Occidentalism – de andras syn på oss

Detalj från katedralen i Chartres. Foto: Guido Zeccola TEMA ÖST-VÄST Orientalism brukar definieras som ett akademiskt eller tankemässigt perspektiv som har varit grundläggande för hur västerlänningar har betraktat ”Orienten”. Inom ramarna ...

Av: Susanne Olsson | 30 april, 2008
Essäer om samhället

Sorgligt, spökligt, spännande och lite vasst

Min nya psykiater har i tvenne dagar läxat upp mig med e-mails, fem stycken, med dåliga simpla råd om hur jag skall skriva roman, tar ton, är väl inte hans ...

Av: Stefan Hammarén | 19 Maj, 2011
Stefan Hammarén

Ernest Hemingway - myten, mannen och hans mor

Ernest Hemingway slog folk på käften, skrek och gormade i berusat tillstånd och spetsade ofta sina giftiga repliker med homofoba eller antisemitiska glåpord när han blivit negativt recenserad och apostroferad ...

Av: Benny Holmberg | 28 december, 2011
Litteraturens porträtt

Stillbild ur filmen

Godfried Schalcken och spöktavlan som aldrig fanns

Den holländske 1600-talskonstnären Godfried Schalcken har inte blivit ihågkommen i första hand för sitt konstnärskap, utan snarare som en karaktär i en gotisk novell. Novellen blev en film och sanningshalten ...

Av: Mathias Jansson | 11 mars, 2015
Konstens porträtt

Ilitteratur: Charles Dickens; En julsaga, En julgran



Charles Dickens som skapare av julstämningen

Francis Alexander Charles Dickens 1842Charles Dickens
En julsaga
Översättning: Nils Holmberg
Modernista
Charles Dickens
En julsaga (inklusive En julgran)
Illustratör:Robert Ingpen
Översättning: Christina Westman
 B. Wahlströms

Vad är en äkta jul? I Sverige förknippar vi julen med Jenny Nyströms tomtar, gröt och granar, lika säkert som att den svenska jultidningen Julstämning kommer ut varje år, sedan 1906. Men underhållande julläsning i Storbritannien har ännu äldre anor: Charles Dickens mest kända julsaga A Christmas Carol ärfrån 1843– och på svenska har den fått just titeln En julsaga. Egentligen är sagan uppbyggd som en julsång, med olika verser och refränger, precis som det ska vara i en äkta ”Christmas carol”.

En julsaga har blivit världens mest lästa bok om julen. Den har också filmats och dramatiseras och blivit musikal. I år finns två fina utgåvor av En julsaga i de svenska boklådorna. Modernistas utgåva har ett konstnärligt, spökligt, svartvit foto på omslaget, vilket betonar att inte bara den framlidne Marley och julens tre andar, utan även de levande människorna omkring huvudpersonen Scrooge ter sig overkliga som spöken, ända tills Scrooge når fram till sin upplysning, vaknar och alla omkring honom blir levande på allvar. B.Wahlströms har ett omslag tecknat av den prisbelönte sagotecknaren Robert Ingpen, där är Scrooge omgiven av saker som vi idag direkt förknippar med en äkta jul.

Det är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.

Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver julen just så som den ska vara: folk som sjunger julsånger, folk som samlar till välgörenhet, folk som är jullediga, folk som äter kalkon (eller gås) tillsammans med vänner och familj, alla möjliga lekar och upptåg och till efterrätt plumpudding.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Alla shoppar som om domedagen var nära och alla skyltfönster svämmar över av godsaker. Och givetvis finns det julgranar överallt i Charles Dickens berättelser, julgranar som dignar av leksaker och ätbarheter och som bara väntar på att plundras av glada små barn. Här finns inga filosofiska och deprimerade julgranar som hos H.C. Andersen, som var samtida med (och vän till) Charles Dickens.

Ebenezer Scrooge – synonymen för julhataren

Den som inte deltar i julyran och shoppingyran (shoppinghysterin) i Charles Dickens En julsaga är Ebenezer Scrooge - han firar inte jul över huvud taget. Han är undantaget som bekräftar regeln i En julsaga.

Men tidigare hade Scrooges inställning faktiskt varit regeln snarare än undantaget - innan Charles Dickens tid (och innan Drottning Victorias era) hade julen inte varit någon stor högtid i Storbritannien. Allt vad vi idag tar för givet, som gran, julkort och julsånger, allt “uppfanns” först på viktoriansk tid.

Medeltida grönska och saturnalia

De medeltida traditionerna hade visserligen kombinerat firandet av Jesu födelse med de antika hedniska saturnalierna som kom till Britannien med den romerska invasionsarmén. Där ingick det bland annat att smycka sina hus med vintergrönskaoch att hålla fester.

Men i början av 1800-talet hade julfirandet i stort sett försvunnit.

Dels var puritanerna mot julfirandet (det hade ju hedniska inslag! hu vad hemskt!) och julfirandet hade till och med förbjudits i lag under Oliver Cromwells korta tid vid makten. Oliver Cromwell var faktiskt en värre julhatare än Ebenezer Scrooge.

Dels hade den industriella revolutionen och urbaniseringen bidragit till att folk inte längre var i närheten av släkt och vänner - de hade ingen att fira med och ofta inte ens ledigt eller knappt ledigt från fabriken. Fattigdomen var utbredd, lönerna var låga och arbetarna fick inte mycket ledigt för att fira jul.

Marleys Ghost - A Christmas Carol  1843 originalillustrationDen tyska julgranen

Detta förändrades under drottning Victorias regeringstid. Julfirandet återupplivades och utvidgades dramatiskt - viktorianerna skapade julen så som den är idag med julsånger och julkort och julgran och julmat.

Drottning Victorias make, prins Albert, var en stor julvän och tog med sig sina älskade tyska seder till hovet - som att ha en stor, dekorerad julgran. Det som kungafamiljen hade hemma hos sig ville ju alla ha i mer eller mindre modesta varianter - och seden med julgran spred sig snabbt, efter att den figurerat i The illustrated London News år 1848.

Charles Dickens julsagor gjorde de nya traditionella julsederna än mer populära. “Den där fina tyska leksaken” kallar Charles Dickens julgranen i berättelsen En julgran.

Drottning Victoria med familj må ha introducerat en del nya seder från Tyskland - men det var Charles Dickens som marknadsförde dem.

Charles Dickens är förmodligen den som haft störst inflytande på uppfattningen hur en riktig traditionell jul ska se ut. Först i England och sedan i alla länder dit hans böcker spreds – han var omåttligt populär i Förenta Staterna och åkte dit på flera turnéer och föreläste och uppträdde.

En helgdag med filantropiska värderingar

En julsaga återskapade julen för läsarena som en helgdag som speglade känslofyllda filantropiska värderingar. Familjer och vänner samlas till kalas; de leker lekar, äter gott och skålar generöst.

En julsaga är på sätt och vis en hyllning till konsumtionen - julbutikerna beskrivs i stor detalj, men mest av allt beskrivs maten som finns där “stora rundmagade korgar fulla med kastanjer, de såg ut som västar på fryntliga äldre herrar där de stod lutade vid dörrarna och ibland rullade en kastanj ner på gatan i all sin sprickfärdiga frodighet.”

Men Charles Dickens var medveten om att många fattiga familjer inte hade råd med en sådan god jul, som Ebenezer Scrooges stackars fattige bokhållare Bob Cratchit. Men alla i familjen är ändå på gott humör och berömmer gås och krås och den lilla plumpuddingen. Och ingen yppar ett ord om att det är en väldigt liten plumpudding för en så stor familj.

Vad julen borde vara

Budskapet i En julsaga är vad julen borde vara - och detta sammanfattas av Scrooges systerson Fred i första kapitlet:

Jag har alltid tyckt att julen är en härlig tid. Människor är snälla, vänliga, och generösa. Det är den enda tid på almanackans långa år så var man och kvinna verkar vara eniga om att öppna sina hjärtan på vid gavel och tänka på sina medmänniskor som mederesenärer med samma mål inte som främlingar stadda på andra vägar.”

Slutligen kommer Ebenezer Scrooge att tänka på samma sätt som Fred, även om det krävs hjälp av Bob Marleys vålnad och tre julandar för att få honom vänligare sinnad mot julen.

Den nya Scrooge går från att ha varit julhatare till att bli en julälskare av stora mått och han säger högtidligt: ”Jag ska högakta julen av hela mitt hjärta och försöka göra det året runt”.

Charles Dickens har varit med och skapat julen. Men det har även Ebenezer Scrooge.



Belinda Graham



 

Ur arkivet

view_module reorder

Oändlig hemlängtan. Hommage till Miles Davis

Allt vänder åter kometerna, ormbunksskogarna, djuret, tystnaden sagan med sin färgskimrande berättare på tidiga torg i Tibet under apbrödsträden i Afrika eller långt inne i de indianska regnskogarna Också de törstande älskande vänder åter - Orfeus´sånger, Kurosawas ...

Av: Vagn Lundbye | Utopiska geografier | 11 Maj, 2009

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 13

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 03 juli, 2017

Veckan från hyllan. Vecka 4-2013

Egentligen skulle denna krönika handla om tåg. Tåg som inte går, och om de går  är det inte meningen att de ska gå, i synnerhet som det blir helt fel ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 19 januari, 2013

Karin Engs erotisk krönika IV. Hemlighet

Att stå i vatten upp till midjan. Ett sel, ett stilla vatten. Där bortom, en aning. Bortom kröken. Andas ljudlöst, häftigt. Bruset. En flodfåra om våren. Över alla bräddar. Sköljer ...

Av: Karin Eng | Gästkrönikör | 17 Maj, 2012

Inte ett Komma kvar. Betraktelse över en tidskrifts död

Tidskriften Komma har gått i graven. Redaktören Peo Rask har meddelat att tidskriften på grund av förminskat stöd från ansvarig nämnd inte kan drivas längre. En händelse som passerat egendomligt ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 18 mars, 2011

Per-Eric Söder.Foto: Ingela Bohm

”Han bär alltid en massaker nedstucken innanför bältet”

Tidningen Kulturens Benny Holmberg försjunker i Per-Eric Söders nya diktsvit, som han anser är en rubin av karat, en känslostubin i kvadrat.

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 15 april, 2015

Pär Thörns performance om Röda armé-fraktionen

I mars för 30 år sedan gick Ebba Grön ut i polisradion. Samma tid skakades dåvarande Västtyskland av Röda Armé-fraktionens (RAF) våldshandlingar och extrema politiska åsikter. Performancekonstnären Pär Thörn bygger stora delar ...

Av: Niels Hebert | Konstens porträtt | 26 september, 2008

Tomas Tranströmer: ”att skriva är att gå in i själva verkligheten”

Nobelpriset i litteratur äger en inneboende motsättning då idén att utse en författare som den 'mest värderade' strider mot all form av konstnärligt och beprövat skapande och dess inneboende idé ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 09 oktober, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts