Abrishami synagogan.  Belysning  symboliserar den eviga låga som alltid brinner på offeraltarna

Framme vid en av Teherans många judiska bönehus

Till skillnad från de arabiska länderna har Iran fredat sina judiska församlingar. Sedan 1948 har över 800 000 judar emigrerat och förvisats från sina länder i Mellanöstern och Nordafrika; inte ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | 08 februari, 2017
Essäer om religionen

Åvald Norén. Texter

Mitt namn är Åvald Norén, 22 år och studerar på Malmö Folkhögskola. Jag har skrivit mycket med inspiration av spoken word och även rapp då jag vill uppnå den typen av ...

Av: Åvald Norén | 17 juni, 2013
Utopiska geografier

Att se, röra och göra jaget

I London pågår för tillfället två utställningar som båda berör individens föreställningar om det egna jaget: från frågan om jagets svårdefinierade kärna till dess möjligheter och längtan efter att lämna ...

Av: Lovisa Lindgren | 01 februari, 2010
Essäer om konst

Med tanke på Det öde landets tillkomst

Det öde landet av T. S. Eliot har inte av alla, men av många, kallats 1900-talets viktigaste poem och det är förmodligen den dikt som var århundradets mest inflytelserika. Och ...

Av: Bertil Falk | 18 november, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Narcissos och Amor – kvinnans emotionella frigörelse



 merete_mazzarella
Merete Mazzarella. Foto: Leif
Weckström/Söderströms förlag

Narcissos och Amor
– kvinnans emotionella frigörelse

Är en självständig kvinna en känslokall kvinna? Kan villkorslös kärlek förenas med jämställdhetskampen? Merete Mazzarella medverkar i den uppmärksammade antologin Den moderna ensamheten (red. Maria Karlsson och Sharon Rider, Symposion förlag) med en artikel om vår tids ensamhet, men bidrar också med ett inlägg i debatten kring problemen med kvinnan och hennes frigörelse. Kerstin Magnusson tecknar ett porträtt av en av Svenskfinlands viktigaste essäister. 

Sprickan i genuskontraktet har blivit tydligare under de senaste decennierna. Det har blivit uppenbart att kvinnan tillåts klara sig själv. Men kan jämställdhetskampen existera i samklang med längtan efter närhet, ömhet och kärlek? Är en lyckad kvinna en kvinna som inte behöver mannen, som ordnar allt själv och som med högburet huvud går genom livet, ständigt väljande? Den nyliberala idén om individen i centrum - allenarådande i vårt västerländska samhälle - möjliggör denna kvinna. Efter murens fall och Sovjetunionens söndervittring står individen i centrum mer än någonsin och gör ständigt sina så kallade livsval. Kvinnans ekonomiska frigörelse har i många fall också kommit att följas av emotionell frigörelse. Men kvinnans möjligheter att välja är som sagt också ett nytt fenomen. För sextio år sedan handlade jämställdhet knappast om kvinnans rätt att agera rationellt i relationer.

Merete Mazzarella – författare och professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet – beskriver i sin artikel i Den moderna ensamheten ett samhälle där människan har blivit alltmer ensam. Alla vill klara sig själva och inte bli beroende av någon. Journalisten Ulrika Kärnborg kallar i sin recension av boken Merete Mazzarella för "betryggande socialkonservativ" (DN Kultur 29/11 2006). Mazzarella, menar Ulrika Kärnborg, tar på så vis politisk ställning när hon beskriver hur kärnfamiljen luckras upp för att i nästa steg försvinna i individualismens namn.

Man skulle också kunna betrakta Mazzarellas resonemang som en samtidsanalys oberoende hennes eventuella politiska åsikter. Hon redovisar i sin artikel fakta med sina målande exempel på den moderna ensamma människan. Förvandlingen skedde enligt Mazzarella med p-pillrens revolutionerande effekt för kvinnan och hennes frihet. Denna frihet har nu kulminerat i vår tids projekttänkande ackompanjerad av retorik med marknadsekonomiska förtecken. Homo economicus på kärleksstigen, om man så vill.

Mazzarella menar att begreppen "projekt", "kalkyl" och "investering" på många vis kan överföras till kvinnans fortlöpande frigörelse från mannen. Här spelar till exempel det relativt nya fenomenet nätdejting en viss roll. Allt fler, kvinnor som män, väljer att försöka hitta en partner på Internet. I processen fram till kärlek erbjuder nätdejtingsbolagen så kallade psykometriska test som ska hjälpa till att matcha en själv med en lämplig partner. Detaljerade uträkningar och procentsatser visar hur väl man väntas fungera med potentiella pojk- eller flickvänner.

Merete Mazzarella är 40-talist och har ingen egen erfarenhet av den här typen av kontaktsökande. Det kan finnas fördelar med att slippa träffas i ytliga krogmiljöer där utseendet ofta tar överhanden och där man sällan ges en chans att se en människas inre egenskaper, åtminstone till en början. Mazzarella håller inte riktigt med.

– Samtidigt kommer ett slags rationellt kalkylerande in här. Att på sätt och vis reducera kärleken till en fråga om hur bra man passar ihop, och hur pass liten "konfliktyta" det finns i en eventuell framtida relation har i själva verket väldigt lite med själva kärleken som mänsklig kraft att göra. Kvinnan har här i viss mån övertagit det klassiskt manliga sättet att tänka, menar Mazzarella.

Och kvinnan gör så för att hon kan. Kampen för jämställdhet har gjort det möjligt.

Merete Mazzarella menar dock inte att kampen mot genuskontraktet i sig medför rationella, kalkylerande kvinnor som inte vill tro på kärleken. Den ekonomiska och intellektuella frigörelsen från patriarkatet kan inte vara annat än positiv, menar hon. Men genom den har också det emotionella oberoendet frigjorts, som ett led i jämställdhetskampen.

– Den kvinnliga frigörelsen har inneburit att kvinnan släppt sina omsorgsuppgifter. Kvinnan tränar sig numera på att inte vara vårdande, menar Merete Mazzarella. Däremot har inte männen för den sakens skull tagit över. Alla har släppt taget.

Kvinnan har enligt Mazzarella gjort sig av med en konstruerad könsroll, bara för att axla en annan, lika fabricerad roll. Männen brottas i sin tur fortfarande med schablonbilden av den ensamme jägaren som skakar av sig varje tillstymmelse till känsla.

Hur man än vänder och vrider på resonemangen kvarstår det faktum att kvinnor onekligen har fått större valmöjligheter under det senaste seklet. Så stora att nutida kvinnor kan, om de vill, välja bort kärlek. Hur lite kärleken än må ha att göra med feminism och den nödvändiga frigörelsen från patriarkatet är det ändå ett faktum att den manliga schablonen om rationalitet och kyla har vunnit insteg i retoriken kring jämställdhetskampen.

Kerstin Magnusson

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Om det moderne. Del II

Den postmoderne tilstanden Klarhet er ikke et mål i seg selv, men det er en god begynnelse. Siden spørreordene «hva?», «hvor?», «når?», slik jeg har snakket om i Del I av ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 december, 2011

Spegeln - bild av vår tid

  I tunnelbanefönstrets dunkel händer det att du möter någon annans blick i din egen medan din blick i de upplysta skyltfönstren återkastas av tomma dockögon. Den moderna storstadsmänniskan är i ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer om litteratur & böcker | 24 januari, 2011

Livsfilosofen Arthur Schopenhauer og natursvermeren Martin Heidegger: et forsøk på samlesning av to…

  Arthur Schopenhauer(1778-1860) var en svært allsidig filosof; det samme kan ikke sies om Martin Heidegger(1889-1976). Schopenhauer var levende opptatt av vitenskapene, mens Heidegger var en typisk naturromantisk sverrmer, og hvis ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 september, 2011

Jag vill se statsministern klättra i träd

Pippi Långstrump älskar att klättra i träd och gå på händer. Men frågan är: Har någon sett Fredrik Reinfeldt gå på händer? Har han delat ut karameller till alla barnen ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 februari, 2011

Samernas nationaldag

Sjätte februari är samernas nationaldag.  Sápmi, Sameland, har en symbolmättad flagga med inspiration från diktaren Anders Fjellner. Genom att nyläsa Fjellner  lyfter Mikael Mogren fram en del av svenskheten som ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om samhället | 01 februari, 2010

Stockholm Filmfestival Junior, en blandning av etablerat och nytt

När den ordinarie filmfestivalen (Stockholm Filmfestival) går av stapeln, brukar visningarna kunna karaktäriseras av att besökarna nästan tävlar om att vara den bästa biobesökaren - här måste minsann filmen vara ...

Av: Jim Jonsson | Kulturreportage | 11 Maj, 2010

Queer Tango och Tantrisk Buddhism

Sex är nog inte mänsklighetens bästa ämne. Konstigt och märkvärdigt kan det tyckas, efter som sex ju betingar själva vår existens. Men så har också, under epokernas gång, sådana filosofier ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 02 april, 2011

Den omöjliga staden

Neapel är den tredje största staden i Italien, efter Rom och Milano, och har en bland de största hamnar i Medelhavet. Efter så många omskrivningar under de senaste åren om de ...

Av: Joakim Kocjancic | Bildreportage | 25 september, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts