Sagan om det lilla hotellet

Det var en gång ett hotell. Det låg inte centralt men inte heller så långt bort från allting. Det var inte stort, men man kunde inte säga att det var ...

Av: Gregor Flakierski | 23 september, 2008
Utopiska geografier

Niklas Aurgrunn Ögonblick av skräckslagen nåd

Niklas Aurgrunn (tidigare Erixon), född 1962, debuterade i Grupp 84 (W&W) och har vid sidan av otaliga helt misslyckade projekt, en handfull romaner och barnböcker på eget förlag och nåt ...

Av: Niklas Aurgrunn | 10 juni, 2013
Utopiska geografier

Phang Dang Di skildrar världen i symboler och med en pojkes ögon

I likhet med det som hände i Japan från 1600-talet till andra hälften av 1800-talet, stängde Vietman, efter sina vinster i kriget mot USA och Kina, dörrarna mot omvärlden. För ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 12 december, 2010
Filmens porträtt

TILL IRAKS FOLK och till ADONIS

Illustration: Guido ZeccolaJag är Bara Den blinde Bashshars syster Eldens teolog Bashshar från Basra har en Grå och Gömd syster   Bara det är jag   Åh, Bashshar, min bror Jag har ...

Av: Elisabeth Korndahl | 14 november, 2008
Utopiska geografier

En brun lögn - Kamprad och nazismen



Ingvar KampradDen bruna sörjan – full av miljoner liter av det rödaste blod – blir vi aldrig fria ifrån. Nazismen är genom det industrialiserade och rationella tillvägagångssättet att utrota människor en unik företeelse i den onda historia som förra seklet var.

Därför kommer aldrig sympatisörer som Ingvar Kamprad eller Drottning Silvias far att få var ifred. Och de ska heller inte få vara ifred. Jag kan inte hålla med om vad den annars ofta kloke Erik Helmerson på DN:s ledarsida skriver: ”Ingvar Kamprad är en åldrad man. Han har bett om ursäkt. Man måste kunna gå vidare.” Det har länge varit den inställning som varit den förhärskande. Kamprad begick i ungdomligt oförstånd politiska överträdelser. Det må vara honom förlåtet.

Nu kommer då uppgifter fram som Kamprad varit nogsam med att tiga om. Reportern Elisabeth Åsbrink har, när hon skrev boken ”Och i Wienerwald står träden kvar” (Natur & Kultur), stött på andra och hemlighållna sanningar i IKEA-grundarens förflutna. När Kamprad gifte sig år 1950, fem år efter krigsslutet, var en av bröllopsgästerna Per Engdahl. Denne frontfigur för svensk nazism under kriget och för en mer nertonad fascism efter kriget var inte bara en av gästerna. Han höll tal till bröllopsparet. Och i ett brev, som Åsbrink hittat, skriver Ingvar Kamprad till Engdahl: ”Dessutom vill jag att du skall veta att jag är stolt över att få tillhöra den nysvenska kretsen och inte alls gör någon hemlighet av detta bland de av mina anförvanter och vänner, som jag inte har affärer med”. Brevet är daterat Agunnaryd den 30 juni 1950.

Två gånger har jag träffat Per Engdahl. Han gick bort 1994 vid 85 års ålder. Han var en hård man; härdad, slug och styvnackad. Han var ytterst begåvad, snabb i tanken och ägde en stor beläsenhet. Han förnekade inte sitt bruna förflutna även om han försökte sudda bort sin antisemitism och tona ner sitt stöd till nazismen. Annars vidmakthöll han livet ut sin fascistiska övertygelse. Han värvade in i det sista nya och unga anhängare till Nysvensk rörelsen. Hur Engdahl själv ville bli betraktad kan den intresserade ta del av i hans memoarer ”Fribrytare i folkhemmet”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Engdahl och hans idéer hyllade Ingvar Kamrad i vuxen ålder. Det rör sig inte om något ”ungdomligt oförstånd”, någon ”förvillelse”. Den ursäkt Ingvar Kamrad framfört var en lögn. Inte en vit lögn. Det var en brun lögn.

Även andra uppgifter har kommit fram. Ingvar Kamprad var aktiv medlem – med medlemsnummer 4014 – i det svenska nazistpartiet SSS. Han cyklade runt i Småland och värvade medlemmar, han satte upp affischer.

Ingvar Kamprad var en nazistisk propagandist. Han höll fast vid sina politiska grundvärderingar – den fascistiska övertygelsen – efter krigsslutet. När han sedan dragit igång IKEA bidrog han – mannen som gett snålheten ett ansikte i hela världen – med pengar till Per Engdahls politiska rörelse. Visserligen klagar Kamprad i breven till Per Engdahl över hur dyrt det är trycka IKEA-katalogen, men pengar skickade han. Pengar till den då internationella och alltmer framgångsrika fascistiska Europarörelsen.

Hur länge Ingvar Kamprad trodde på de fascistiska grundidéerna lär vi aldrig få veta. Med tanke hur han fortsätter att täcka lögn med lögn, och hur han nu förnekar vad han en gång sagt till Bertil Torekull när denne skrev sin bok om Kamprad, blir bilden alltmer grumlig. Den bruna lögnen växer, hans ord och ursäkter töms totalt på mening, och frågan är om Ingvar Kamprad kanske än idag är anhängare av fascismen?

 

Crister Enander
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Ur arkivet

view_module reorder

Jag kommer!!!!! - kvinnlig orgasm och utlösning

Det skrivs och pratas en hel del om den kvinnliga orgasmen, dock mer sällan om kvinnlig utlösning. Jag har funderat på det där ett tag nu och ställer mig frågan ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 15 augusti, 2014

En jordisk pilgrim

Ordet pilgrim väcker tankar på ett sökande efter en annan värld, efter något hinsides. Så dock inte i fallet Satish Kumar. Han har skrivit en liten bok som heter Earth ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 21 augusti, 2012

Thomas Wiberg. (...och Guden är Jag!)

Jag: 36. (Wow!) Yrke: Livet. Döden. Och ganska mycket där emellan... Om vi kommer att ses? Tids nog.       (...och Guden är Jag!)   1. Länge var det svart. Känslan av fångenskap. Krävande slem och stank omgav, och ...

Av: Thomas Wiberg | Utopiska geografier | 31 oktober, 2011

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Leila Aboulela  Foto CC BY SA 3.0 Wikipedia

En afrikansk röst att lyssna till

Den afrikanska litteraturen har äntligen börjat få sitt rätta värde. Visst har det funnits en rad afrikanska författare, framförallt från senare halvan av förra seklet, som nått erkännande och berömmelse ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 27 april, 2016

Häxjakt, inkvisition och Camus - afrikanen

Förnuftsmässigt vet vi och via socialantropologin har vi lärt oss att trolldom förekommit, förekommer och kommer förekomma i alla samhällsformer, under varje religiös täckmantel. Redan Romarrikets kejsare Constantinus (337-336 f.Kr.) ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer | 16 december, 2013

Teater Sláva visar Inannas mod

Katabasis. Foto: Daniel Rudholm Den 7 november är det urpremiär för Katabasis - The Best of Hell i Teater Slávas uppförande. Spelet handlar om och kretsar runt Inannas nedstigning i underjorden. Inanna ...

Av: János Deák | Scenkonstens porträtt | 03 november, 2008

A truly peaceloving people?

Snart är det dags för Oscarsgala. Den iranska filmen ”Nader och Simin – en separation” har då chans att vinna två priser – bästa originalmanus och bästa utländska film. Både ...

Av: Maria Rasmussen | Gästkrönikör | 18 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.