Bangalore. Religionernas hjärtpunkt

Mer än två månader har gått sedan jag återvände från min resa till tiomiljonerstaden Bangalore i södra Indien och konferensen på Christ Church University. Det är märkligt hur fort minnen ...

Av: Elsa Maria Lindqvist | 24 mars, 2014
Resereportage

Pop-expressionist på besök

Liz Markus – What we are we’re going to wail with on this whole trip. Galleri Loyal, Stockholm,t o m den 29 september 2007. Pop-expressionist på besök. - Jag hoppas ...

Av: Carl Abrahamsson | 11 september, 2007
Övriga porträtt

Att närvara med stor frånvaro

Mina skuldror värkte, jag hade skrattat lite för mycket till vänster.Det var då jag skapade mig en besvärlig personlighet att matcha med. Det är inte lätt att låta sig bli ...

Av: Annika Sjöström | 05 april, 2010
Utopiska geografier

Vem får Nobelpriset i år?

Snart kommer den torsdag i oktober då Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund kliver ut genom den världsbekanta dörren, och meddelar på ett flertal språk vem som i år har ...

Av: Gregor Flakierski | 04 oktober, 2011
Kulturreportage

Otto Wagner och hans mästerverk



altI sin roman "Facklan i örat" skildrar Elias Canetti sin tid i Wien åren 1921-31. Han berättar hur han bor inneboende i Ober-Sankt Veit i Wiens trettonde distrikt. När han öppnar sitt fönster ut mot Erzbischofgasse ser han en kulle på den motsatta sluttningen av Wiendalen. Där skymtar han de sinnessjukas stad, Steinhof, som han (i min översättning) beskriver med orden: "Staden bestod av en mängd paviljonger som på avstånd såg ut som villor omgiven av en lång mur med en egen katedral. Kupolen på Otto Wagners kyrka glänste ända över till mig. Alltsedan jag kommit till Wien hade jag hört talas om Steinhof. I denna de sinnessjukas stad levde sextusen människor." Till saken hör att jag själv har bott på Vitusgasse i Ober-Sankt Veit, men inte har jag kunnat höra klockringningen från Steinhof.

Mentalsjukhuset "Steinhof" som ligger ganska isolerat på en kulle (Baumgartnerhöhe) under Galitzinberget i Wiens fjortonde distrikt - Penzing -, har en lång och tragisk historia, som jag får anledning att återkomma till i en senare artikel. Sjukhuset byggdes på uppdrag av landshövdingen i delstaten Niederösterreich, Leopold Steiner mellan åren 1904-1907 på 143 hektar mark och kostade omräknat 130 miljoner Euro.  Till byggnadsarkitekt utsågs Franz Berger i samarbete med Otto Wagner.

Otto Wagner föddes just i Penzing år 1841 och studerade arkitektur i Wien och Berlin. Hans första arbeten är utförda i en florentinsk renässansstil. Efter en kort tid förändrades hans byggnadsstil. Hans idé var att bygga hus som mer motsvarade samhällets modernare behov. Hans valspråk blev att endast det som är praktiskt användbart är vackert. Enligt hans åsikt måste det finnas en kongruens mellan funktion, material och konstruktion. År 1894 blev han utnämnd till professor på Konstakademin i Wien. Sina idéer formulerade han i boken Moderne Architektur. Han rönte stort inflytande både som arkitekt och lärare, men många tyckte inte om hans nymodigheter.

Die Wiener SecessionÅr 1897 grundade han tillsammans med Gustav Klimt, Koloman Moser, Josef Hoffmann och Joseph Maria Olbrich "Die Wiener Secession" med planer på en förnyad utställningstradition.  Hans nya stil stod i skarp motsättning till Wienarkitekturen sådan den utvecklats under 1800-talet. Han ritade en helt ny stadsplanering för Wien, som endast delvis blev förverkligad, byggde sammanlagt ett hundratal privathus och många byggnader i Wien bär hans signum, lagerkransen, exempelvis Majolikahuset, Postsparkassan och stationshusen på Karlsplatz, Landstrasse och Stadtpark, som idag är helt bibehållna.

År 1904 lade kejsaren Franz Joseph grunden till Sankt Leopolds Kyrka på Steinhof, men den färdigställda byggnaden föll honom inte alls i smaken och därför sägs han ha överlåtit åt ärkehertigen Franz Ferdinand att lägga slutstenen den 8 oktober 1907. För kejsaren var den katolska kyrkans arkitektur alltför modern,"den passar bra till sinnessjukhuset" löd kritiken. Kejsaren själv föredrog barockstilen. Otto Wagner blev inte ens nämnd i inaugurationstalet och fick hädanefter inga fler uppdrag från kejsarhuset. Tidningen „Die freie Presse" skriver på invigningsdagen:  „Und ist es nicht eine hübsche Ironie des Schicksals, dass so ziemlich das erste vernünftige sezessionistische Gebäude großen Stils in Wien für die Irrsinnigen gebaut worden ist?"(Är det inte verkligen ett ödets ironi att den första verkligt storstilade secessionistiska byggnaden i Wien byggdes för de sinnessjuka?)

kyrkan i SteinhofDen besökare som idag tar sig uppför Baumgartnerhöhe till Gallizinberg (även kallat "Lemoniberg", citronberget, på grund av att den gyllene kupolen ser ut som en halv citron) möts av ett sagolikt byggnadsverk. Otto Wagner-kyrkan i Steinhof gäller som Jugendstilens mest betydande sakrala byggnadsverk, även om stilen också bär spår av klacissismen, flirtar med romantiken och har ett uns av grekisk ortodoxi.

Den då 63-årige arkitekten Otto Koloman Wagner beträdde nymark inom kyrkoarkitekturen, när han ritade och byggde kyrkan beklädd med mosaik, färgat glas och en gyllene kupol som ett enhetligt konstverk i Jugendstil. Kupolen belagd med 23 karatigt guld glänser i solen, de fyra änglalika, kvinnliga gestalterna med spridda vingar på pelarna framför ingången till kyrkan är fantastiska byggnadselement skulpterade av den ungersk-amerikanske arkitekten Othmar Schimkowitz. De två bronsfigurerna av Richard Luksch ovanpå de två yttre tornen representerar Niederösterreichs två skyddshelgon, den helige Leopold och den helige Severin. Richard Luksch tillhörde för övrigt gruppen kring Gustav Klimt och lämnade Wiener Secessionen tillsammans med honom och Koloman Moser år 1905. Nästan inga kors är synbara från kyrkans insida, emedan hela den yttre fasaden omväxlande pryds av lagerkransar och korstecken i brons.

altOvanligt är att kyrkan ligger på en nord-sydlig axel. Otto Wagner ritade fönstren i väst-östlig riktning för ljusets skull. Konstnären Koloman Moser målade kyrkfönstren av glasmosaik i strålande färger i två olika motiv; de västliga fönstren visar heliga män som bär fram mat och dryck i enlighet med bibelorden: "mätta de hungriga, kläd de nakna" osv. och ovanför dem, flygande änglar med citat från saligprisningarna.  Fönstren på den östra sidan visar sju heliga män, bl.a. Abraham och Helige Stephan. Att måla änglar som moderna människor med påfågelfjädrar väckte stor skandal. Den av Leopold Forstner utformade och 84,8 m2 stora och färgglada mosaiken bakom det utsmyckade altaret gestaltar själens vandring via en trompe-l'oeil trappa och upptagningen i himlen. Bland de många heliga som deltar i ceremonin finns även Sankt Dymphna, skyddshelgonet för dem som drabbats av epilepsi och psykisk sjukdom.

Otto Wagners koncept var rent funktionalistiskt. Kyrkan skulle fungera praktiskt för de psykiskt sjuka patienterna. De flesta hörn är avrundade, inga skarpa hörn och kanter finns att slå sig på, kakelgolvet sluttar med ett fall på cirka 26 centimeter från ingången till altaret så att alla besökare ska kunna följa skeendet vid altaret. Det finns en vattenanläggning med avlopp för att kunna skölja bort orenligheter ur kyrkan. Byggnaden försågs med separata ingångar för manliga och kvinnliga patienter. Kvinnorna satt på kyrkans västsida, emedan männens platser befann sig på den östra, "så att de inte skulle kunna föröka sig". Kyrkan rymmer 800 patienter.

altDie Wiener Werkstätte tillverkade kyrkans hela inredning. Kyrkbänkarna förfärdigades av mörkt trä i olika bredder för att tillgodose patienternas behov. Eftersom det saknades psykofarmaka behövde rastlösa eller störda personer mer utrymme än lugna patienter. Vigvattnet droppade från en kran så att ingen patient skulle kunna dränka sig i vigvattenfunten eller smittas av andras sjukdomar. Prästernas prespiterium, rörelseområde, var helt skilt från patienternas. Predikstolen kunde endast nås från sakristian.  Nödutgångar byggdes in i sidoväggarna för att störande patienter lätt skulle kunna avlägsnas under mässan. Biktstolarna gjordes öppnare än brukligt. Otto Wagner lät även installera ett sjukrum och en toalett i kyrkan, något som på den tiden ansågs oerhört oanständigt.

Kyrkans gyllene kupol är osynlig från insidan av byggnaden, trots detta har långhuset en efterklang på sex sekunder. I taket är de fyra apostlarna avbildade i form av symboler; människan står för Matteus, lejonet för Markus, kalven för Lukas och örnen för Johannes. Orgeln byggdes av Franz Josef Swoboda, som även byggt orgeln i Peterskirche i centrala Wien och orgeln i Donaufeld kyrkan i förorten Donaustadt på andra sidan av Donau.

Åren 2001-2006 helrenoverades kyrkan för 11,8 miljoner Euro. Grunden förnyades, kupolen förgylldes med två kilo 0,01 mm tunt skikt bladguld. Baskupolen, trumman, som tidigare varit av konstlad patinerad kopparplåt ersattes av äkta kopparplåt, vars naturliga patina kommer att pågå i minst 30 år.

altDen nya 1,800 kvadratmeter omfattande fasaden består av tre tusen ark Carraramarmor. Altarmålningarna har renoverats, predikstolen, biktstolarna och träbänkarna reparerats och polerats. Dessutom har alla fönster restaurerats, lamporna rengjorts och alla guldföremål förgyllts.

På hundraårsdagen den 7 och 8 oktober 2007 återinvigdes kyrkan med klockringning. De tre klockorna klingade för första gången för invigningsgästerna som infunnit sig på Steinhof. Idag står Otto Wagners kyrka på Baumgartnerhöhe och strålar i sin nya glans och varje lördag klockan 15.00 öppnar hon sina portar för att visa allmänheten forna konstnärers storverk och främst Otto Wagners mästerverk. Hör måhända Elias Canetti fortfarande klockorna klämta?

Lilian O. Montmar, text
Mats Olofsson, bilder
http://home.swipnet.se/Alerta


Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Alfred, Lord Tennyson Lätta Brigadens attack

En av poesins huvuduppgifter var länge att propagera för krigiska dygder som hjältemod, lydnad och självuppoffring. Poesin stod i militarismens tjänst. Ett svenskt paradexempel är Viktor Rydbergs Athenarnes sång, som börjar  Härlig ...

Av: Alfred, Lord Tennyson | Kulturreportage | 18 mars, 2014

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Kalevipoeg, den estniska självkänsla

  Estland utgör ett litet språkområde, men har trots det ett alldeles eget, synnerligen märkligt epos. Det har sin grund i mycket gamla sånger och prosaberättelser. Diktverket heter Kalevipoeg, dvs Kalevsonen ...

Av: Birgitta Milits | Essäer om religionen | 19 januari, 2011

Låt framtiden repa sig! MADE-festivalen 2011, Umeå

Det finns något habilt i en tungsint ståndpunkt på en scen. Inte för att det känns överglänsande mer drömska produktioner - det är inte mätbart på det sättet - men ...

Av: Nils Jernelius | Reportage om scenkonst | 20 maj, 2011

Filosofi som metafysikk

Denne artikkelen er en omarbeidet utgave av foredraget mitt, Filosofi som Metafysikk(1984). Foredraget åpner med følgende ord: «Under arbeidet med presentasjonen av avhandlingen min, Mennesket i verden. En filosofisk undersøkelse ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 september, 2013

Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 07 september, 2012

Födelsedagens dag

Härmed utnämner jag 22 januari till Födelsedagens dag. Yes meine Damen und Herren, i dag, tisdagen den 22 januari firar vi ”Födelsedagsdagen”. Här kommer mitt bidrag till dess hugfästelse. I dag är det ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 22 januari, 2013

Foto Bengt Berg

Marsmelankoli. En ny dikt av Bengt Berg

Poeten Bengt Berg har skickat en ny dikt till oss. Dikt som vi gärna publicerar.

Av: Bengt Berg | Utopiska geografier | 09 mars, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.