Frankrike och dess kulturpolitik

  Tre ord kan enligt min mening beskriva den franska kulturpolitiken: - Excellence- Elegance- Echanges Enligt de officiella dokument som styr det franska kultur- och kommunikationsministeriet (Ministère de la Culture et de la ...

Av: Mikael Jönsson | 16 februari, 2011
Essäer

Rapport från bortglömda stugbyn – i kronologisk oordning

1. Tropisk sommar i bortglömda stugbyn. Lek och siesta i havet om dagarna, J:s grillade delikatesser till kvällen. Långt från almanackor och infrastrukturer, men nära till näktergal och kelsjuka vildkatter. 2. Det innebär ...

Av: Stefan Whilde | 01 augusti, 2014
Stefan Whilde

Behöver vi en ny genesis?

Är det Vetenskapen eller Dikten som ska ge oss vår nya världsuppfattning? Behöver vi en ny genesis? Bibelns Genesis känner vi till. Ormen frestar Eva, som plockar en frukt från ...

Av: Percival | 28 december, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Räkans fenomenologi

Vad är poesi? Är det att med björnkoll på versmått och rim svaja sig fram genom grekiska myter? Är det att tala med stora bokstäver om livet och döden och ...

Av: Jesper Nordström | 28 januari, 2016
Övriga porträtt

Tystnaden i kosmos



Första gången jag ledde en julotta hörde jag tystnaden i kosmos. Över mittgången brann bågar av trä med levande ljus. Heidenstam hade ristat på en tegelplatta i golvet.
ill_kosmos.jpg
 illustration: Berit Gabrielsson
Heliga Birgitta hade ridit över sjön. Det skimrade i predikstolens förgyllning. Rosorna på altaret doftade. Redan i september hade jag börjat träna att sjunga inledningsorden. Jag var 21 år.

Se, jag bär bud till er om en stor glädje, halleluja, sjöng jag för full hals.

Det är ängelns ord från Lukasevangeliet. Sen blev det tyst i kyrkan. Änglars andetag hade man kunnat höra. Församlingen teg. Ingen svarade enligt julottans agenda. Det blev några sekunders tystnad. Mer klarade jag inte utan pressade med spänd röst fram församlingens svar:  - En glädje för allt folk, halleluja.

Orgeln började brusa. Det är en ros utsprungen, av Davids rot och stam. Efteråt i sakristian värkte tinningarna. Det var uppspänt och ledset, jag ville helst glömma. Tystnaden hade varit otäck. Det var som om västeuropeisk avkristning gav sig på mig. Plötsligt var jag tillbaka i den ensamhet jag känt på skolgårdar och i klassrum när livets djupdimensioner förlorat sina skyddshinnor. Ett barn vill dela färger och dofter från inre landskap, men möts av tigande. För att inte slutgiltigt nördstämplas lärde jag mig att knipa om det riktigt viktiga. I sitt inre har man sett öppningar, upplevt ljus, darrat av fascination. Att bli utskrattad är väl tungt för ett barn. Det verkar inte bättre än att avkristningen gjort den vita medelklassen stum till och med inför barnens häpna skådande.

Det var en vis gammal präst som hjälpte mig att tolka vad som hänt klockan fem på juldagsmorgonen i Sancta Britas kyrka i Olshammar. Det som hade hörts var tystnaden i kosmos. I kristen teologi har tystnaden alltid varit viktig, för ur den föds det nya. Det var den som Maria förnam mellan ängelns fråga och sitt eget svar. Kanske lyssnade herdarna till samma tystnad sekunderna innan himlen lystes upp av änglar. För mig blev tystnaden en föraning om döden. Det skrämde mig då. Det var som att stå inför en avgrund. Dödens avgrund.

Det var förstås avkristningen som bidrog till att jag fick höra tystnaden i kosmos den där morgonen. Att församlingen inte svarade berodde mer på trötthet, kanske ointresse, än gripenhet. Det var väl inte första gången som en formulering av kristen tro i Västerlandet mötts av tigande. Och det gäller inte bara på skolgårdar och i klassrum.

I industrisamhället litade man på patriarkatet. Rejäla karlar och stödjande hustrur skulle leverera det som behövdes för välståndet. I dag litar vi på sekretariatet. Så länge det är ordning på papper och avtal, kan vi vara trygga. Båda systemen kräver produktion. Vad är det vi försöker dölja bakom verksamhetsplaner och paragraftecken? Lägger planeringsmöten och personalsamlingar en ljudmatta över den djuperfarenhet som tystnaden i kosmos rymmer?

Kristus har jag lärt känna som livskraften. I prologen till Johannesevangeliet kallas den logos, Guds levande ord som blev människa och bodde bland oss. I muslimsk teologi motsvaras logos i någon mån av al-insan al-nuriyya, urbilden, som skapades före världens tillkomst.

Kanske är det den kraften som slår ut som en ros från djupet av det mänskliga och väcker starka känslor: Vemod över det som blev, längtan efter sanning, djupt känd glädje. Man sjunger om rosor på julen eftersom det gudomliga slår ut som en ros. Lukasevangeliet berättar att det hände i ett stall, inte i Herodes kungaborg. Det skedde där fattiga herdar vaktade sin hjord om natten.

Det som är på riktigt i det inre livet förblir sprött och ibland skimrade. Herdarna greps av stor förfäran står det hos Lukas. Vi kan bara treva emot öppningen, aldrig ha kontroll. Ibland har det doftat av rosor, någon gång har huden blivit känsligare än vanligt, ofta har det kommit som en lättnad.

Svaret ur tystnaden, det utsatta barnet, änglasången, betyder det inte alltid kamp att gå in i tystnaden? Det är kämpigt för en individ och det verkar särskilt svårt för västerlänningar. Men jag tror att när projekten slocknar och pengarna sinar, då hamnar man där. Är det inte därför Kristus föddes i det mest utsatta, utanför härberget?   Den stora glädjen som ängeln berättade om, är kanske öppningen mot Kristus? Julen påminner oss om att Kristus kommer oss till mötes från djupen. Ur själva tystnaden.

Mikael Mogren
kaplan i Helga Trefaldighets kyrka, Uppsala

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

S:t Knuts Torg, Malmö. Värpinge, Lund. (Till Kristin L)

Jag önskar att jag kunde inleda den här dikten med en rad så fylld till brädden med ljus att den antänds redan från början och börjar brinna från pol till pol, ingenting skall ...

Av: Kristian Lundberg | Utopiska geografier | 16 augusti, 2010

Fra moral til metafysikk

Innledning Artikkelen min er om bevegelsen fra moral til metafysikk. All moral har et metafysisk grunnlag. I vår tid er en svært skeptisk overfor alt som har å gjøre med fundament ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 september, 2013

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Tankar kring begreppen Identitet och identifikation

Känner du till lösenordet till ditt eget inre? (Stanislav Jercy Lec) Att finna sin inre kärna, sin sanna identitet, är enligt min favoritpsykolog den mångsidiga psykoanalytikern Carl G. Jung ett livsmål och ...

Av: Nina Michael | Essäer | 15 augusti, 2013

I begynnelsen var processen. Om olika slags vetenskap

Robert E. Ulanowicz är professor i något så ovanligt som teoretisk ekologi vid University of Marylands biologiska laboratorium vid Chesapeakeviken. Han tog sin doktorsgrad som kemisk ingenjör vid John Hopkins-universitetet ...

Av: Erland Lagerroth | Litteraturens porträtt | 12 augusti, 2009

Marie Ndiaye

Marie Ndiaye – en av vår samtids främsta författare.

Efter det att jag läste alla Chimamanda Ngozi Adichies och Zadie Smiths romaner snubblade jag över Marie Ndiaye. Alla tre är fantastiska författare, men jag tror nog ändå att jag ...

Av: Carsten Palmer Schale | Litteraturens porträtt | 20 november, 2017

Jakten efter det absoluta Om Fredrik Böök

Kristianstad hyllar inte minnet av sin en gång framgångsrike son. Det är som om Fredrik Böök aldrig har funnits. Aldrig fötts här, aldrig gått i skolan, aldrig varit en hängiven ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 20 juli, 2010

Drottningen i Paris. Om Marie Godebska

Med stigande häpnad bekantade sig besökare på Musée d’Orsay i Paris för en tid sedan med en epok i Frankrikes musikliv, som sällan belysts på ett så inträngande sätt som ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 20 mars, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts