Tunis och Esko

Tunis is av Lars Tunbjörk. Tunis och Esko Två världsberömda fotografer från Norden ställer i höst ut i Stockholm med omnejd. Konsten att se får utmärkt träning genom dessa utställningar ...

Av: Nancy Westman | 25 september, 2007
Essäer om konst

Porträtt av en poet, en fröke och ett kuvert

Kuvertet är skrivet från den okände Poeten till en fröke, en sommar sista juni 1969. Orimattila är annars en håla. Där fanns åtminstone förr stora billiga tygbutiker och en av ...

Av: Stefan Hammarèn | 02 mars, 2012
Övriga porträtt

Meditering mellan sinnets och fysikens gränstrakter

Dhamma Pataka-centrets påfågel flyger över huvudet och landar strax framför mig, just som jag går nerför vägen till matsalen. Tio män äter frukost i tystnad. Bara harklingar och nysningar bryter ...

Av: Gustav Broms | 27 oktober, 2009
Essäer om religionen

Oskuldens svärta

Oskuldens svärta Musikens svarta pärla, Jimi Hendrix, porträtteras av tidningen Kulturens Bo I Cavefors som finner annorlunda meta-akustiska ritninga­r i kultfiguren från Seattle.  Svarta madonnor vittnar om Kyrkans självkännedom: allt ...

Av: Bo Cavefors | 11 mars, 2007
Essäer om musik

Världen är större än språket. För en postkolonial humanism



altHumanismen lever. Som i debatten om föreningen Humanisternas kampanj i somras, liksom i Nya Vågen i P1 i höstas (18/8). Alla ville vara humanist i sin betydelse av begreppet. Trots att det trendiga egentligen är att kasta humanismen överbord och utropa posthumanismen. Men kanske är det bara en ord- och språkstrid med liten relevans.

Eller stor. För att världen är större. Större och rikare än språket. Språket kan aldrig göra världen rättvisa, påpekade filosofen och författaren antifascisten Georges Bataille i Den fördömda delen från 1949 (på svenska Symposion 1991). Eller om det snarare var Georges mamma. I tusentals år hade språket ställt henne och hennes systrar i världen åt sidan och låtit utkikspunkten vara en konventionellt formad blekhyad man med gods och stamtavla. Det dröjde över 700 år (1947) innan världens förmodligen mest ansedda universitet, Cambridge, släppte in människor med kvinnligt kön.

När de stora antika filosoferna hade talat om människan som världens centrum menade de en icke kroppsarbetande fri medborgare. Etikens omfattning, rättvisans vidd, den atenska demokratins subjekt. De goda föresatserna att behandla andra i den egna gruppen väl. En privilegierad bror en annan privilegierad bror. När den franska revolutionen proklamerade sitt jämlikhetsideal i slutet av 1700-talet var kvinnor fortfarande lämnade utanför.

Inte bara kvinnor och arbetare kunde, som vi vet, uppfattas och stämplas som inte lika mycket människor. Andra kunde jämställas med varelser som utgjorde antites, "djur", och ges samma behandling som de drabbade djuren. Jan P. Coen, grundläggare av nederländsk kolonialism på plats i Indonesien: "Får inte en man i Europa göra vad han vill med sin boskap? Så bör han också kunna göra med sina män här, för överallt är dessa, med allt som tillhör dem, att betrakta som husbondens egendom, på samma sätt som oskäliga djur i Nederländerna." Och Henry C. Morris i sin bok History of Colonization (1900): "För att hemmanationen ska erhålla den korrekt förväntade avkastningen, måste infödingarna låta sig disciplineras. Om de vägrar, bör de antingen utrotas, eller minskas till det antal som gör det möjligt att kontrollera dem."

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

De humanistiska civilisationernas kolonisering och massdödande av människor gav humanismen en ihålig klang. Varför exempelvis Michel Foucault, Donna Haraway och Louis Althusser i sina vidräkningar långt senare blev posthumanister och kastade bort humanismen för bristen på praktik. Fast det inte var humanismens fel att den inte tillämpades. Att den befanns bristfällig i omfång och vartefter tvingades släppa in de uteslutna människokategorierna. Att den inte rådde på de materiella maktförhållandena och för många blev till den tomt skramlande tunnan.

Eftersom människan inte är världens centrum, men har gjort sig till världens centrum, måste humanismens ideal vara människofokuserat. Inte självupptaget utan självkritiskt, inte självförhärligande utan självreflekterande, inte gruppegoistiskt utan generöst. Humanism, påpekade filosofen Elisabeth de Fontenay i Le Silence des Bêtes (Fayard 1998), betyder inte bara Människa i fokus. Humanism betyder även det goda i fokus. Humanismens ideal om det individuella ansvaret blir även människans ansvar som dominerande species. I sin bok Zoographies (Columbia UP 2008) föreslår filosofen Matthew Calarco "ett slags agnostiskt hänsynstagande utan i förväg uppställda begränsningar eller barriärer."

Vilket innebär att människan kan hålla på sin särskildhet, sin värdighet. Men inte på gränsen för hänsyn. Snarare bör mänskligheten lära sig det historiska samband som sällan diskuteras: Såsom djuren behandlas så riskerar också människor att behandlas. Såsom djuren koloniserades och utrotades så koloniserades och massakrerades människor. Såsom djuren i produktionsordningen kan förvandlas till ting så kan även människor förvandlas till ting. FN:s rapporter Human Impact Report (2009) och Livestock's Long Shadow (2006) visar att animalieindustrin idag, med dess miljöförstöring, vattenåtgång, växthusgasutsläpp och krympande biotoper för djuren i frihet, är en uteslutning som leder till sämre försörjningsmöjligheter för världens fattiga människor. På sikt för oss alla.

Språket kan inte göra världen rättvisa och det manligt västerländska språket visade sig bara vara ett av många mänskliga språk. Att erkänna "språken" i den schabloniserade kategorin "djur" kostar litet. Tvärtom kan mänskligheten öka sina chanser om den, istället för att regelmässigt nyttja och döda andra djurarter, överväger relationen och dess konsekvenser. Kanhända är det till och med en förutsättning för överlevnad. En postkolonial humanism igenkänner valet.

Lisa Gålmark

 

Ur arkivet

view_module reorder

Tankens ambivalens IV

15/6 Käre Vän, käre vän! Efter en första läsning inställer sig frågan: Vilken metod bör jag använda för att kunna följa alla lösa dagbokstrådar och knyta ihop dem med textens motsägelsefulla tankeformuleringar? ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 01 oktober, 2013

Jag är en torsk i candy crush träsket

Om det inte är du själv, så har du säkert en vän eller bekant, som är fast i Candy Crush Saga träsket. En som spelar frenetiskt, eller en av de ...

Av: Jenny Berggren | Gästkrönikör | 28 Maj, 2013

dr Krabba

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 03 oktober, 2011

Niklas Aurgrunn Date med Björk

Dagens ljus intill en liten sjö i Alperna 62, ett par tultande svartvita år där och nåt cowboyhattsår år i Husqvarna på det, ett rum i ett hus utanför Trollhättan ...

Av: Niklas Aurgrunn | Utopiska geografier | 28 oktober, 2013

Takarazuka. När teatern som institution säger mer än ord

Under 1980- och 90-talen verkade en genusinriktad japanforskning se en ökning. Den genusinriktade teoretikern Sheldon Garon menar att historiker med fokus på Japan kommit att intressera sig för genusperspektivet då ...

Av: Anna Nyman | Essäer | 23 september, 2009

James Ellroy  Foto Modernista

James Ellroys Perfidia

Jag ser recensenter som menar att James Ellroys nya roman ”Perfidia” (Modernista; övers: Hans-Jacob Nilsson) – den första titeln i den andra LA-kvartetten – inte är bra för att den ...

Av: Bengt Eriksson | Essäer om litteratur & böcker | 16 augusti, 2016

Mycket slit och frihet

Rubrikorden ”mycket slit och frihet” härrör från Kristoffer Ramstrands kommentar efter premiärvisningen av filmen Vardagsrevolutionen. Tillsammans med Jeanette Söderwall har han nu fört detta mer än ett år långa dokumentärfilmprojekt ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 19 oktober, 2012

Hilda Doolittle

H. D. i analys hos Freud

Bo Gustavsson om Hilda Doolittles psykoanalytiska möte med Sigmund Freud.

Av: Bo Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 04 juli, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.