Simon O. Pettersson 

Deklassering

En ny lång novell av Simon O. Pettersson 

Av: Simon O. Pettersson | 18 augusti, 2017
Utopiska geografier

Två massmördares möte i Wien

Nu var det 1913. Det var en gråmulen och kylig januaridag i Wien, året innan det stora kriget skulle bryta ut; värre ändå väntade ännu längre fram. En 167 cm ...

Av: Kurt Bäckström | 11 januari, 2013
Essäer om politiken

Maura Del Serra hämtar Prix Dessì.

Maura Del Serra möter sjungande stenar

Ida Andersen om den italienska poeten Maura Del Serras möte med Staffan Nihléns stenskulpturer.

Av: Ida Andersen | 22 augusti, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Isabella Lundgren

Den osjälvständiga individen och den bedrägliga gruppmentaliteten

Självkännedom och kritiskt tänkande gör oss mindre lättmanipulerade. I en tid där vi allt oftare löper risken att manipuleras och förledas av de som utövar makt över oss, är detta ...

Av: Isabella Lundgren | 27 juli, 2017
Essäer om politiken

Solidarisk matematik



illustration Hebriana AlainentaloÅldringsvård är inget uppenbart sexigt ämne. Åldringsvård vilar ofta i medieskugga istället för att synas som en av samhällets stora angelägenheter. Ibland faller ljuset in trots allt. För några år sedan genom Anna Bäséns bok Vem ska ta hand om mamma (2003), nyligen genom Uppdrag gransknings (SVT) serie i två delar om svensk åldringsvård.

I förannonseringen hettas frågan upp med hjälp av den välkända djurparadoxen:

De gamla behandlas som djur.

Djur - och fångar - har det bättre än de gamla.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kanhända stämmer påståendena? I så fall - vilket av dem? Antingen är behandlingen av gamla sämre än den djuren - och landets fångar - får utstå. Eller så behandlas gamla lika illa som djur och fångar behandlas. Något eller någon kan inte behandlas lika illa och samtidigt ha det bättre.

Tankefiguren, ehuru välmenande, bryr sig litet om vilket. Djurens egendomsstatus och ålderdomslösa öde som slaktprodukt respektive fångars totala status av ofrihet blir av ringa betydelse. De grundläggande reella förhållandena blir irrelevanta. Djuren och fångarna blir castade tingestar, protagonister i en konstruerad konflikt, användbara hävstänger i en förmodat oskyldig logik.

Den uråldriga och underhållande men sällan genomskådade logik som ger tillfälligt stöd åt en behövande grupp - men inte alla. Gamlas oupphörligt utsatta situation ska hävas på bekostnad av andra utlämnade grupper.

Jämförelsen skämmer båda sidor i en konstruerad kamp om resurser. Jämförelsen skymmer samtidigt var och till vems nytta motsatsförhållandet har konstruerats. Det som skyms, det som gjorts osynligt, har två dimensioner: Den första dimensionen är den nämnda verkliga situationen för djur och fångar. Den andra dimensionen är de statliga miljarder (bidrag, krediter, skattelättnader, subventioner) som kunde ha riktats till åldringsvården och kriminalvården men istället går till att upprätthålla industrier som föder upp och spärrar in djur för produktion av mindre behövliga matvaror.

Taktiken där utsatta grupper med i realiteten förenade intressen ställs mot varandra stödjer en grupp men utgår från en annan. Roms härskare visste hur man gjorde, Machiavelli beskrev hur det skulle göras. Den fascistiska matematiken styckar upp och bluddrar blicken och varseblivningen. Låtsas nollsummespel där detta inte finns, kastar in underordnade grupper på arenan mot varandra, mörklägger verkliga intressen och behov.

illustration Hebriana AlainentaloMörklägger de stora resurserna och det stora kapitalet, liksom naturens överflöd givet att den ombesörjs.

I styckmästarkulturen råder brist. I denna kultur är konkurrens oundvikligt. Pengaresurserna är knappa och naturen helt och hållet en tingest att bruka och missbruka. I avhandlingen Att uttrycka det undanträngda (2009) tolkar estetikfilosofen Camilla Flodin Theodor Adorno: "Hur kommer det sig att vi ser det som naturgivet att någon eller något alltid måste offras för att upplysningens framsteg ska kunna säkras?"

Vad är kulturval, vad är naturlag? Att ideligen pröva skillnaden borde vara ett gott samhälles skyldighet: hur kan framsteg säkras utan bakstöt, utan missräknade, utan marginalisering? Vad hindrar att varje utsatt grupp omhuldas, inte på varandras, utan på de icke utsattas bekostnad? Vad är i själva verket ett samhälles mest fundamentala uppgift?

Framåtskridande lagar utgår från en solidarisk matematik, ett räknesätt som avtäcker tankefiguren, illusionen om brist, de besuttnas kassor. Och vips, finner att en naturbestämd motsättning underprivilegierade kategorier emellan knappast existerar; att kulturen sedan länge placerar naturens förädlade resultat i redan överfyllda fickor.

Tänk den stund de laguppställda samlar sig. Äldre, fångar, djur i fångenskap med flera. Tar bruk av den samfällda rätten till värdigt liv. Riktar sina besvär och krav, inte nedåt utan uppåt, mot söndrande journalistik och konventionella budgetplaner.

Lisa Gålmark

 

Ur arkivet

view_module reorder

Benjamin 17

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 10 december, 2011

“Sök sanningen! Och om de så bär till helvetes portar så klappa på!“…

Det är den femte maj. Våren har kommit tidigt detta år. Solen skiner och en stor skara studenter har samlats i Uppsala för att följa filosofen Benjamin Höijers vagn till ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 11 oktober, 2012

Albert Edelfelt

Dödsdans och likfärder i konsten

”Jag behöver en död kropp” löd den isländska konstnären Snorri Asmundssons uppmaning på Facebook. Närmare bestämt var det fem döda kroppar som konstnären behövde till en videoinstallation där han tänkte ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 08 april, 2016

Kärlekens koreografi

”Genom att vända hela sin kropp mot dig visar han att du har hans fulla uppmärksamhet. Är ni inomhus är chansen stor att han även placerar sig mellan dig och ...

Av: Klara Meijer | Essäer om litteratur & böcker | 17 april, 2012

Att dela sitt liv med sig själv

I början av året bestämde jag mig för att läsa om en roman: Fredag eller den andra ön. Jag hittade boken av en slump i en andrahandsbutik och insåg att ...

Av: Daniel Svederud | Essäer om litteratur & böcker | 15 Maj, 2012

Obestämbart Pop Dakar

Kulturens skribent Viktor Andersson inleder årets festivalsommar med att besöka Stockholmsfestivalen Pop Dakar och kommer därifrån laddad med intryck. Fastklistrad affisch på den påbjudna gångbanan. Maskeringstejp fäster bra på ...

Av: Viktor Andersson | Kulturreportage | 09 juni, 2010

Vår båt reser sig ur den orörliga dimman och vänder bogen mot eländets…

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 13 juli, 2012

De akustiska upplevelsernas London del 2

Musikutbudet i London är gigantiskt. Denna gång hade vi bestämt oss för att lyssna efter akustikens lagar och med nyvunna teoretiska insikter i bakhuvudet besökte vi olika konsertlokaler. Genast efter ankomsten ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 23 juli, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.