Tusen saker i prylflödena

Hur många prylar äger du? Minst tusen saker, svarar någon. Flera tusen tillbehör har somliga samlat på sig. Prylflödena hotar oss. Så började mina tankar kretsa på det relativt lugna ...

Av: Per-Inge Planefors | 04 februari, 2013
Gästkrönikör

Post-Emmakrönika 2, Rastplatsen II

En enkel orak rastplats i omedelbarhet av en annan i avståndet knappt emellan övervunnet. De bevittnade vetgiriga, ställda råkat med fler sig rygg mot varann det aldrig pinsammare om än ...

Av: Stefan Hammarén | 25 februari, 2010
Stefan Hammarén

Den döende dandyn (Dardel)

Den eviga dandyn

Dödssynden nummer ett var att vara tråkig. Nummer två att vara ful. Och den tredje, men inte minst allvarliga, var att vara osmakligt klädd. När Moderna Museet i Malmö med ...

Av: Susanna Kumlien | 16 februari, 2015
Essäer om samhället

Om wienerbrödets dag och andra orättvisor

Den 22 november är utnämnd till wienerbrödets dag. Därmed borde wienerbrödet nöja sig med sin placering i den svenska kalenderhistoriken, skulle man kunna tycka. Och det är också möjligt att det ...

Av: Vladimir Oravsky | 24 oktober, 2017
Gästkrönikör

Karl Ove Knausgård. Beskuren. Foto: Soppakanuuna. CC BY-SA 3.0

Litteratur: Karl Ove Knausgård - Själens Amerika. Texter 1996-2013



Själens Amerika är en sammanställning av Karl Ove Knausgårds viktigaste essäer och artiklar.

Karl Ove Knausgård beskriver sitt skrivande som en flykt från sig själv, även när han skriver om sig själv, vilket han gjort inte minst i romansviten Min kamp. I skrivandet uppstår ett eget rum där tankar och bokstäver möts och nedstämdheten försvinner.

Att ge sig in i Knausgårds tankevärld är att ge sig ut på en resa som man inte vet vart den ska föra.
Karl Ove Knausgård
Själens Amerika. Texter 1996-2013
ISBN: 9789175791159
Översättning: Rebecca Alsberg
Förlag: Pocketförlaget



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Karl Ove Knausgård. Beskuren. Foto: Soppakanuuna. CC BY-SA 3.0

Karl Ove Knausgård. Beskuren. Foto: Soppakanuuna. CC BY-SA 3.0

Några av dessa tankar har han formulerat i artiklar och essäer under årens lopp och 18 av dessa från perioden 1996-2013 finns samlade i Själens Amerika. Det är också rubriken på en av de intressantaste essäerna i boken där Knausgård gör en kunnig analys av Hamsums författarskap. Den rastlöshet Hamsum kände i tillvaron tyckte han sig känna han igen i det amerikanska samhället: hans själ tillhör Amerika. Knausgård återvänder till Hamsum flera gånger i sina texter.

Måhända känner han någon sorts släktskap med denna egensinniga författare.

Själens Amerika handlar om stort och smått och författaren drar sig inte för att utforska det som är lågt och skamligt. Han startar ofta i en trivial iakttagelse och låter sedan tankarna och associationerna fara vilt. Inget ämne är för stort eller för litet – en intressant essä om bibelöversättning, en detaljerad beskrivning av ett toalettbesök, reflektioner om Anders Behring Breiviks person – alla ämnen tar han sig an med samma intensitet, mångordighet och grundlighet. Han vänder på stenar och borrar sig ner i försök att se sambandet mellan konst och verklighet. Genom att se andra, ser han sig själv.

Att skriva, menar han, är att vända sig inåt, "det är blicken, hur något ses som för första gången, som är det väsentliga." Och påfallande ofta handlar det om ögon, blickar, att se; obehagliga döda fiskögon, svårigheten att döda någon vars blick man mött, tomma blickar i fotografier.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I inträngande analyser av fotokonsten hos Cindy Sherman, Sally Man och Francesca Woodman granskar Knausgård deras verk noga för att verkligen se. Det handlar också om att bli eller inte bli sedd som människa; en far som inte bekräftar sin son eller en redaktörs blick för en författares behov av hjälp i skrivandet.

Att ge sig in i Knausgårds tankevärld är att ge sig ut på en resa som man inte vet vart den ska föra. Den är krävande, oftast spännande och intressant, ibland lysande och inspirerande.

Margareta Lilja-Svensson

Ur arkivet

view_module reorder

Kunnskap

Innledning Ett av de begrep vi mennesker har og anvender, er begrepet om kunnskap. I alminnelighet skjelner en mellom ulike slags typer av kunnskap, så som teoretisk kunnskap, praktisk kunnskap og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 18 augusti, 2014

Spegeln - bild av vår tid

  I tunnelbanefönstrets dunkel händer det att du möter någon annans blick i din egen medan din blick i de upplysta skyltfönstren återkastas av tomma dockögon. Den moderna storstadsmänniskan är i ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer om litteratur & böcker | 24 januari, 2011

Karen Blixen eller livet som konstverk

Huset låg öde. Skymningen höll på att sänka sig sakta över Rungstedlund och taknockarna avtecknade sig som vassa siluetter mot den mörknande himlen. Det var tomt och ödsligt som om ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 05 februari, 2012

Shakuntala  är dotter till Vishvamitra och Menaka  och förekommer  i Mahabharata

Fyra hinduiska böner på svenska

Grekiska tragedier och komedier iscensätts då och då på svenska teatrar, men jag kan inte påminna mig att jag någonsin hört talas om att indiska sanskritskådespel satts upp hos oss ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 18 Maj, 2017

”Sag mir wo die blumen sind” Marlene Dietrich -en blå ängel i byxor

Den gravt alkoholiserade divan sängliggande sedan åratal, tungt drogad, nu åldrande i sitt förfall, en mager kvinnan som levde i självvald ensamhet fjättrad vid sängen, plågad av njursvikt med cirkulationsproblem ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om film | 28 Maj, 2012

Brott och straff 6 Brottets skada - straffets läkedom

Enligt kung Hammurabis lagar i den gammelbabylonska lagstiftningen från omkring 2250 f.Kr. gällde följande straffprinciper: Om någon förstör en annans öga, då skall man förstöra hans öga; om någon sönderslår ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 10 december, 2009

Litteraturen som politiskt redskap - Intervju med Susanna Alakoski

Det är många som blivit otroligt berörda av de två romaner – Svinalängorna och Håpas du trifs bra i fengelset – som Susanna Alakoski hittills hunnit skriva. Det är böcker ...

Av: Jessica Johansson | Litteraturens porträtt | 02 november, 2011

Kunskapens oro - Cartesius, Kristina och lärandet

TEMA BILDNING En illustration av Descartes från La description du corps humain Såvitt jag är rätt underrättad, kom Cartesius till Stockholm i slutet på 1640-talet. I förstone låtsades Cartesius att ...

Av: Boel Schenlær | Essäer om samhället | 07 april, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.