Tusen saker i prylflödena

Hur många prylar äger du? Minst tusen saker, svarar någon. Flera tusen tillbehör har somliga samlat på sig. Prylflödena hotar oss. Så började mina tankar kretsa på det relativt lugna ...

Av: Per-Inge Planefors | 04 februari, 2013
Gästkrönikör

Post-Emmakrönika 2, Rastplatsen II

En enkel orak rastplats i omedelbarhet av en annan i avståndet knappt emellan övervunnet. De bevittnade vetgiriga, ställda råkat med fler sig rygg mot varann det aldrig pinsammare om än ...

Av: Stefan Hammarén | 25 februari, 2010
Stefan Hammarén

Den döende dandyn (Dardel)

Den eviga dandyn

Dödssynden nummer ett var att vara tråkig. Nummer två att vara ful. Och den tredje, men inte minst allvarliga, var att vara osmakligt klädd. När Moderna Museet i Malmö med ...

Av: Susanna Kumlien | 16 februari, 2015
Essäer om samhället

Om wienerbrödets dag och andra orättvisor

Den 22 november är utnämnd till wienerbrödets dag. Därmed borde wienerbrödet nöja sig med sin placering i den svenska kalenderhistoriken, skulle man kunna tycka. Och det är också möjligt att det ...

Av: Vladimir Oravsky | 24 oktober, 2017
Gästkrönikör

Alistair Cooke

Alistair Cooke och Charlie Chaplin



I femtioåtta år höll Alistair Cooke igång sitt radioprogram Letter from America för BBC, ett svårslaget rekord. Som nittiofemåring bestämde han sig att det kunde vara nog. Det var i början av mars 2003. Inte mycket mer än fjorton dagar senare avled han, i lungcancer. Han kremerades, och familjen spridde hans aska i Central Park i New York - förstås i största hemlighet, sådant är inte tillåtet. Men där är historien om denne suveräne radioreporter inte slut, dessvärre. 
Det är en ruggig historia som det säkert finns en hel del mer eller mindre lugubra paralleller till. Alistair Cooke var engelsman men kom att tillbringa större delen av sitt liv i USA. Likadant var det med hans landsman Charlie Chaplin, född i Londons slum. Han blev inte riktigt lika gammal, han var åttioåtta när han avled den 27 december 1977 i Vevey i Schweiz.
Charlie Chaplin spelar cello 1915 Foto Wikipedia

Charlie Chaplin spelar cello 1915 Foto Wikipedia

Annons:

Några år senare kom det fram att en skum firma i Fort Lea i New Jersey som handlade med biologiska preparat och kroppsvävnader hade stulit benen i Cookes skelett före eldbegängelsen, för att sälja dem. En ortoped blev fast för tilltaget och fick ett kännbart frihetsberövande: han dömdes till mellan arton och femtiofyra år i fängelset. Men bara en bråkdel av tiden hann han sitta av eftersom han avled efter fem år. Av de stulna benen fick han ingen nytta, de var ingen kurant vara, också de hade cancer. Vad dog skurken för övrigt av? Av gudarnas hämnd: han drabbades av skelettcancer...

Det är en ruggig historia som det säkert finns en hel del mer eller mindre lugubra paralleller till. Alistair Cooke var engelsman men kom att tillbringa större delen av sitt liv i USA. Likadant var det med hans landsman Charlie Chaplin, född i Londons slum. Han blev inte riktigt lika gammal, han var åttioåtta när han avled den 27 december 1977 i Vevey i Schweiz. Där hade han bott sedan han lämnat Amerika 1952, under den värsta kommunisthetsen när hans vänstersympatier inte var uppskattade over there. Han blev begravd på en lantlig kyrkogård i Vevey, och i flera veckor var tidningarna fulla av uppskattande nekrologer.

Det är en ruggig historia som det säkert finns en hel del mer eller mindre lugubra paralleller till.

Sedan lugnade det ner sig, men redan i mars fick journalisterna en ny sensation att skriva om: någon hade grävt upp hans kista (säkert med stort besvär, den var av ek och vägde hundrafemtio kilo) och avvikit med den. Så kom utpressningen. Förövarna ville ha sexhundratusen schweiziska franc, då som nu en hårdvaluta, för att lämna tillbaka kistan och dess innehåll. Chaplins änka Oona, dotter till dramatikern Eugene O'Neill, höll huvudet kallt men kopplade in polisen som beskyddade de många barnen - en av skurkarna hade hotat att använda sitt gevär mot dem.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det tog inte lång tid att få fast de båda tjuvarna, den ene var polack, den andre från Bulgarien, och båda taffliga. De erkände snart men hade glömt exakt var de grävt ner kistan, på ett fält där majsen hunnit växa manshög. Lokalpolisen fick ta metalldetektorer till hjälp för att finna den. När det väl var gjort tyckte de att en kremering kunde vara lämplig, men änkan och barnen insisterade på en ny jordbegravning, dock nu för säkerhets skull med ett gjutet betongfundament. Bonden på vars mark kistan legat nergrävd en tid satte upp en minnestavla som inte var fullt sanningsenlig: "Här sov Charlie Chaplin i lugn och ro".

Det ryktas att en av Chaplins tidigare fruar, den vackra Paulette Godard som spelade mot honom i Moderna tider som slutar minnesvärt när de båda vandrar mot soluppgången, också hon fick ett brev från utpressarna men frankt förklarade att de gärna kunde behålla Chaplin. Hon hade varit mycket lyckligare gift, med författaren Erich Maria Remarque, ett dussin år, mot långt tidigare fyra turbulenta med Chaplin. Hursomhelst, gravrövarna i Vevey fick lindriga straff, omständigheterna var ömmande och domaren full av medkänsla. Nu har det gjorts en film på denna lätt makabra episod, Jakten på Chaplin, som just haft sin premiär i Köpenhamn och snart nog väl får det i Stockholm också.

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Kunnskap

Innledning Ett av de begrep vi mennesker har og anvender, er begrepet om kunnskap. I alminnelighet skjelner en mellom ulike slags typer av kunnskap, så som teoretisk kunnskap, praktisk kunnskap og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 18 augusti, 2014

Spegeln - bild av vår tid

  I tunnelbanefönstrets dunkel händer det att du möter någon annans blick i din egen medan din blick i de upplysta skyltfönstren återkastas av tomma dockögon. Den moderna storstadsmänniskan är i ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer om litteratur & böcker | 24 januari, 2011

Karen Blixen eller livet som konstverk

Huset låg öde. Skymningen höll på att sänka sig sakta över Rungstedlund och taknockarna avtecknade sig som vassa siluetter mot den mörknande himlen. Det var tomt och ödsligt som om ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 05 februari, 2012

Shakuntala  är dotter till Vishvamitra och Menaka  och förekommer  i Mahabharata

Fyra hinduiska böner på svenska

Grekiska tragedier och komedier iscensätts då och då på svenska teatrar, men jag kan inte påminna mig att jag någonsin hört talas om att indiska sanskritskådespel satts upp hos oss ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 18 Maj, 2017

”Sag mir wo die blumen sind” Marlene Dietrich -en blå ängel i byxor

Den gravt alkoholiserade divan sängliggande sedan åratal, tungt drogad, nu åldrande i sitt förfall, en mager kvinnan som levde i självvald ensamhet fjättrad vid sängen, plågad av njursvikt med cirkulationsproblem ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om film | 28 Maj, 2012

Brott och straff 6 Brottets skada - straffets läkedom

Enligt kung Hammurabis lagar i den gammelbabylonska lagstiftningen från omkring 2250 f.Kr. gällde följande straffprinciper: Om någon förstör en annans öga, då skall man förstöra hans öga; om någon sönderslår ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 10 december, 2009

Litteraturen som politiskt redskap - Intervju med Susanna Alakoski

Det är många som blivit otroligt berörda av de två romaner – Svinalängorna och Håpas du trifs bra i fengelset – som Susanna Alakoski hittills hunnit skriva. Det är böcker ...

Av: Jessica Johansson | Litteraturens porträtt | 02 november, 2011

Kunskapens oro - Cartesius, Kristina och lärandet

TEMA BILDNING En illustration av Descartes från La description du corps humain Såvitt jag är rätt underrättad, kom Cartesius till Stockholm i slutet på 1640-talet. I förstone låtsades Cartesius att ...

Av: Boel Schenlær | Essäer om samhället | 07 april, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.