Elegi över farsan

Det vilar en svart regnbåge över Bredasten. Det är uppbrott i luften. Där, i det vita timmerhuset utmed nässelhavet och den vilda, stormbitna tallskogen, dog farsan. Han blev sjuttioett år ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2012
Stefan Whilde

Om att inkludera och att exkludera genom mat. Smilla på bokmässan

Rent instinktivt vill man dela med sig. Bryta bröd. Man behöver inte vara Jesus och lärjungarna för att uppskatta den gemenskapen som maten, brödbrytandet, ger. På tåget till bokmässan vill ...

Av: Belinda Graham | 06 oktober, 2013
Kulturreportage

Samiska shamandomens nya dimensioner

 Man tar inte skada av att uppleva för mycket,Men man kan ta skada av att uppleva för litet! (Läkaren och författarenGöran Grip i boken:Allting finns) Vid seminariet Samerna i kyrkan i Enare ...

Av: Nina Michael | 19 augusti, 2013
Essäer om religionen

5 – Erik

När dörren slöt sig bakom honom sjönk han ner med ryggen mot den. Han kunde se rakt igenom den praktiska ettan med sovalkov och ut genom fönstret i vardagsrummet. Han ...

Av: Erik | 13 januari, 2012
Lund har allt utom vatten

Svetlana Aleksijevitj.  Foto: Elke Wetzig

Litteratur: Vladimir Golstein - Svetlana Aleksijevitj : Sovjetintelligentians röst



En kritisk genomlysning av Nobelpristagarens författarskap

Just när jag har läst Svetlana Aleksijevitjs bok "Kriget har inget kvinnligt ansikte" och är djupt gripen av vittnesmålen från kvinnor som deltog i andra världskrigets tar jag mig an den rysk-amerikanska litteraturprofessorn Vladimir Golsteins nyutkomna skrift.

Golstein menar att författaren sprider lögner om det sovjetiska/ryska folket och befarar att Svenska Akademien bidrar till att vidmakthålla denna lögn genom att belöna henne med Nobelpriset.
Vladimir Golstein
Svetlana Aleksijevitj : Sovjetintelligentians röst
ISBN:  9789187207624
Översättare: Stefan Lindgren
Förlag: Karneval förlag



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Svetlana Aleksijevitj.  Foto: Elke Wetzig. CC BY-SA 4.0

Svetlana Aleksijevitj. Foto: Elke Wetzig. CC BY-SA 4.0

Svetlana Aleksijevitj ger i sina böcker röst åt människor som annars inte hörs. Att ge röst åt människor som inte är självklara i det offentliga samtalet är ett ansvarfullt uppdrag. Författare och journalister har under årens lopp på olika sätt lyft fram röstsvaga grupper i syfte att förändra, förstå eller kanske hantera en kris. Aleksijevitj är den första att belönas med Nobelpriset i litteratur för sina böcker som bygger på dokumentärt material. Själv är hon noga med att betona att hon skriver skönlitteratur.

I sin motivering skriver Svenska Akademien att Aleksijevitj får priset för "sitt mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid." Just denna formulering, "mångstämmiga verk", är utgångspunkten för Golsteins kritik. Han ifrågasätter inte Aleksijevitjs förmåga att inte bara ge röst åt de tysta utan även för att hon lyckats göra sina hjältar betydande och minnesvärda. Men, menar han, en författare som Aleksijevitj, så djupt rotad i den sovjetiska och ryska kulturella traditionen och så väl förtrogen inte minst med Dostojevskijs författarskap, tycks ha missat poängen med den polyfona romanen.

Den polyfona romanen som Dostojevskij anses ha skapat innehåller flera självständiga, motsägelsefulla röster, som till exempel sker i Bröderna Karamazov. De många rösterna i Aleksijevitjs verk utgör, menar Golstein, ingen verklig dialog utan bildar istället en lång monolog. Denna brist i metoden döljer ett monologiskt budskap, nämligen kritik mot den ryska överheten. Det är ett intressant resonemang ur litterär synpunkt.

Golstein utvecklar också sitt resonemang om den kritik av den ryska överheten som han anser att Aleksijevitjs ger uttryck för och hennes som han menar "skeva och naiva ideologi". Han räknar in henne i den provästliga ryska intelligentian som avfärdar och föraktar det ryska folket.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vilka uttryck detta tar sig i Aleksijevitjs verk ger Golstein dock inga exempel utan de hämtas från intervjuer med författaren i olika medier. Han menar författaren inte skriver för att förstå utan för att fördöma, hon blir åklagare.

Som litterär analys av den polyfona romanen är Svetlana Aleksijevitj – Sovjetintelligentians röst en spännande skrift vars tankar man kan att ha med sig vid läsning av hennes litteratur. Och visst är det så att Aleksijevitj har uttalat kritik mot Putinregimen och i sitt Nobeltal varnat för att "den 'röda' människan känner sig förnedrad och bestulen, att hon är aggressiv och farlig".

Golstein menar att författaren sprider lögner om det sovjetiska/ryska folket och befarar att Svenska Akademien bidrar till att vidmakthålla denna lögn genom att belöna henne med Nobelpriset. Golsteins skrift är med sitt kritiska budskap ett intressant bidrag till det mångstämmiga offentliga samtalet som utmärker varje demokratiskt samhälle.

Margareta Lilja-Svensson

Ur arkivet

view_module reorder

Virkeligheten

Innledning Logikk var ikke Georg Wilhelm Friedrich Hegels (1770 – 1831) sterkeste side. Ut fra hans idéer om erkjennelsen av verden så er den basert på at en trekker opp skillet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 22 september, 2014

Cecilia Persson. Foto: Øyvind Sviland

Den ironiska distansen

Cecilia Persson är poet, historiker och skrivpedagog. Hon har arbetat och forskat vid Lunds universitet i ämnet historia och med inriktning: förintelsen, flykting- och migrationshistoria. Cecilia har varit verksam som ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 13 juli, 2016

Bild Privat ägo

Rent spel med Sven Frödin

En essä av Ulf Stenberg om konkretisten Sven Frödin.

Av: Ulf Stenberg | Konstens porträtt | 11 Maj, 2016

Gåramålaren Carl Ljungberg från Hammenhög

Kringvandrande målare var en vanlig syn på landsbygden för hundra år sen, särskilt i Skåne. De knackade på hos bönderna och erbjöd sig att måla av gården för mat och ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 18 september, 2017

Radikal realism

Varje konströrelse är i sig banbrytare när det gäller både tekniken och det så kallade samhällsperspektivet. En efter en bryter rörelserna successivt och progressivt mot konservatismen inom konst och ger ...

Av: Giuseppe Di Lecce | Essäer om konst | 26 november, 2011

Erotiskkrönika 03

an saminbandet drogs mig mera bestånd i emedan ut jag poet har trädnovellet trä som stod dåtid tillbaka befann mig ock vid ett styloinkwood av träden jag (2) mig bönfalldess ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 22 juli, 2010

Kan man förstå ett land genom dess litteratur?

Den 9 mars är det 200 år sedan den ukrainske författaren Taras Sjevtjenko föddes. Han anses vara den moderna ukrainska litteraturens och det litterära ukrainska språkets grundare, och han intar ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 09 mars, 2014

Dobbeltbevegelsen

  Fenomenet dobbeltbevegelse gis i alt menneskeliv, der retningen for bevegelsen er fra oss selv og utover oss selv, og tilbake til oss selv igjen: eksisterende entiteter(singulære mennesker) er i verden ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 april, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts