  Med fansen som uppdragsgivare Einstürzende Neubauten har spelat in tio album under de senaste två åren. Musikbranschen må vara i kris, men den moderna tyska musikens främsta institution efter Kraftwerk ...

Av: Mattias Huss | Musikens porträtt | 05 november, 2007

Tintins skapare Georges Remi "Hergé" blir 100 år

Tintins skapare Georges Remi "Hergé"  blir 100 år I år skulle Tintins skapare Georges Remi, mera känd som Hergé, ha fyllt 100 år. Sjöhistoriska museet i Stockholm firar med utställningen "Tintin ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om litteratur & böcker | 01 mars, 2007

In memoriam Rautavaara

In memoriam Rautavaara Stefan Hammarén skriver ett memorandum över Tapio "Tapsa" Rautavaara, finsk sångare, skådespelare och idrottsman.

Av: Stefan Hammarén | Musikens porträtt | 09 november, 2006

In the Rififi of time – the birth of Swedish progg music

The sixties and seventies shaped my musical world and me. It was in the decades when politics and progressive music came together. In Sweden a number of new bands emerged ...

Av: Mats Myrstener | Essäer om musik | 06 februari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.