Lenz mannen som blev en romangestalt

Jakob Michael Reinhold Lenz. Jakob Michael Reinhold Lenz (1752-1792) var prästson och studerade själv teologi. Han var en känd personlighet och skrev flera verk i Sturm-und-Drang-andan. Under sin studietid ...

Av: Gustaf Redemo | 12 september, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Om utforskningen av våre liv

Våre personlige prosjekt og forbindtligheter er rotfestet i fortellerkategorien. Å være menneske er å ha et liv å leve og et liv å føre; og veien inn til hva det er ...

Av: Thor Olav Olsen | 26 maj, 2009
Agora - filosofiska essäer

Matematikern som knäckte Enigma

I takt med att Alan Turings postuma berömmelse vuxit har det kommit en flod av böcker, pjäser och filmer om mannen som knäckte tyskarna Enigma-kod, nu senast The Imitation Game ...

Av: Ivo Holmqvist | 19 januari, 2015
Media, porträtt

De långa nätterna på de iskalla perrongerna

Om morgonen slickar Korridoren sina sår efter nattens omväxlande övningar och inväntar det återställande lugnet åter erbjudande en tingens estetik och ett nästan dammigt lugn med korridorgolvets blanka yta som ...

Av: Benny Holmberg | 10 juli, 2011
Kulturreportage

Nelson Mandela – förebild för tolerans och försoning



Nelson MandelaDen 18 juli 1918 föddes Nelson Mandela i Mvezo, Östra Kapprovinsen. På hans födelsedag i år firas på Times Square i New York den internationella Nelson Mandela-dagen, som instiftades av FN år 2010. Temat är ”The Power of words”.

Enligt egen utsago hade Nelson Mandela kunnat bli en afrikansk hövding med många får och getter och en omfångsrik mage. Förutsättningar därtill fanns: fadern hade rötter i en hövdingesläkt.  Men i stället kom Mandela att bli en över hela världen aktad ledare med en nimbus fjärran från den som ofta förbinds med dagens politiker och styresmän. Den kropp som härdades genom sit-ups, armhävningar och tennis under 27 år i fängelse, större delen av tiden på Robben Island, hålls nu vid liv av modern livsuppehållande apparatur.

Mandela har fått uppleva den inte så vanliga ynnesten att bli hyllad, närmast helgonförklarad , före sin död, inte minst i vårt land. ”Sverige intar en särskild plats som solidaritetsbaserad samarbetspartner”, enligt den sydafrikanske frihets- och jämlikhetskämpen.

När Mandela släpptes fri år 1990 fick han visa vilket vinnande koncept förlåtelse, förmåga att lyssna, ödmjukhet och tolerans kan vara när man vill göra sin röst hörd och få stöd för sina idéer, inte minst när det gäller att förmå stridiga viljor att samsas och att ena ett land med många inbyggda och svåra konflikter, bland vilka apartheid tycktes omöjlig att komma till rätta med.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Två förebilder för Mandela har Mahatma Gandhi och Winston Churchill varit. Den förre en ständig inspirationskälla, ” stå för den förändring du vill åstadkomma”, det senare namnet kanske något överraskande i detta sammanhang men den engelske krigshjälten har setts som en representant för brittisk demokrati och parlamentarism, som Mandela beundrat mycket i motsats till brittisk imperialism som han stiftat bekantskap med och avskytt.

Som retoriker har Mandela långt ifrån varit av Churchills klass, dock är hans avslutande ord vid Rivinarättegången 1964, där han dömdes till livstids fängelse, minnesvärda: ”Jag är beredd att dö för de värden jag står och arbetar för: demokrati och allas värde oavsett ras och hudfärg.” Inte heller som författare eller ens som tänkare har Mandela gjort mest betydande avtryck; den ikon han blivit grundar sig på hans positiva mänskliga kraft och andra personliga egenskaper som tillsammans skapat den unika ledarförmåga som behövts för att visa på den rätta vägen att föra Sydafrika ut ur apartheid.

Även i sitt privata liv har Mandela visat sin storhet. Den andra hustrun Winnie Mandelas liv spårade ur både moraliskt och politiskt och skapade en skugga som även, om dock obetydligt, skymt makens person, intentioner och avsikter; skilsmässan var oundviklig. Dock har Mandela konsekvent vägrat att döma Winnie inför öppen ridå: ”Jag vägrar säga något nedsättande om andra personer”, …”jag avskyr att ge moralpredikningar”.

Mandela har visat stark lojalitet mot ANC trots att hans moraliska arv satts på hårda prov.  Den sydafrikanska regeringen har han skonat genom att undvika kontroversiella uttalanden – för landets bästa.

Afrika saknar idag visionära ledare som kan jämföras med Mandela . I dennes division måste dock Nyerere inkluderas. Ett skrämmande exempel är Mugabe. Denne kan i vissa stycken jämföras med Mandela men de avgörande skillnaderna är avgrundsdjupa: hos den förre saknas de personliga kvaliteter som är Mandelas signum. Vi kan även hålla oss till vår egen världsdel där t.ex. en känd ledare och fotbollsmagnat i Milano för lång tid sedan hade behövt gå en kurs om värdegrund i Mandelas förebildliga anda. Varför inte i sällskap med en omskolad kampsportintresserad KGB-agent?

Efter födseln gavs Mandela namnet Rolihlala, som betyder bråkmakare eller trädskakare, vid sju års ålder fick han det nya namnet Nelson, förmodligen efter den engelske amiralen. Visst sågs han först av somliga som en renodlad upprorsmakare men han kommer att minnas för andra egenskaper. Det man önskar är att politiker och ledare på alla nivåer skulle inse betydelsen av öppenhet, generositet, ödmjukhet och tolerans. Om inte annat så för egen skull. Framgång kan vänta runt hörnet. Det har Nelson Mandela blivit ett gott exempel på.

Men samtidigt: Hur skulle ledare med Mandelas altruistiska läggning kunna förhindra galna härskare som Hitler från att förverkliga sina människoföraktande avsikter. Där är en Churchill med klarsyn och bestämdhet att föredra framför en Chamberlain med illusoriska drömmar om fred och med en tolerans som möts av motståndarens hänsynslösa utnyttjande av alltför långtgående eftergifter.  Godhet har tyvärr sina begränsningar när det gäller att besegra en renodlat rå och ren ondska, som inte gärna låter sig påverkas av fredliga reaktioner på hot och förföljelser, men den måste lyftas fram och hyllas särskilt när företrädaren är en stor och viktig statsman. Hoppet om framtida förnuftiga lösningar av konflikter mår bra av att matas med näring av detta slag.

Det känns nästan trösterikt när man tänker på att Nelson Mandela är en människa av kött och blod som ibland kunnat visa svaghet: t.ex. har ödmjukheten haft sina begränsningar och relationerna till de egna barnen har inte i alla avseenden varit optimala.

Mandelas krav på gravplats, helst bland de sina, är modest liksom förslaget på gravstenens text:

Here lies a man who has done his duty on earth

Svårt att säga emot.

Mandela har velat se framåt, viktigast av allt är framtiden, där barn och ungdomar kan fostras för att föra hans kamp för social rättvisa och demokrati vidare. Efter avgången som president har han ägnat omfångsrik tid åt att etablera institutioner som kan vidareutveckla hans politiska arv, som exempel kan nämnas: Nelson Mandela Foundation och Nelson Mandela Children` s Fund.  Museala minnesmärken har han ansett vara mindre viktiga, i motsats till de släktingar, som nu grälar om gravplats. Dessvärre ser det ut som om barnbarns själviska ekonomiska vinstintressen kan lura i vassen.

Kurt Bäckström


Ur arkivet

view_module reorder

Meditasjon over idéen om kultur

Mennesket selv er det rette studiet av menneske(Arnold Gehlen, 1904-1976). Naturvitenskapelige teorier om mennesker er adekvate for studier av innsekter(maur), men de er svært lite egnet til å kaste lys ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 13 april, 2011

Önskas: Fler driftiga tomtenissor

Det blir en konstig jul i Sverige. Glittret och shoppinghysterin får en ovanligt fadd smak när gatorna svämmar över av människor med sorgsna ögon, tandlösa munnar och utsträckta pappersmuggar. Och de ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 24 december, 2014

Den uthamrade bilden Om Louise Bogan

Engelskans ”lyric” har betydligt snävare innebörd än det svenska ordet och motsvarar snarast vad vi kallar centrallyrik, men med starkare associationer till sång och sångbarhet. I den meningen framhålls numera ...

Av: Jimmie Svensson | Kulturreportage | 25 december, 2014

Let the stars call you

Let the stars call you where I am overwhelmed inside whispering the soul closer singing spirits flying in and out through me and you

Av: Hebriana Alainentalo | Utopiska geografier | 20 juli, 2009

Pentti Saarikoski

Saarikoski på Tjörn

Hos den sene Pentti Saarikoski finns den politiska besvikelsen, faran att före detta kommunister en dag ingår i samma bisarra kuriosakabinett som nazister; han som ändå en tid i Island ...

Av: Gunnar Lundin | Litteraturens porträtt | 17 juni, 2017

Brev från Österäng

   Fan ska vara journalistlärare! har jag tänkt efter den senaste veckans massmediala tankediktatur: Hända! Nu! Drama! Känna! Vi! – den formel som får tid och tanke att upphöra. ”den ...

Av: Bengt Nerman | Gästkrönikör | 04 augusti, 2011

Hyperbol

General Erich Ludendorff skådar ut över traktens åkrar och skogar och städer: − Nu sänker sig natten över Europa. − Godnatt, lilla gumman! säger mamma. − Godnatt, mamma! Lolita kryper ner i ...

Av: Martin Tistedt | Utopiska geografier | 03 mars, 2008

Andlighet och psykisk hälsa

Författaren Kerstin Stina Carlsson (1934-2003) berättar i sin självbiografi Transcendens eller psykos? om en sökares öde och beskriver hur hon genom svåra andliga kriser slutligen når fram till hälsa och ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 23 mars, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.