Författaren som termometer i samtidens röv

   Klas Östergren. Foto: Cato Lein Författaren som termometer i samtidens röv Tidningen Kulturens Crister Enander har träffat Klas Östergren i ett kylslaget landskap. Vädret stämmer. På något obegripligt sätt gör det ...

Av: Crister Enander | 12 januari, 2007
Litteraturens porträtt

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar.

Del 7 Jag vaknade upp i soffan med TVn på. Måste ha somnat. Konstiga drömmar. Även denna gång drömde jag en text. Drömmen som motgift mot katodstrålning och programmering? På ...

Av: Carl Abrahamsson | 16 mars, 2011
Carl Abrahamsson

Kan islam och demokrati förenas?

Om 1980-talet dominerades av fruktan för export av den iranska revolutionen, så har perspektivet under 1990-talet vidgats till ett globalt islamiskt hot. 1 De olika riktningarna inom dagens islam tenderar ...

Av: Abdel-Qader Yassine | 26 augusti, 2013
Essäer om samhället

Å ha et globalt og personlig prosjekt er OK

Innledning Bortsett fra at humaniora nyter lav prestisje i forskningsråd og ved universitet, med mindre en er villig til å adoptere en vitenskapelig metodikk som er ukritisk, så støter en iblant ...

Av: Thor Olav Olsen | 23 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

Porträtt om politik & samhälle

Samisk fotograf fokuserar på Ryssland

same.jpg
Foto: Andreas Sarri.

Intresset för ryska samer förde Andreas Sarri till Kola­halvön. Efter fyra resor, en utställning och en fotobok tar den samiske fotografen paus från kameran.

 

Det startade med att Andreas Sarri läste om skoltsamerna som lever i Norge, Finland och Ryssland. Han hade avslutat en ettårig fotokurs, haft sin första egna utställning och drömde om ett större fotoprojekt. Skoltsamerna gjorde honom nyfiken. I ansökan till Sametinget ”tog han i lite grann” och när han fick alla pengarna han sökt om var det bara att sätta igång.

Prostitution är lögn och postmodernismen är depression

Kajsa Ekis  Ekman. Foto: Sara AppelgrenKajsa Ekis Ekman är skribent, författare och essäist. Nyligen har hon givit ut en bok Varat och varan (Leopard förlag) som har väckt uppmärksamhet i både dagspressen och teven. Reportageessän handlar om någonting politikerna tar upp ganska ofta i Sverige: prostitution och surrogatmödraskap.
Vi har träffat Kajsa Ekis Ekman för en intervju.


Varat och Varan. Du skriver att den prostituerade kroppen fragmenteras och delas av samhället bara för att kunna utnyttja den. Menar du att kroppen slutar vara kropp när denna säljs - låt oss säga, på tjänstens altare?

- Jag utgår från en syn på människan som en helhet. Det vill säga, att kroppen och själen är två ord för samma sak. Om inte identiska, så lever ändå kroppen och själen i ett samspel, och allt som händer kroppen händer också själen. Det här låter inte så uppseendeväckande och de flesta skulle nog hålla med. Men i prostitutionen tvingas vi dela upp oss i två delar: en kännande del som hålls utanför prostitutionen och en död del som säljs, som inte får känna därför att det skulle bli för smärtsamt. De som försvarar prostitution talar också om kroppen som en ägodel, som jaget kan sälja utan att påverkas, och det är denna dualism som jag vänder mig emot.

Sång för Chico Mendes

Image
Chico Mendés
Först trodde jag att jag kämpade
för att rädda gummiträd,
därefter trodde jag att jag kämpade
för att rädda Amazonas regnskog.
Nu inser jag att jag kämpar
för mänskligheten."
- Chico Mendes

På kvällen den 22 december 1988 sköts den facklige ledaren och Miljöaktivisten Chico Mendes ihjäl utanför sitt hem i den Amazoniska delstaten Acre, Brasilien. Han hade just fyllt 44 år. Till dags dato har mordet ännu inte klarats upp, och bland de illegala skogsbolag, storgodsägare och plantageägare som haft intresse av Chico Mendes död har inte mer än misstänkts för delaktighet.

Statens jord åt industrins sysslolösa folk

ImageLilian O. Montmar sökte källmaterial för en dokumentation av Sveriges inhemska kolonisation år 1922 och stötte då på följande artikel i Eskilstunakuriren daterad den 16 mars 1922. En parallell till dagens situation, månne?

Kraftåtgärder påkallas för att lösa den ekonomiska krisen. Stor debatt i andrakammaren.

Vid andra kammarens sammanträde på onsdagen den 15 mars 1922 framställde herr Månsson i Hagaström (vs) till statsministern följande interpellation: "Är regeringen villig att, innan landets tillgångar och möjligheter att bringa offer till understöd till de arbetslösa blir alltför mycket medtagna och de sysslolösas arbetsförmåga och arbetshåg blivit undergrävd, vidtaga skyndsamma åtgärder i syfte att till jordbruket återföra de yngre övertaliga industriarbetarna till jordbruket? Om så är, vilka åtgärder i detta syfte är då att förvänta på regeringens initiativ?"

Orientalism och myt hos María Zambrano – om annan kunskap

TEMA ÖST-VÄST

Image
Maria Zambrano (1904–1991). Foto: Multiforo

Den spanska filosofen María Zambrano – skriver Karolina Enquist Källgren – erbjuder ett alternativt tänkande, som strävar efter att lösa upp motsättningarna mellan Orient och Occident. Sedan Edward Said publicerade sin bok Orientalism 1978 har diskussionen om Europas eller Västerlandets förhållande till Orienten blivit akademiskt allmängods. I första hand har man tagit fasta på slutsatsen att föreställningen om Orienten inte är något annat än en föreställning som inte motsvaras av något i verkligheten existerande. Samtidigt har man understrukit att denna föreställning, som till sitt innehåll är exotiserande och oftast negativ, har bidragit till att skapa det positiva innehåll som föreställningen om Europa har. Vi har så att säga skapat orienten som den fiende eller barbar mot vilken vi kan se oss själva som befriare och civiliserande. Saids egen genomgång av europeiska resenärers och författares litterära produktion understryker gång på gång européernas negativa identifikation mot Orienten.

En del av den efterföljande kritik som riktar sig mot Said härrör ur glidningen mellan Orienten som å ena sidan representation utan verklig motsvarighet och å andra sidan föreställning som producerar kunskap och sanning. Är Orienten enbart en falsk bild som vi använder för en förenklad förståelse eller ett raster genom vilket vi förstår och därmed konstruerar vår omvärld och våra relationer till den? Saids understrykande av européernas stereotypa föreställningar tycks leda honom till slutsatsen att föreställningen om Orienten i grunden är en falsk representation som omöjligt kan motsvaras av något verkligt. Frågan uppstår då om det därmed räcker med att avslöja de falska föreställningarna och visa på de verkliga förhållandena (och därmed anta att det skulle finnas några verkliga förhållanden) för att förändra en kolonial förtrycksrelation?

Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land

TEMA VÄSTERBOTTEN Image

”Om inga åtgärder vidtas kommer Sveriges befolkning snart att bestå av barn, kvinnor och åldringar samt av svaga och oföretagsamma personer och i värsta fall av främlingar.” – År 1900 hade var femte svensk utvandrat. Oroliga prognos­makare tolkade samhällsutvecklingen i Sverige utifrån rena rashygieniska aspekter.Vi är bjudna på kaffe och kakor hemma hos svärmor Lisa Olofsson i servicelägenheten i Vilhelmina. Medan hon med oseende ögon riktar blicken mot brodern, Nils Andersson, och med darrande hand famlar efter kaffekoppen, konstaterar hon:
–Förutom vårt föräldrahem återstår i Mötingselberg bara fyra byggnader. De utdikade myrarna har försumpats. Där växer bara torv och enstaka björkar nu. Alla odlingar på fast mark är i det närmaste igenväxta. Ingen kan ana att 70 personer levde här för en generation sedan. Vår boplats finns kvar tack vare vår driftige pappa, Per Albin Andersson, som lyckades med konststycket att friköpa kolonatet med både jord och skog, medan andra kolonister blev svikna av myndigheterna.

Dissidenten från Tornedalen

pohjanen.jpg
 ”Jag är för handel och mot kapitalism,
för kommunitet och mot kommunism”,
säger Bengt Pohjanen. Foto: Ulla Montan

Dissidenten från Tornedalen

Samtal med Bengt Pohjanen

På Växjö flygplats en torsdagsmorgon slår Tidningen Kulturens Mikael Löwegren sig ner tillsammans med Bengt Pohjanen, som är på väg hem till Haparanda och Tornedalen efter en författarafton. De pratar om politik, religion, poesi. Och om Tornedalen.

Han ser ut som en 1968 års man där han sitter med kaffekoppen framför sig: manchesterkavaj, skäggig och med långt hår i svans. Men mer fel kan man knappast ha.

– Nej, jag är en evigt svuren fiende till dem och deras politiska korrekthet. Det var inte frihet kommunisterna i Sverige demonstrerade för, utan för en diktatur − som vi alla som vuxit upp i de röda byarna visste skulle följa. Det var några få som hade makt över tankarna hos många.

Malin Vulcano – Ingens tussilago

malinvulcano.jpg
Foto:  Carl Abrahamsson

Malin Vulcano – Ingens tussilago

Malin Vulcano gör musik, tavlor och är skådespelerska i grunden. Hon har också gjort en film, Tänk!, och skrivit och framfört tre performance-monologer. Hennes uttrycksbehov tar sig många former i en dynamisk bukett av starka känslor. Men, som hon själv uttrycker det, hon är ”ingens tussilago”.

I december släpper Malin Vulcano skivan Whiplash ’n scars. Med avstamp i mollstämd electronica bjuder hon på låtar som reflekterar hennes liv på ett avskalat sätt.

– Finns det skivor längre egentligen? frågar Malin Vulcano retoriskt då vi ses i ett höstruggigt Stockholm.

Ur arkivet

view_module reorder

Lars Ahlin – och det sociala korrelatet eller Inga ögon väntar mig

det är vackra ögon bakom slöjor, det är middagstimmens skälvande ljusa dager, det är, på en kylig vinterhimmel, det blå virrvarret av klara stjärnor. Ty vi vill ha nyansen också ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 12 mars, 2014

Om strukturene og relasjonene mellom individet, samfunnet og kulturen. Del II

Filosofiske småtterier om kulturbegrepet Er kulturaktiviteter om 'mål og mening'? Svaret på spørsmålet beror verken på hva en forstår med 'kultur' og 'kulturaktivitetet', eller med 'mål og mening'. Det vil si ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 januari, 2013

Tankens ambivalens II (Bland döda fränder)

”Men ensam och naken och utan hägring är den själ jag bär”   ”Ma ben sola e ben nuda senza miraggio porto la mia anima”  / Giuseppe Ungaretti   Min definition av varat är noll Sagt om Neruda av ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 18 september, 2013

Alen

I vår följetong om de svenska trädslagen har vi nu kommit till alen, det av åkerbrukare och ängsvårdare kanske mest avskydda av alla våra trädslag. Men som vi ska komma ...

Av: Johannes Söderqvist | Kulturreportage | 19 januari, 2017

Det digitala landskapet

Joan Fontcuberta En bergsplatå som mörk stupar ner i djupet medan den andra sidan reser sig spetsig och eroderad mot horisonten. Landskapet är öde, dystert och kargt, kanske är det ...

Av: Mathias Jansson | Essäer | 15 augusti, 2008

Diktare, playboys och arbetare i Schweinfurt

Jag befinner mig i Schweinfurt. Namnet lär betyda ”vadställe för svinen”. Här hade grisarna fordom för vana att korsa floden Main. Knappt tre mil österut ligger Hassfurt, hararnas vadställe. Och ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 22 oktober, 2014

Stillbild ur filmen Sunspring skriven av en AI

Artificiell intelligens skapar framtidens kultur

Artificiell intelligens (AI) beskrivs ofta i Science Fiction i dystopiska ordalag. Det är en HAL i Kubricks 2001 A Space Odysseus, ett ondskefullt Skynet i Terminator-filmerna eller en Matrix som ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 02 juli, 2016

Valerie Solanas en litterär fantasi utan lyckligt slut

Ett ökendjur i Amerika, en litterär fantasi utan lyckligt slut eller en kvinna som har avsagt sig sitt kön? Det behöver inte vara antingen eller och Valerie lyckas med att ...

Av: Lejla Fazlic | Essäer om litteratur & böcker | 15 juni, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts