Hävdvunnen och alternativ litteraturforskning. En (vetenskaps)historisk vattendelare

Inspirerad av en granne, som ansåg, att Aniara var det främsta svenska diktverket, kom jag att läsa om en liten bok jag gett ut 1991, Aniara – en dikt av ...

Av: Erland Lagerroth | 13 oktober, 2014
Agora - filosofiska essäer

Enbusken och apelsinträdet – en omläsning av Vilhelm Mobergs “din stund på jorden”

Under fyra månader på sensommaren och framåt hösten i sitt sextiofjärde år gör svensk-amerikanen Albert Carlson upp bokslutet över sitt liv. Han utvandrade från Småland 1920 (redan året därpå blev ...

Av: Ivo Holmqvist | 17 augusti, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Barn

Ensamkommande barn vad gör vi med dom                                         ensamkommande barn   Vi skapar ett nytt ord och förvarar dom i överblivna rum Ensamkommande barn får egentligen inte finnas så vad gör vi med dom

Av: Ragnwei Axellie | 30 november, 2009
Utopiska geografier

Om vi bara försöker – en kärleksförklaring till den svenska proggen

Hur kommer det sig att den svenska proggen känns så angelägen 2013 när den är gjord i en tid så olik vår egen? Det går inte att svara på den ...

Av: Peter Sjöblom | 20 januari, 2013
Essäer om musik

Autodidaktiskt manifest



 ImageSjälvinlärning bör vara en av flera grundpelare för ett modernt bildningsideal. I dag är kunskapen demokratiserad men ändå förstår vi inte världen bättre än tidigare generationer. Varför är det så? Därför att vi inte ännu inser vilka möjligheter informationssamhället bär på, skriver Kristian Borg.Sinnesintryck ger inte nödvändigtvis en säker kunskap om världen. Om du till exempel har amputerat en kroppsdel kan du uppleva fantomsmärtor. Det centrala nervsystemet uppfattar ofysiologiska signaler från kvarvarande delar av de amputerade nerverna och detta gör att smärtan felaktigt lokaliseras till en kroppsdel som inte finns.

Det här är trivial kunskap som jag har lärt mig i den fria encyklopedin Wikipedia. Visst kände jag till ordet fantomsmärta sedan tidigare, men jag kunde inte riktigt greppa innebörden i det. Genom att söka vidare i uppsatser lär jag mig att det behövs vidare forskning på området för att vårdpersonal bättre ska kunna hantera personer som har genomgått amputation.

Vi som tillhör den privilegierade västvärlden har lätt att ta till oss somliga av globaliseringens effekter. Vi deltar i det offentliga rummet i större utsträckning än tidigare och tillgodogör oss ny teknik mycket snabbt. Vi reser som aldrig förr och kommunicerar över alla världsdelar, vare sig det handlar om lek eller politik.

Men förstår vi världen bättre nu än för 100 år sedan? Nej, paradoxalt nog gör vi det inte, trots att vi bör ha större förutsättningar än tidigare generationer för att göra det. Vi har mycket nära till all världens kunskap och har de tekniska förutsättningar som krävs.

Men det räcker inte. Vägen till en djupare förståelse av hur världen hänger samman måste nu som alltid gå genom ett kritiskt ifrågasättande av allt vi lär oss. Bara så kan vi analysera samhället och dra korrekta slutsatser av tidigare generationers landvinningar inom olika kunskapsområden.

Förvisso vill jag gärna tro att 2000-talets människa är mer tolerant och öppen för nya intryck än 1900-talets dito. Hon har i någon mån lättare att ompröva sina ståndpunkter och är beredd att pröva nya förklaringsmodeller. Men hon saknar verktygen för att förstå och hantera det omfattande kunskaps- och informationsflödet.
   
Tidigare har kunskapen varit förbehållen den bildade klassen. I dag kan vem som helst med dator och internetuppkoppling ta reda på varför fantomsmärtor uppstår, läsa vad man trodde om fenomenet för 50 år sedan och ta del av aktuell forskning. Kunskapen är demokratiserad. Makten över kunskapen har förskjutits från ett fåtal till så gott som alla, vilket skapar möjligheter såväl som utmaningar.

När världen som över en natt gjorde entré i våra hem, på ett helt annat sätt än då radion och tv:n revolutionerade vår världsbild, blev behovet att förklara den med ens så mycket större.

Med internet blev det också avgörande att kunna sortera bort irrelevant från relevant, och det blev viktigare än någonsin att inta ett kritiskt förhållningssätt till all information. Men vem hjälper oss med detta, om vi inte går på universitet eller högskola? IT-samhällets fria universitet, där vi alla hjälper varandra för att själva kunna bli hjälpta när vi behöver det, är svaret.

Ur ett autodidaktiskt perspektiv är informationssamhället det bästa som har hänt sedan biblioteken öppnade för allmänheten på 1870-talet och framåt. Man kan naturligtvis med rätta invända att det än i dag krävs allmän läsförståelse och ett intresse för själv- och vidareutbildning för att börja tillgodogöra sig denna kunskapsrikedom. Men när dessa förutsättningar är uppfyllda kan följande kunskapsverktyg fungera som underlag för ett modernt bildningsideal, med självinlärning som en av flera grundpelare.

Gemensamt för dessa resurser är att de befinner sig i en ständig utveckling och är fria för alla att använda.
• Forum och chattrum fungerar som gamla tiders mentorer och är kanske den viktigaste faktorn för personlig utveckling. I dessa fora kan du bolla dina teser med andra och snabbt få svar på allmängiltigt som komplext, från vardagliga datorproblem till avancerad fysik. Skillnaden mot forntidens läromästare är att du inte har en utan tusen och åter tusen villiga hjälpare som vet bättre än du. Fria programvaror som Linux skulle aldrig ha funnits utan den samarbetskultur som är den grund på vilket open source-samhället vilar.

Wikiversity, vilket närmast kan beskrivas som ett fritt nätuniversitet, är öppet för alla att använda och omfattar i dagsläget 6 533 ”läroresurser” men utökas ständigt. Här kan vi lära oss grunderna i filmskapande eller få hjälp med algebran och uppstår det problem eller frågor är det bara att kontakta experterna via chatt eller mejl.
   
• Wikier, webbplatser där sidorna kan redigeras av användarna, fungerar fantastiskt bra som uppslagsverk för den som snabbt vill uppdatera sig i något ämne. Wikipedia, Wikibooks, Wikisource och andra databaser är fullt användbara demokratiska uppslagsverk och idén har framtiden för sig. Men har man lite högre krav bör man förstås vara försiktig. Några vanliga invändningar är att artiklarna sällan är åsiktsneutrala och att de kan vara slarvigt skrivna. Det förekommer vandalism och flertalet artiklar skrivs av glada amatörer snarare än forskare. Men söker man bara detaljerade beskrivningar av olika Star Trek-avsnitt fungerar det utmärkt, liksom till att lära sig vad fantomsmärta är.

Ett alternativ till Wikipedia har av ovanstående orsaker börjat växa fram, startat av en av grundarna till just Wikipedia. Citizendium, som ännu bara finns i en betaversion, är tänkt att bli en proffsigare encyklopedi, fortfarande fri att använda men där en stor del av texterna skrivs av experter (dock med hjälp av allmänheten, vilket är en förutsättning för att det ska kunna fungera som en verklig utmanare till Wikipedia). Grundaren Larry Sanger tror att Citizendium kan uppleva en explosiv tillväxt under 2008.
   
• Ett universellt bibliotek – en plats där all världens böcker finns samlade – ska ha varit en dröm sedan biblioteket i Alexandria grundades omkring 280 före Kristus. Nu är den möjligheten närmare än någonsin, med litteraturen inom räckhåll för alla. Carnegie Mellon University leder projektet Universal Library, mer känt som Million Book Project, vars långsiktiga mål är att digitalisera alla böcker. Med hjälp av frivilliga krafter nåddes miljonmålet redan i fjol. Uppskattningsvis har nu en procent av världens böcker gjorts tillgängliga för allmänheten i digital form.

Många andra arbetar parallellt med liknande projekt. Störst ambitioner, om än kommersiella sådana, har Google Book Search, som också tillåter tjuvtittar i nyare litteratur.

I en nära framtid kommer projekten sannolikt att samordnas bättre och bli mer användarvänliga.
   
Det här är bara några exempel på de möjligheter webben erbjuder till självbildning. Min poäng är att vi lever i autodidaktiskt drömsamhälle utan att ännu ha förstått det.

I ett informationssamhälle med ständiga flöden av relevant och irrelevant kunskap aktualiseras frågan vad vi gör med all denna kunskap. Den frågan är central, i vårt sekel såväl som i föregående.

Men vägen till bildning är smärtsam, även om vi inte riktigt förstår var det gör ont.  
                             

Kristian Borg 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Buddhismen och Västvärlden. Samverkan och anpassning

Buddha Shakyamunis födelse ur sin mors sida (Nepal, 1570)Buddhismen är en ytterligt mångskiftande religion som innehåller ett flertal skolor och olika tolkningar har gett upphov till skilda riktningar. Den viktigaste ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 09 mars, 2009

Erik B. Gustavsson,

Jag mötte en målare

Jag träffade Erik B. Gustavsson (1913-2005) vid en utställning i en stockholmsförort; han närmade sig de åttio, men mannen som klev in i lokalen var ungdomligt flott ekiperad, på ett ...

Av: Gunnar Lundin | Konstens porträtt | 27 september, 2010

Saturnalia av Ernesto Biondi

Levende fornuft, våre sterkeste følelser og menneskelig forstand

Mennesket er utstyrt med fornuft, følelser og forstand, evner som kommer i grader hos de enkelte individ. En kan uttrykke det foregående slik. Med henblikk på alt som tilhører fornuftsområdet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 mars, 2015

Multikulturella författare på Bok & Bibliotek i Göteborg

Bokmässan i Göteborg bjöd som alltid på ett överflöd av intressanta och spännande seminarier med gäster från när och fjärran. I seminariet ”Multikulturella författarskap” möttes tre författare från olika delar ...

Av: Benita Funke, Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 09 november, 2012

Emmakrönika XXIV. Om allt går i lås

Om det här året går helt riktigt i lås får jag äntligen inte mindre än fem böcker utgivna, 1, 2, äntligenskarabéerboken I-III, Hotellogram, därtill en bok antagen på ett av ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 20 augusti, 2009

Från Friskatorpet: Lögnen, sanningen

Växtligheten tog över. Rabatterna växte igen snabbare än de hann rensas och gräsmattan växte sig för hög för gräsklipparens blad, förvandlades till äng. Tistlarna har växt sig manshöga, nässlorna lutar ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 19 augusti, 2010

2000-talets första teaterdecennium

Om Nummer Specialutgåva 2010 Sökande och samlande utgör sedan urminnes tider handlingsmönster i människans liv. Sökandet och samlandet möjliggör hennes överlevnad. Nyfikenheten driver henne att ständigt lära sig mer om sin ...

Av: Anna Nyman | Essäer | 08 februari, 2010

Bortglömd diktare jubilerar

Det jubileum som tilldrar sig den kulturintresserade publikens huvudintresse detta år, måste utan vidare vara Richard Wagner-jubileet. Mer i skymundan kan man notera 200-årsminnet av det tyska befrielsekrigets store skald ...

Av: Simon O. Pettersson | Litteraturens porträtt | 17 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.