Åverkan på en bok

Omslaget är skogsgrönt och har vissa skavanker, som förmodligen kommer från slitage. Bokens höjd är 185 mm, bredd 100 mm och tjockleken mäts till 15 mm. Om man slår upp ...

Av: Henrik Johansson | 10 juni, 2012
Essäer om litteratur & böcker

På väg mot en ny humanism inom konsten?

På väg mot en ny humanism inom konsten?    Lazarus reser sig av Giotto, målad 1304–1306. När Giotto på 1300-talet förnyade det italienska och i förlängningen hela det europeiska måleriet, använde han ...

Av: Leif V Erixell | 05 januari, 2007
Essäer om konst

Den polska staden Toruń och den stulna klockan i Uppsala domkyrka

Tillsammans med Ukraina är Polen värdland för fotbolls-EM som drar igång den 8 juni. Under några sommarveckor kommer landet att invaderas av utländska fotbollsfans. Men de reser inte till Toruń ...

Av: Johan Werkmäster | 05 juni, 2012
Resereportage

The new beginning

Pjäs i två akter "I have nothing to say / and I am saying it / and that is poetry / as I needed it" (John Cage) Words, words, words (Hamlet / William Shakespeare) "The rest is silence" (Hamlet's final words)  

Av: Vladimir Oravsky & Kurt Larsen | 06 april, 2009
Utopiska geografier

Nelson Mandela – förebild för tolerans och försoning



Nelson MandelaDen 18 juli 1918 föddes Nelson Mandela i Mvezo, Östra Kapprovinsen. På hans födelsedag i år firas på Times Square i New York den internationella Nelson Mandela-dagen, som instiftades av FN år 2010. Temat är ”The Power of words”.

Enligt egen utsago hade Nelson Mandela kunnat bli en afrikansk hövding med många får och getter och en omfångsrik mage. Förutsättningar därtill fanns: fadern hade rötter i en hövdingesläkt.  Men i stället kom Mandela att bli en över hela världen aktad ledare med en nimbus fjärran från den som ofta förbinds med dagens politiker och styresmän. Den kropp som härdades genom sit-ups, armhävningar och tennis under 27 år i fängelse, större delen av tiden på Robben Island, hålls nu vid liv av modern livsuppehållande apparatur.

Mandela har fått uppleva den inte så vanliga ynnesten att bli hyllad, närmast helgonförklarad , före sin död, inte minst i vårt land. ”Sverige intar en särskild plats som solidaritetsbaserad samarbetspartner”, enligt den sydafrikanske frihets- och jämlikhetskämpen.

När Mandela släpptes fri år 1990 fick han visa vilket vinnande koncept förlåtelse, förmåga att lyssna, ödmjukhet och tolerans kan vara när man vill göra sin röst hörd och få stöd för sina idéer, inte minst när det gäller att förmå stridiga viljor att samsas och att ena ett land med många inbyggda och svåra konflikter, bland vilka apartheid tycktes omöjlig att komma till rätta med.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Två förebilder för Mandela har Mahatma Gandhi och Winston Churchill varit. Den förre en ständig inspirationskälla, ” stå för den förändring du vill åstadkomma”, det senare namnet kanske något överraskande i detta sammanhang men den engelske krigshjälten har setts som en representant för brittisk demokrati och parlamentarism, som Mandela beundrat mycket i motsats till brittisk imperialism som han stiftat bekantskap med och avskytt.

Som retoriker har Mandela långt ifrån varit av Churchills klass, dock är hans avslutande ord vid Rivinarättegången 1964, där han dömdes till livstids fängelse, minnesvärda: ”Jag är beredd att dö för de värden jag står och arbetar för: demokrati och allas värde oavsett ras och hudfärg.” Inte heller som författare eller ens som tänkare har Mandela gjort mest betydande avtryck; den ikon han blivit grundar sig på hans positiva mänskliga kraft och andra personliga egenskaper som tillsammans skapat den unika ledarförmåga som behövts för att visa på den rätta vägen att föra Sydafrika ut ur apartheid.

Även i sitt privata liv har Mandela visat sin storhet. Den andra hustrun Winnie Mandelas liv spårade ur både moraliskt och politiskt och skapade en skugga som även, om dock obetydligt, skymt makens person, intentioner och avsikter; skilsmässan var oundviklig. Dock har Mandela konsekvent vägrat att döma Winnie inför öppen ridå: ”Jag vägrar säga något nedsättande om andra personer”, …”jag avskyr att ge moralpredikningar”.

Mandela har visat stark lojalitet mot ANC trots att hans moraliska arv satts på hårda prov.  Den sydafrikanska regeringen har han skonat genom att undvika kontroversiella uttalanden – för landets bästa.

Afrika saknar idag visionära ledare som kan jämföras med Mandela . I dennes division måste dock Nyerere inkluderas. Ett skrämmande exempel är Mugabe. Denne kan i vissa stycken jämföras med Mandela men de avgörande skillnaderna är avgrundsdjupa: hos den förre saknas de personliga kvaliteter som är Mandelas signum. Vi kan även hålla oss till vår egen världsdel där t.ex. en känd ledare och fotbollsmagnat i Milano för lång tid sedan hade behövt gå en kurs om värdegrund i Mandelas förebildliga anda. Varför inte i sällskap med en omskolad kampsportintresserad KGB-agent?

Efter födseln gavs Mandela namnet Rolihlala, som betyder bråkmakare eller trädskakare, vid sju års ålder fick han det nya namnet Nelson, förmodligen efter den engelske amiralen. Visst sågs han först av somliga som en renodlad upprorsmakare men han kommer att minnas för andra egenskaper. Det man önskar är att politiker och ledare på alla nivåer skulle inse betydelsen av öppenhet, generositet, ödmjukhet och tolerans. Om inte annat så för egen skull. Framgång kan vänta runt hörnet. Det har Nelson Mandela blivit ett gott exempel på.

Men samtidigt: Hur skulle ledare med Mandelas altruistiska läggning kunna förhindra galna härskare som Hitler från att förverkliga sina människoföraktande avsikter. Där är en Churchill med klarsyn och bestämdhet att föredra framför en Chamberlain med illusoriska drömmar om fred och med en tolerans som möts av motståndarens hänsynslösa utnyttjande av alltför långtgående eftergifter.  Godhet har tyvärr sina begränsningar när det gäller att besegra en renodlat rå och ren ondska, som inte gärna låter sig påverkas av fredliga reaktioner på hot och förföljelser, men den måste lyftas fram och hyllas särskilt när företrädaren är en stor och viktig statsman. Hoppet om framtida förnuftiga lösningar av konflikter mår bra av att matas med näring av detta slag.

Det känns nästan trösterikt när man tänker på att Nelson Mandela är en människa av kött och blod som ibland kunnat visa svaghet: t.ex. har ödmjukheten haft sina begränsningar och relationerna till de egna barnen har inte i alla avseenden varit optimala.

Mandelas krav på gravplats, helst bland de sina, är modest liksom förslaget på gravstenens text:

Here lies a man who has done his duty on earth

Svårt att säga emot.

Mandela har velat se framåt, viktigast av allt är framtiden, där barn och ungdomar kan fostras för att föra hans kamp för social rättvisa och demokrati vidare. Efter avgången som president har han ägnat omfångsrik tid åt att etablera institutioner som kan vidareutveckla hans politiska arv, som exempel kan nämnas: Nelson Mandela Foundation och Nelson Mandela Children` s Fund.  Museala minnesmärken har han ansett vara mindre viktiga, i motsats till de släktingar, som nu grälar om gravplats. Dessvärre ser det ut som om barnbarns själviska ekonomiska vinstintressen kan lura i vassen.

Kurt Bäckström


Ur arkivet

view_module reorder

Den vita kons ö

Inishbofin är inte världens ände. Det bara känns så. Eller kanske snarare som om man hamnat utanför verklighetens gränser på en plats där vardagsbekymmer och stress flytt hädan. Färjan stävar fram ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 02 november, 2012

Med Mattias Sandström i det undermedvetna

I filmen "Fuerteventura", som till stor del utspelas på Kanarieöarna, blandar Jesper samman samtid, dåtid och framtid. Samtidigt dras han in i en kärlekshistoria med en spansk kvinna som påminner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 14 januari, 2011

Teaterkonsten, Teater KAOS och "Vita Horan"

På 80-talet var Stockholm en av Europas teatertätaste städer. Där fanns framförallt en oerhörd mängd fria teatergrupper som med eller utan statliga medel skapade kvalitetsteater för brinnande livet. Publiken vande ...

Av: Boel Schenlaer Boel Schenlaer | Gästkrönikör | 05 mars, 2012

Jelinek mellan brutalitet och skärpa

Jelinek mellan brutalitet och skärpa Elfriede Jelinek skapar polyfonier av kroppar och experimenterar med språket. Hennes språk är vackert och ångestfullt som en seriell kvartett av Anton Webern.

Av: Anders Forsberg | Litteraturens porträtt | 03 september, 2006

Poul Bjerre av Carl Milles

Om skapandets läkande kraft

Eva-Karin Josefson om allkonstnären Viking Dahl och samhället omkring honom.

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 18 november, 2015

Stephen Batchleor och den sekulära buddhismen

Om buddhismen ska ses som religion eller psykologi har länge intresserat främst västerlänningar, såväl forskare som praktiserande och troende buddhister. Ett tredje synsätt kan vara att se buddhismen som levnadskonst ...

Av: Jan Sjunnesson | Essäer om religionen | 08 maj, 2014

Fragment av surrogatpyret VIII

Fragment av surrogatpyret VIII Å då tänkte ja så här, lite lomrut, mens ja skwompande tjasa upp på bron i den sjuka stanken från dom nyflådda hudarna å pissrååtan å ja ...

Av: Nikanor Teratologen | Teratologisk sondering | 20 november, 2007

Ragnar och Alice ligger på utdragssoffan

På rygg ligger de och Ragnar håller i Alice' vänsterhand med sin högra. Stryker med långfingret sakta över hennes ringfinger. Efter en lång stund reser han sig. Han ...

Av: Theres K Agdler | Utopiska geografier | 24 maj, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.