Alistair Cooke

Alistair Cooke och Charlie Chaplin

I femtioåtta år höll Alistair Cooke igång sitt radioprogram Letter from America för BBC, ett svårslaget rekord. Som nittiofemåring bestämde han sig att det kunde vara nog. Det var i ...

Av: Ivo Holmqvist | 19 december, 2015
Media, porträtt

Hänt i skvättet 10

                             

Av: Mattias Kronstrand | 02 december, 2013
Kulturen strippar

Gabi Gleichmann ”Att uppfatta en sak riktigt och missförstå samma sak utesluter inte…

Vägar går genom gräset och orter ligger här och där. Till vad nytta är dessa uppbyggda? Och liknar aldrig varandra? Och är oräkneligt många? Varför växlar skratt, gråt och bleknande? Vad gagnar allt oss detta ...

Av: Göran af Gröning | 30 september, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Oswald Spengler, Foto CC BY-SA 3.0 de

Är Västerlandets undergång fortfarande aktuell?

1918 publicerade Oswald Spengler sin Västerlandets undergång,  en bok som har varit kontroversiell men viktig för flera generationer tänkare från höger som från vänster. Bo I Cavefors har skrivit en ...

Av: Bo I Cavefors | 09 april, 2016
Essäer om litteratur & böcker

TV-serien Morran och Tobias, Foto: SVT

Skrattet vid ensamhetens avgrund



Mathias Jansson har hittat parallellerna mellan SVT:s komedisuccé "Morran och Tobias" och andra tragikomiska radarpar genom TV-historien. Många av komediserierna bygger i grunden på djupa existentiella frågor om mänsklig utsatthet och rädsla för ensamheten. Att de blivit så populära beror mycket på att i skrattspegeln förvrängs bilden och istället för att bli djupt tragiska blir de absurt roliga. 
Vad är mer skrämmande än att stå vid ensamhetens avgrund och ett kort ögonblick av igenkännande inse att du kan vara du som ramlar ner där? Men snart förstår du att det bara är en illusion och du befinner dig på fast mark och ett befriande och förlösande skratt gör att du kan skjuta mörkret ifrån dig för tillfället.
TV-serien Bottom

TV-serien Bottom

Annons:

”Bubbis, det draar…”-repliken från SVT:s komedisuccé Morran och Tobias har spridit sig som en löpeld genom Sverige. Serien som tilldelades TV-Kristallen för bästa program 2015 handlar om en dysfunktionell familj som befinner sig i samhällets utkant och som bor i en utdömd fastighet i väntan på rivning.

Sonen Tobias (spelad av Robert Gustafsson) och modern Morran (spelad av Johan Rheborg) lever i en relation som kan beskrivas som djupt tragikomisk. Det är två personer som knappt tål varandra samtidigt som de inte klarar av att leva utan varandra. Som i en dödsdans av Strindberg försöker de frigöra sig från varandra utan att lyckas. De lever sammanvuxna i en sjuklig symbios där rädslan för att hamna vid ensamhetens avgrund får dem att stanna kvar i en destruktiv relation.

Det är inte svårt att se parallellen och inspirationskälla till serien. Morran och Tobias är en skruvad och mer cynisk variant av den populära svenska TV-serien Albert och Herbert från 1970-talet. Albert och Herbert bygger i sin tur på den brittiska förlagan Steptoe and Son. Serien handlar om sonen Herbert (spelad av Thomas von Brömssen) och fadern Albert (spelad av Sten-Åke Cederhök) som också bor i ett ruckel som hotas av rivning. Familjen försörjer sig som skrothandlare och befinner sig i samhällets utkant. Herberts mor är död, på samma sätt som Tobias far är försvunnen. Den kvarvarande föräldern håller krampaktigt fast i relationen till sin son av rädsla av att bli lämnad ensam.

I bägge serierna beskrivs föräldrarna som godtrogna, dryga och dumma. De är helt inkompetenta att ta hand om hus och familj även om de har ambitionen att vara goda föräldrar och försöka fira jul, laga mat och städa vilket ofta leder till komiska och katastrofala följder. De vuxna sönerna däremot tycker föräldrarna är pinsamma och vill hellre umgås med jämnåriga och göra saker som andra i deras ålder gör. Men sönerna saknar social kompetens och har svårt med kvinnliga relationer. Även om de verkar vilja frigöra sig och flytta hemifrån kommer det aldrig till skott utan tryggheten och bekvämligheten i barndomshemmet gör att de väljer att stanna kvar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det finns i bägge serierna ett avsnitt där en av personerna i hushållet beslutar sig att resa iväg på semester alldeles själv och lämna den andra hemma vilket skapar en ångestladdad konflikt. Sonen Herbert drömmer om att sticka iväg på solsemester utomlands för att träffa jämnåriga kompisar och spännande tjejer men tvingas i sista stund ställa in resan då den hypokondriska fadern Albert blir "dödssjuk". Morran som beställt en charterresa till Grekland står precis i dörröppningen då det visar sig att hennes son "glömt" att betala biljetterna. Familjen är tillbaka på ruta ett och den komiska dödsdansen kan fortsätta. Trots att de inte tål varandra är tanken på att bli lämnad ensam ännu mer outhärdlig och därför saboterar man ständigt den andras planer och drömmar om frigörelse.

Trots att de inte tål varandra är tanken på att bli lämnad ensam ännu mer outhärdlig och därför saboterar man ständigt den andras planer och drömmar om frigörelse.

När Miguel Cervantes skrev om Don Quijotes äventyr så introducerade han ett omaka par som har satt stora avtryck i litteraturen. Den gamla och fattiga adelsmannen Don Quijote som förläser sig på riddarromaner, tappar förståndet och beger sig ut på en resa för att slåss mot orättvisorna och vinna sin älskades Dulcineas hjärta. Med sig får han den godtrogna och dumma bonden Sancho Panza som ska hålla reda på honom. Under resans gång växer det fram en vänskap och ett beroende mellan de två udda karaktärerna som tar sig uttryck i olika tragiskkomiska episoder och äventyr.

En mer nihilistisk version av radarparet i Don Quijote hittar man i Samuel Becketts drama I väntan på Godot. Här möter vi de två ständiga vapendragarna, luffarna Vladimir och Estragon, som också är ute på ett uppdrag för att förverkliga sina drömmar, nämligen att träffa den mystiska herr Godot. De tvingas leva med varandra dag efter dag, trots att de verkar avsky varandra. De försöker lämna varandra eller ta livet av sig, men de misslyckas och fortsätter att vandrar omkring i livets Limbo. På så sätt kan man säga att Albert och Herbert och Morran och Tobias är en komisk variant på det existentiella omaka radarparet som följt oss sedan Don Quijotes dagar.

Den absurda teatertraditionen från Beckett har på många sätt förvaltats inom den brittiska komedin. Monty Python-gängets sketcher är ett bra exempel, med sin blandning av det intellektuella, det surrealistiska, det chockerande och det absurda. Humorn i Monty Python banade i sin tur väg för en lång rad populära brittiska humorserier som fortsatte i den absurda skruvade traditionen, som Våra Värsta år, Svarte orm, Little Britain, Absolut Faboulus, Frenc and Saunders och Bottom. I många av dessa serier hittar du exempel på det udda radarparet som anti-hjälten Blackadder (spelad av Rowan Atkinson) med sin sidekick Baldrick (spelad av Tony Robinson).

TV-serien Bottom skapades av Rik Mayall och Adrian Edmondson och är ett annat exempel på den vulgära destruktiva brittiska humorn som du också kan hitta influenser från hos Tobias och Morran. Bottom handlar om två ungkarlar som bor in sunkig lägenhet i Hammersmith, London. I serien möter vi Richard, den ständiga oskulden (spelad av Rik Mayall) och den alkoholiserade Edward Hitler (spelad av Adrian Edmondson), bägge ständigt panka och letar efter något meningsfullt att fylla livet med. De drömmer om pengar, kärlek och äventyr, men deras liv är fyllt med ständiga misslyckanden. Huvudkaraktären kan beskrivas som patetiska, vulgära, våldsamma och de hatar varandra. Precis som Becketts tiggare befinner de sig i ett Limbo i livet.

De försöker bryta sig loss ur livets hamsterhjul, men kommer ständigt tillbaka till samma plats. De överväger att ta livet av sig, men lyckas inte ens med det. Det finns en djup rädsla att bli lämnade ensamma, för när det väl kommer till kritan är de varandras bästa och kanske enda vänner.

I början av 1990-talet gjorde Peter Settman och Fredde Granberg succé med raggarna Ronny och Ragge. Precis som i Bottom handlar det om två unga arga män som inte kommit in i samhället. De försöker vara tuffa och starka men är egentligen bara patetiska och tragiskkomiska när de försöker ragga upp tjejer (pök).

I grunden är det dock väldigt ensamma, rädda och osäkra. De är antihjältar som driver med och slår hål på ett macho-mansideal som de inte lyckas leva upp till.

Många av komediserierna som jag har nämnt bygger i grunden på djupa existentiella frågor om mänsklig utsatthet och rädsla för ensamheten. Att de blivit så populära beror mycket på att i skrattspegeln förvrängs bilden och istället för att bli djupt tragiska blir de absurt roliga. Som all stor komik så balanserar serierna på avgrunden till det mörka.

Som all stor komik så balanserar serierna på avgrunden till det mörka.

Vad är mer skrämmande än att stå vid ensamhetens avgrund och ett kort ögonblick av igenkännande inse att du kan vara du som ramlar ner där? Men snart förstår du att det bara är en illusion och du befinner dig på fast mark och ett befriande och förlösande skratt gör att du kan skjuta mörkret ifrån dig för tillfället.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Konsthallen En kort betraktelse

Under tidigare århundraden var den kyrkliga miljön helig, inte bara uppfattad som religiös plats för tillbedjan och begrundan, utan även som en vördad plats bortom det smutsiga och karga vardagslivet ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Essäer om konst | 06 september, 2011

Breven till en död vän

Ur en ny bok av Cecilia Persson

Av: Cecilia Persson | Utopiska geografier | 07 november, 2017

An Empirically Based Answer to the Question “Does God Exist”? Involving Russell’s Paradox

Spirit of Truth, Enlighten and Guide our ResearchO Mary Conceived without Sin, Pray for us who have Recourse to Thee*   Abstract A recent alternative cosmological geometry transfers astronomical empirical evidence from the ...

Av: Piero Benazzo | Agora - filosofiska essäer | 31 oktober, 2013

Erotisk krönika av Karin Eng

Karin Eng, en fri kvinna och skribent, har inspirerats av bland andra Catherine Millet, Channa Bankier och Rut Hillarp. Karin menar att olika kvinnor söker, uttrycker och beskriver sexualitet på ...

Av: Karin Eng | Gästkrönikör | 05 april, 2012

Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | Resereportage | 08 november, 2011

Sofi Lerström Foto Sören Vilks

Björn Gustavsson intervjuar Sofi Lerström

Drottningholmsteatern upplevde under Gustav III:s regering sin verkliga storhetstid. När Gustav III år 1777 fått överta slottet efter sin mor såg han till att det spelades massor av teater och ...

Av: Tidningen Kulturen | Musikens porträtt | 03 september, 2016

Utsikt ner över Gamla stan och med havet i bakgrunden

Björn Gustavsson reser till Tallin

Vill du uppleva ett närbeläget men ändå annorlunda och rätt oexploaterat resmål – och samtidigt få gott om tid för avkoppling? Res med färjan Stockholm—Tallin; antingen i form av en ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 12 april, 2017

zombies jul och novelletten

Om ifall nog jag det inte gjort mest tvivelaktig kometkarriär som ärkeförfattare och absolut lyxskald hänt, fortsatt måste nu nog anses därmed höra till de anständiga männen i samhälletten, hade ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 22 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.