Självporträtt . Olja 1933

Bilden bortom tingen. Kasimir Malevitj och konstens vägval

”Det tycks mig som om Rafaels, Rubens, Rembrandts med fleras måleri för kritiken och för samhället inte har blivit något annat än en konkretion av otaliga ’ting’, som gör det ...

Av: Thomas Notini | 30 november, 2017
Konstens porträtt

ABBA de museala. En perverterad musik?

Thank you for the music. ABBA-musiken. Är det musik? Är det inte bara enkel sörja? Är det verkligen tonhöjd och tondjup? Är ABBA The music story, inte bara en vulgär ...

Av: Benny Holmberg | 27 juni, 2013
Kulturreportage

Hundens genius

"Jag fick order att inställa mig hos en kapten som sade att han inte ville ha en kvinnlig chaufför. Han tyckte inte om atmosfären, han ville inte ha en kvinnlig ...

Av: Lisa Gålmark | 08 juni, 2014
Essäer

Svenska PEN kräver ett slut på den tysta diplomatin

Fredagen den 23 september var det på dagen tio år sedan Dawit Isaak och en rad andra eritreanska journalister fängslades i ett tillslag mot den oberoende journalistiken i landet. Tio ...

Av: Håkan Lindgren | 29 september, 2011
Kulturreportage

Nelson Mandela – förebild för tolerans och försoning



Nelson MandelaDen 18 juli 1918 föddes Nelson Mandela i Mvezo, Östra Kapprovinsen. På hans födelsedag i år firas på Times Square i New York den internationella Nelson Mandela-dagen, som instiftades av FN år 2010. Temat är ”The Power of words”.

Enligt egen utsago hade Nelson Mandela kunnat bli en afrikansk hövding med många får och getter och en omfångsrik mage. Förutsättningar därtill fanns: fadern hade rötter i en hövdingesläkt.  Men i stället kom Mandela att bli en över hela världen aktad ledare med en nimbus fjärran från den som ofta förbinds med dagens politiker och styresmän. Den kropp som härdades genom sit-ups, armhävningar och tennis under 27 år i fängelse, större delen av tiden på Robben Island, hålls nu vid liv av modern livsuppehållande apparatur.

Mandela har fått uppleva den inte så vanliga ynnesten att bli hyllad, närmast helgonförklarad , före sin död, inte minst i vårt land. ”Sverige intar en särskild plats som solidaritetsbaserad samarbetspartner”, enligt den sydafrikanske frihets- och jämlikhetskämpen.

När Mandela släpptes fri år 1990 fick han visa vilket vinnande koncept förlåtelse, förmåga att lyssna, ödmjukhet och tolerans kan vara när man vill göra sin röst hörd och få stöd för sina idéer, inte minst när det gäller att förmå stridiga viljor att samsas och att ena ett land med många inbyggda och svåra konflikter, bland vilka apartheid tycktes omöjlig att komma till rätta med.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Två förebilder för Mandela har Mahatma Gandhi och Winston Churchill varit. Den förre en ständig inspirationskälla, ” stå för den förändring du vill åstadkomma”, det senare namnet kanske något överraskande i detta sammanhang men den engelske krigshjälten har setts som en representant för brittisk demokrati och parlamentarism, som Mandela beundrat mycket i motsats till brittisk imperialism som han stiftat bekantskap med och avskytt.

Som retoriker har Mandela långt ifrån varit av Churchills klass, dock är hans avslutande ord vid Rivinarättegången 1964, där han dömdes till livstids fängelse, minnesvärda: ”Jag är beredd att dö för de värden jag står och arbetar för: demokrati och allas värde oavsett ras och hudfärg.” Inte heller som författare eller ens som tänkare har Mandela gjort mest betydande avtryck; den ikon han blivit grundar sig på hans positiva mänskliga kraft och andra personliga egenskaper som tillsammans skapat den unika ledarförmåga som behövts för att visa på den rätta vägen att föra Sydafrika ut ur apartheid.

Även i sitt privata liv har Mandela visat sin storhet. Den andra hustrun Winnie Mandelas liv spårade ur både moraliskt och politiskt och skapade en skugga som även, om dock obetydligt, skymt makens person, intentioner och avsikter; skilsmässan var oundviklig. Dock har Mandela konsekvent vägrat att döma Winnie inför öppen ridå: ”Jag vägrar säga något nedsättande om andra personer”, …”jag avskyr att ge moralpredikningar”.

Mandela har visat stark lojalitet mot ANC trots att hans moraliska arv satts på hårda prov.  Den sydafrikanska regeringen har han skonat genom att undvika kontroversiella uttalanden – för landets bästa.

Afrika saknar idag visionära ledare som kan jämföras med Mandela . I dennes division måste dock Nyerere inkluderas. Ett skrämmande exempel är Mugabe. Denne kan i vissa stycken jämföras med Mandela men de avgörande skillnaderna är avgrundsdjupa: hos den förre saknas de personliga kvaliteter som är Mandelas signum. Vi kan även hålla oss till vår egen världsdel där t.ex. en känd ledare och fotbollsmagnat i Milano för lång tid sedan hade behövt gå en kurs om värdegrund i Mandelas förebildliga anda. Varför inte i sällskap med en omskolad kampsportintresserad KGB-agent?

Efter födseln gavs Mandela namnet Rolihlala, som betyder bråkmakare eller trädskakare, vid sju års ålder fick han det nya namnet Nelson, förmodligen efter den engelske amiralen. Visst sågs han först av somliga som en renodlad upprorsmakare men han kommer att minnas för andra egenskaper. Det man önskar är att politiker och ledare på alla nivåer skulle inse betydelsen av öppenhet, generositet, ödmjukhet och tolerans. Om inte annat så för egen skull. Framgång kan vänta runt hörnet. Det har Nelson Mandela blivit ett gott exempel på.

Men samtidigt: Hur skulle ledare med Mandelas altruistiska läggning kunna förhindra galna härskare som Hitler från att förverkliga sina människoföraktande avsikter. Där är en Churchill med klarsyn och bestämdhet att föredra framför en Chamberlain med illusoriska drömmar om fred och med en tolerans som möts av motståndarens hänsynslösa utnyttjande av alltför långtgående eftergifter.  Godhet har tyvärr sina begränsningar när det gäller att besegra en renodlat rå och ren ondska, som inte gärna låter sig påverkas av fredliga reaktioner på hot och förföljelser, men den måste lyftas fram och hyllas särskilt när företrädaren är en stor och viktig statsman. Hoppet om framtida förnuftiga lösningar av konflikter mår bra av att matas med näring av detta slag.

Det känns nästan trösterikt när man tänker på att Nelson Mandela är en människa av kött och blod som ibland kunnat visa svaghet: t.ex. har ödmjukheten haft sina begränsningar och relationerna till de egna barnen har inte i alla avseenden varit optimala.

Mandelas krav på gravplats, helst bland de sina, är modest liksom förslaget på gravstenens text:

Here lies a man who has done his duty on earth

Svårt att säga emot.

Mandela har velat se framåt, viktigast av allt är framtiden, där barn och ungdomar kan fostras för att föra hans kamp för social rättvisa och demokrati vidare. Efter avgången som president har han ägnat omfångsrik tid åt att etablera institutioner som kan vidareutveckla hans politiska arv, som exempel kan nämnas: Nelson Mandela Foundation och Nelson Mandela Children` s Fund.  Museala minnesmärken har han ansett vara mindre viktiga, i motsats till de släktingar, som nu grälar om gravplats. Dessvärre ser det ut som om barnbarns själviska ekonomiska vinstintressen kan lura i vassen.

Kurt Bäckström


Ur arkivet

view_module reorder

Ragnwei Axellie – Alla vita vingar blev svarta

Ragnwei Axellie, författare – debuterade 1979 med diktsamlingen ”Pappa älskade pappa”. ”Vuxenlös”, ”Närleken”, ”Livs-gammal”, ”Lägesrapport” och ”Vem bryr sig?” är andra uppmärksammade titlar ur hennes produktion. Återkommande teman i hennes ...

Av: Ragnwei Axellie | Utopiska geografier | 02 april, 2012

Vincent Lambert

Har svenska jurister nagot att lära av den franska tillämpningen av eutanasilagen?

Många fransmän håller andan när de hör Vincent Lambert omnämnas.. För åtta år sedan hamnade han i koma efter en trafikolycka. För tre år sedan inleddes kampen om hans fortsatta ...

Av: Eva-Karin Josefson | Gästkrönikör | 17 december, 2015

Spåren av svensk kolonialism

Nationsbyggandet i norden inleddes under medeltiden. Området för aktörerna omfattade nuvarande Danmark, södra Finland, Sverige-Norge, Hälsingland, Jämtland och Trondheimsområdet. I de stora områdena norrut fanns samerna från Härjedalen i söder ...

Av: Rolf Sjölin | Kulturreportage | 10 augusti, 2010

Världsontologin – en analysmodell för kulturförståelse

Vad som konstituerar och definierar en civilisations kultur och kulturliv, liksom frågan om det finns något som kan kallas nationell kultur, är föremål för ständig debatt. Inte sällan hör man ...

Av: Leif V Erixell | Agora - filosofiska essäer | 14 mars, 2013

Killers from Space (1954)

Lavalantula och jättespindlarnas återkomst

Jättestora spindlar var en skrämmande ingrediens i 1950-talets skräckfilmer. I Tarantula (1955) experimenterar man med radioaktiva isotoper som ska skapa jättedjur som ska lösa livsmedelsförsörjningen i framtiden. Försöken visar sig ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 10 april, 2016

Stillbild ur filmen Sunspring skriven av en AI

Artificiell intelligens skapar framtidens kultur

Artificiell intelligens (AI) beskrivs ofta i Science Fiction i dystopiska ordalag. Det är en HAL i Kubricks 2001 A Space Odysseus, ett ondskefullt Skynet i Terminator-filmerna eller en Matrix som ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 02 juli, 2016

Jan Stenis

Jan Stenis. Kejsarvalsens kärlek

Kejsarvalsens kärlek kan ses som en mental ädlings uppgörelse med ett obehagligt degenererat samhälle som, ekonomiskt sett, inte tillräckligt belönar studiebegåvning eller talang för finkulturella yttringar som poesi. Diktsamlingen utgör även ...

Av: Jan Stenis | Utopiska geografier | 09 februari, 2017

Bjuden till hyresgästen

Tänk. Kul. Jag är bjuden på, men jag vet inte om det är kaffe, träff, eller inspektion. Hyresgästen i mitt gamla kontorsutrymme från fornstora dagar i Borgå, är ett farligt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 04 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.