En intervju med Stuart Staples från Tindersticks

Stuart Staples, sångare och låtskrivare i det engelska bandet Tindersticks, möter mig med ett stort leende och ett fast handslag. Han är enkelt och elegant klädd i kavaj, skjorta, mörka ...

Av: Thomas Renhult | 19 maj, 2010
Musikens porträtt

Ayatollor

Uppvigling, Irans nya taktik mot landets bahá’i-minoritet

År 1863 tillkännagav Baha’u’llah offentligt  att han var Babs och alla profeters utlovade  återkomst och att Gud hade en plan för  mänsklighetens framtid. De som accepterade  hans ställning började kallas för bahá’ier. Samma ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson Text och bilder | 12 maj, 2017
Kulturreportage

Vincent van Goghs rum i Arles. Foto: Public Domain

På besök i van Goghs värld

Vincent van Goghs konst och liv slutar aldrig att fascinera människor. Irving Stones berömda biografi Han som älskade livet från 1934 filmatiserades 1956 med Kirk Douglas i huvudrollen som den ...

Av: Mathias Jansson | 05 april, 2016
Konstens porträtt

Sveriges Patti Smith tillbaka med ny platta

2008 debuterade hon med "Stina och Kärleken". Sveriges Patti Smith skrev Dagens Nyheter. Nu är uppföljaren här: "Stina" kort och gott. - Nu väntar jag bara att få komma ut ...

Av: Johan Svensson | 14 oktober, 2010
Musikens porträtt

Sado-masochism - historien bakom ordet



Sado-masochism - historien bakom ordet

Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814) framkallar ett ord. Den stolte markisen, den subversive författaren, den ständige fängelsekunden och den store ateisten är upphovet till ett ord som dagligen brukas i media och i vardagliga samtal.

 

sado.jpg 
Foto: Gremlin

 

Leopold von Sacher-Masoch (1836 - 1895) får oss att tänka på ett annat ord som används på samma sätt. Doktor i juridik, stor författare och förkämpe mot tidens antisemitiska strömningar hade också han förtjänat att bli ihågkommen för sin litterära gärning.

I Dictionnaire universel de Boiste förekommer termen sadism för första gången år 1834. Det är Charles Nodier som i den av honom korrigerade och utökade åttonde utgåvan skriver: "Skräckinjagande avvikelse vad gäller liderlighet, monstruös och antisocial systematik som gör uppror mot naturen."

Richard von Krafft-Ebing (1840 - 1902), som i princip ansåg att all sexuell praktik som inte hade fortplantningssyfte utgjorde perversioner, gav år 1891, i sjätte utgåvan av Psychopathia Sexualis, en medicinsk-lexikal definition av ordet "sadism" och en annan av "masochism".

Den gudomlige markisen, som själv använde ordet "taquin" och "taquinisme", uttryck baserade på ordet reta som i "reta lustarna" i sina verk, var sedan länge död och redan etablerad i rollen som "fall". För den alltjämt verksamma och uppburna Sacher-Masoch innebar Krafft-Ebings klassificering en social katastrof och han var förtvivlad över att hans namn använts för att beskriva en perversion.

I Sexualteori: Tre studier i sexualteoretiska frågor som utkom 1905 (på svenska 1965) kallade Freud behovet av att ge och ta emot smärta under sexualakten för "den vanligaste och viktigaste av alla perversioner". Freud ändrade sig flera gånger om orsakerna till parafilims ursprung hos den utövande eller fantiserande, men en sak är klar: han använde och knöt samman begreppen sadism och masochism för lång tid genom att använda ordet sado-masochism.

I sin Présentation de Sacher-Masoch - Le Froid et Le Cruel som kom ut 1967 försökte Gilles Deleuze att åter särskilja begreppen. Han skriver: " ... masochisten utarbetar kontrakt, medan sadisten avskyr och river sönder alla kontrakt. Sadisten har behov av institutioner, medan masochisten har behov av kontraktuella relationer." Deleuze menar alltså att i en relation mellan parter som har frivilliga sexuella förbindelser med inslag av fysisk eller mental smärta, ingår båda i den masochistiska världen och det är masochisten som sätter gränserna genom den dialog, det kontrakt som parterna kommit överens om.

"Les mot précédent les maux", som man brukar säga med en ordvits på franska, orden föregår det onda, både för masochisten och sadisten. Men när en libertin försöker vara "lärare" hos de Sade, menar Deleuze att till exempel Domancé Filosofin i sängkammaren avser att framstå som en oförvitlig person som övertygar och övertalar då han formar sitt nya offer Eugénie. Men hans resonemang i sig är en våldsakt, han är på våldets sida med all sin stränghet och sitt stora lugn. När en masochist träffar en sadist så förstår de bägge kontrahenterna, enligt Deleuze, alltså inte varandra och all kommunikation upphör.

De författare och biografer som från och med 1930-talet gav de Sade en sen upprättelse, Maurice Heine, Gilbert Lely, Georges Bataille, Maurice Blanchot och många andra, försökte införa ordet algolagni som term för smaken att motta eller ge smärta. Ända sedan antikens dagar har denna lust varit känd och passande nog kommer ordet algos från grekiskans smärta och lagneia av vällust.

Den stigmatiseringen som ordet inneburit ända sedan Krafft-Ebing "uppfann" det gäller även för dem som i Sverige idag har frivilliga sado-masochistiska relationer. Socialstyrelsen ansluter sig till WHO:s nomenklatur där frivillig sado-masochism betraktas som en psykisk sjukdom.

RFSU tog i våras ett kongressbeslut om att försöka ändra på Socialstyrelsens nomenklatur så att frivilliga förbindelser av sado-masochistisk karaktär inte längre skall betraktas som psykisk sjukdom i vårt land.

Agneta Tröjer

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Med försonande och förlåtande ögon

  Ingmar Bergman. Fotograf: Bengt Wanselius Med försonande och förlåtande ögon Tidningen Kulturen hedrar den beundransvärde filmaren, författaren och dramatikern Ingmar Bergman. Denna vecka porträtterar Crister Enander honom som författare. Nästa vecka presenterar ...

Av: Crister Enander | Essäer om film | 07 augusti, 2007

Benjamin 8

 

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 01 oktober, 2011

Veckan från hyllan. Vecka 21-2013

Veckans megahändelse, och pseudo dito, är utan tvekan Eurovisionsschlagerfestivalen i Malmö. Gapigt, glittrigt, hurtfriskt, inställsamt och utslätat. Ett evenemang som säger ganska mycket om vår tid. Och så har Arktiska rådet ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 18 maj, 2013

Den kinesiska vägen till en konstnärlig kampfilm. Intervju med producenten Rui Li

Vid första ögonkastet verkar ”The Sword Identity” vara en ”vanlig” kinesisk kampkonstfilm, men i själva verket är den en högst poetisk kärlekshistoria. Filmen utspelar sig under tiden för Mingdynastin, en ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 14 december, 2011

Ikonoklaster

Att rensa ut ”Tintin i Kongo” från barnbiblioteken som visst skett i Stockholm skulle inte gå i Belgien, trots landets koloniala förflutna. Hans skapare Georges Rémi, född den 22 maj 1907 ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 28 september, 2012

Vai via esibizionista recchione. Av Hebriana Alainentalo

Väninnor med makt

Väninnan hade fått BLICKEN i ögonen, det fyrkantiga magnesiumgrå ljuset som dolde allt utom vad hon inte ville erkänna.

Av: Gabriella Olsson | Gästkrönikör | 30 maj, 2015

Tyra Kleen – en konstnärlig kosmopolit

Under romantiken på 1800-talet fanns liksom idag en fascination för Indien hos många människor, en längtan efter mystik och andlighet och en dröm om att finna en ursprunglig och paradisisk ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 07 oktober, 2013

”Monism” – en tredje utväg

Inför en aktualisering av Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus fick jag från professor Birthe Sjöberg mig till livs följande citat från Rydbergs Medeltidens magi från 1865: ”Vår tid är en ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 16 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.