Magnus Göransson

Sensationen i känsla och upplevelse när idioten långsamt doppar sin armbåge i någon…

Idioten ombeds ställa fram fika till ett av avdelningens möten då ordinarie fikaframställare är upptagen på annat håll. Med en på papper utskriven lathund tar sig idioten an uppgiften och ...

Av: Magnus Göransson | 25 april, 2016
Gästkrönikör

Alexander Pope 2 dikter

Den brittiske poeten Alexander Pope (1688-1744) skrev essäer och satirer i versform, och översatte Homeros, eller snarare tolkade om Iliaden och Odysséen ganska grundligt. Han tillhörde Jonathan Swifts vänkrets, och de ...

Av: Alexander Pope | 15 juli, 2013
Utopiska geografier

Barn

Ensamkommande barn vad gör vi med dom                                         ensamkommande barn   Vi skapar ett nytt ord och förvarar dom i överblivna rum Ensamkommande barn får egentligen inte finnas så vad gör vi med dom

Av: Ragnwei Axellie | 30 november, 2009
Utopiska geografier

Den kosmiske Eros. Om Robert Duncan

Robert Duncan har länge varit en doldis i amerikansk litteratur. Det är först på senare år som hans verkliga betydelse börjat klarnat. Till det bidrar den postuma publiceringen 2011 av ...

Av: Bo Gustavsson | 31 augusti, 2014
Litteraturens porträtt

Solidarisk matematik



illustration Hebriana AlainentaloÅldringsvård är inget uppenbart sexigt ämne. Åldringsvård vilar ofta i medieskugga istället för att synas som en av samhällets stora angelägenheter. Ibland faller ljuset in trots allt. För några år sedan genom Anna Bäséns bok Vem ska ta hand om mamma (2003), nyligen genom Uppdrag gransknings (SVT) serie i två delar om svensk åldringsvård.

I förannonseringen hettas frågan upp med hjälp av den välkända djurparadoxen:

De gamla behandlas som djur.

Djur - och fångar - har det bättre än de gamla.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kanhända stämmer påståendena? I så fall - vilket av dem? Antingen är behandlingen av gamla sämre än den djuren - och landets fångar - får utstå. Eller så behandlas gamla lika illa som djur och fångar behandlas. Något eller någon kan inte behandlas lika illa och samtidigt ha det bättre.

Tankefiguren, ehuru välmenande, bryr sig litet om vilket. Djurens egendomsstatus och ålderdomslösa öde som slaktprodukt respektive fångars totala status av ofrihet blir av ringa betydelse. De grundläggande reella förhållandena blir irrelevanta. Djuren och fångarna blir castade tingestar, protagonister i en konstruerad konflikt, användbara hävstänger i en förmodat oskyldig logik.

Den uråldriga och underhållande men sällan genomskådade logik som ger tillfälligt stöd åt en behövande grupp - men inte alla. Gamlas oupphörligt utsatta situation ska hävas på bekostnad av andra utlämnade grupper.

Jämförelsen skämmer båda sidor i en konstruerad kamp om resurser. Jämförelsen skymmer samtidigt var och till vems nytta motsatsförhållandet har konstruerats. Det som skyms, det som gjorts osynligt, har två dimensioner: Den första dimensionen är den nämnda verkliga situationen för djur och fångar. Den andra dimensionen är de statliga miljarder (bidrag, krediter, skattelättnader, subventioner) som kunde ha riktats till åldringsvården och kriminalvården men istället går till att upprätthålla industrier som föder upp och spärrar in djur för produktion av mindre behövliga matvaror.

Taktiken där utsatta grupper med i realiteten förenade intressen ställs mot varandra stödjer en grupp men utgår från en annan. Roms härskare visste hur man gjorde, Machiavelli beskrev hur det skulle göras. Den fascistiska matematiken styckar upp och bluddrar blicken och varseblivningen. Låtsas nollsummespel där detta inte finns, kastar in underordnade grupper på arenan mot varandra, mörklägger verkliga intressen och behov.

illustration Hebriana AlainentaloMörklägger de stora resurserna och det stora kapitalet, liksom naturens överflöd givet att den ombesörjs.

I styckmästarkulturen råder brist. I denna kultur är konkurrens oundvikligt. Pengaresurserna är knappa och naturen helt och hållet en tingest att bruka och missbruka. I avhandlingen Att uttrycka det undanträngda (2009) tolkar estetikfilosofen Camilla Flodin Theodor Adorno: "Hur kommer det sig att vi ser det som naturgivet att någon eller något alltid måste offras för att upplysningens framsteg ska kunna säkras?"

Vad är kulturval, vad är naturlag? Att ideligen pröva skillnaden borde vara ett gott samhälles skyldighet: hur kan framsteg säkras utan bakstöt, utan missräknade, utan marginalisering? Vad hindrar att varje utsatt grupp omhuldas, inte på varandras, utan på de icke utsattas bekostnad? Vad är i själva verket ett samhälles mest fundamentala uppgift?

Framåtskridande lagar utgår från en solidarisk matematik, ett räknesätt som avtäcker tankefiguren, illusionen om brist, de besuttnas kassor. Och vips, finner att en naturbestämd motsättning underprivilegierade kategorier emellan knappast existerar; att kulturen sedan länge placerar naturens förädlade resultat i redan överfyllda fickor.

Tänk den stund de laguppställda samlar sig. Äldre, fångar, djur i fångenskap med flera. Tar bruk av den samfällda rätten till värdigt liv. Riktar sina besvär och krav, inte nedåt utan uppåt, mot söndrande journalistik och konventionella budgetplaner.

Lisa Gålmark

 

Ur arkivet

view_module reorder

Det mörknar över vägen – i går Tyskland, i dag USA

”Det nyktra förnuftets makt sjunker ihop. Logikens löjliga polityr skrapas bort.” Det är drygt åttio år sedan detta skrevs, men det har fått förnyad aktualitet. Citatet hittar man en dryg ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 27 Maj, 2017

Benjamin 7

   

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 24 september, 2011

Upplysning! Ädla tankar och vulgär verklighet

I Det var den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804) som i den till formatet oansenliga broschyren "Vad är upplysning?" år 1784 formulerade frågan: "Lever vi för närvarande i en upplyst tidsålder? ...

Av: Crister Enander | Essäer om politiken | 14 juli, 2009

Oslo från Ekebergsrestaurangen. Foto: Björn Gustavsson

Oslo som kulturstad

Det finns många goda anledningar att besöka Oslo; en allt viktigare anledning är att stans konstliv på senare år blivit allt mer spännande. Och den norska huvudstadens satsningar på konstområdet ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 19 juli, 2015

fängelse i Sachalin

Sachalin

Ön har inte helt gått under. De ungas tankar ännu levande. Den kritiska blicken ser in i systemets tragiska byggnad och hänsynslösa dimmor.

Av: Hans-Evert Renérius | Stefan Whilde | 10 Maj, 2017

Kapitel som visserligen icke är slutfört men har utlösning på slutet

I senare pannrysk reklam och television för kaviar, en gumma, så som ryska gummor i merparten och ofta ser ut på ryska landsbygden bortom bergsmassivet, förestod bärgningen av en turistbuss ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 22 oktober, 2012

Retoriken, musiken & åhöraren

Den 20 januari 1970 spelade en radiostation, hemmahörande i Los Angeles, det retoriskt becksvarta fredseposet What’sGoing On för allra första gången. Ungefär sju månader hade då passerat sedan Marvin Gaye ...

Av: Niklas Eriksson | Musikens porträtt | 20 september, 2011

Pentti Saarikoski på Tjörn

Hos den sene Pentti Saarikoski finns den politiska besvikelsen, faran att före detta kommunister en dag ingår i samma bisarra kuriosakabinett som nazister; han som ändå en tid i Island ...

Av: Gunnar Lundin | Litteraturens porträtt | 14 mars, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.