Emmakrönika XVIII, Kaikkein

"Mitä kirjailijat... yrittävät tehdä? Se kaikkein tuntematon yrittää jopa luoda universumin varsinainen nainen dokumentissa, josta tai missä hän on elänyt, mistä (joskus mihin) muut haluaisivat elää." / vet inte mer ...

Av: Stefan Hammarén | 28 Maj, 2009
Stefan Hammarén

Tanker om Platon og filosofien hans

 Det er slettes ikke så dumt å hevde at med stor grad av sannsynligvis var det slik for Platon at han trodde og mente at kultur uten moral medførte at ...

Av: Thor Olav Olsen | 17 mars, 2013
Agora - filosofiska essäer

Argentinska resebrev - II

  Trumman "el bombo" har ett ambivalent förhållande till världen som dess ljud vibrerar genom. Till skillnad från militära marschtrummor, som den äger ett visst utseendemässigt släktskap med, är det svårt ...

Av: Axel Andersson | 11 december, 2010
Resereportage

Den långa färden

Liten dårfinkerapport mindre, än en dag i mars igår nu. Min tidigare psykiater i Trädstockholm, vilken var alldeles för normal och verkade homosexuell i vinjett, eller delvis bisexuell eftersom han ...

Av: Stefan Hammarèn | 23 september, 2013
Stefan Hammarén

Felicia Antonsson Welander. Foto: Birgersdotter Pocket förlag

Litteratur: Felicia Welander - Kanske imorgon



Välskriven debutroman om förlust, död och överlevnad

I en villaförort utanför Stockholm lever sjuksköterskan Eva efter sina vanliga rutiner. Detta innebär att hon tar sig till sitt jobb varje dag, äter sina måltider och lägger sig vid samma tid på kvällarna, alltid med lurar i öronen, för i hennes värld får det aldrig någonsin bli tyst. I varje fall inte förrän hon samlat tillräckligt mycket mod för att ta livet av sig.

Resultatet har blivit en roman som utan sentimentalitet berättar en historia som är lätt att ta till sig, men samtidigt väcker starka känslor.
Felicia Welander
Kanske imorgon
ISBN: 9789175791319
Förlag: Pocketförlaget



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Felicia Antonsson Welander. Foto: Birgersdotter Pocket förlag

Felicia Antonsson Welander. Foto: Birgersdotter Pocket förlag

Eva har en sorg att bära på, en sorg som är så stor att den nästan kväver henne och som hon inte berättat om för sina arbetskamrater. Hon har förlorat sin tre-åriga dotter Maja i en olycka och hennes känsla av skuld och förtvivlan är så stark att hon bara kan möta sin vardag genom att skärma av sig från den omgivning hon tvingar sig att möta varje dag. Men ingenting varar för evigt och en dag är Evas isolering över, vare sig hon vill eller inte.

Ensamheten bryts när hon en dag som vanligt sitter i sin egen värld på väg till jobbet med lurarna i öronen och minnet av Maja skavande i själen. Grannen Monika tränger sig på, knuffar sig ner bredvid henne på pendeltåget och börjar prata om allt och ingenting och Eva dras motvilligt in i en vänskap som försiktigt börjar slå rot. Försiktighet är annars inte Monikas främsta egenskap, hon är färgstark och spontan och hennes syn på livet och hennes förmåga att tackla problem kommer att leda Evas liv i en helt ny riktning.

Tyvärr har Monika ett stort problem att handskas med och en egen kamp att föra. Något som hon gör på sitt eget extroverta sätt, genom att ta tag i dagen och leva så gott hon kan i ögonblicket.
Kanske i morgon är en bok som handlar både om förlust och en kamp för livet och författaren Felicia Welander (f. 1973) har själv erfarenhet av hur det känns att förlora en närstående.

Förlusten av hennes bästa vän, Josefin, när hon var sjutton år ledde till att hon under många år tappade bort en stor del av sin kreativitet, kontakten med hennes egna skrivna ord blev helt enkelt för närgången och svår att handskas med. Istället arbetade Felicia Welander som copywriter och efter tjugo års arbete med andras ord och koncept kom förmågan att skriva något helt eget tillbaka och behovet att skriva om döden men också om vänskap och överlevnad resulterade i berättelsen om Eva och Monika och deras olika sätt att tackla det svåra och mörka i livet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Resultatet har blivit en roman som utan sentimentalitet berättar en historia som är lätt att ta till sig, men samtidigt väcker starka känslor. De flesta av oss har väl förlorat någon som stått oss nära och vi handskas ju med sorgen på vårt eget vis.

Monika och Eva får representera både det extroverta och det introverta sorgearbetet och Felicia Welander belyser också nödvändigheten med att gå vidare med det liv vi har kvar, även om förutsättningarna för lycka förändrats och vi inte längre är samma människor som vi en gång var. En bra och välskriven skildring om det som vi alla någon gång tvingas acceptera.

Elisabeth Brännström

Ur arkivet

view_module reorder

Person, karakter og samfunn. Del I

Innledning Artikkelen min er både om å leve for seg selv òg leve sammen med andre, det vil si i samfunn med folk som er annerledes enn oss selv. Like nedenfor mangler ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 december, 2013

Det namnlösa är himmelens och jordens begynnelse. Om Taoismen

Taoismen är en gammal kinesisk filosofi i likhet med konfucianismen. Trots stora skillnader har de sin gemensamma källa i en äldre förklaringsmodell för den verklighet som ligger bortom våra sinnesupplevelser ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 07 oktober, 2010

Om utdanning og danning

Tematikken for herværende essay er, i vid forstand, moralfilosofi, det vil si at det er om hva en bør streve etter å realisere, hva som er høyverdig og hva som ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 17 september, 2009

Stillbild ur videon Quick Sand av Leon de Bruiines

Den självförstörande konsten

Är det inte som den svenska nationalskalden Esaias Tegnér skriver i dikten Det eviga från 1810: ”Det sköna är evigt: Med fiken håg / Vi fiska dess guldsand ur tidens våg.” ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 17 mars, 2016

Tellus Dormitorium

  1. I mörkrets skugga håller de ledningar i psykets kraftfält på kaféer i sömn med blommor i bankfack sittande så sorglöst utan glasögon så vilse med lunchbestick instuckna i uppsvällda inbakade produkter uppstaplade på osynliga ...

Av: Jaromir Svozilik | Kulturreportage | 13 Maj, 2013

Walking on Manchester

I Manchester regnar det alltid och vinden blåser oavbrutet, men britterna kallar det vänligt för “bris”. Det är en mörk och kaotisk stad, där det gamla olyckligt tränger sig med ...

Av: Nadia Scapoli | Resereportage | 23 januari, 2014

Sonic Boom: "Jag har verkligen ett bra jobb"

Pete "Sonic Boom" Kember är ett fenomen och en engelsk nationalklenod. Från begynnelsen i legendariska psych-drone-rockbandet Spacemen 3 i mitten av 80-talet och framöver via egna bandet Spectrum och sidoprojekt ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 28 oktober, 2010

Om samtidskonsten

Den moderna konstens äventyr är slut. Samtidskonsten är bara samtida med sig själv. Den transcenderar inte sig själv, vare sig i riktning mot det förgångna eller mot framtiden. Dess enda ...

Av: Jean Baudrillard | Essäer om litteratur & böcker | 04 april, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.