Olika bokomslag

Hur viktiga är bokomslagen?

Väljer du böcker efter bokomslaget? Författaren? Berättelsen? Genren? Det är många kriterier att ta hänsyn till när man ska välja en bok att läsa. I dag tar det visuella stor ...

Av: Lisbeth Ekelöf | 08 mars, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Lina Sandell – barnatrons poet

Skön är naturen, stor dess Herre är, Som lif och näring åt hvar ört beskär.Från eken, som sin krona stolt upphöjerOch med sin skugga trötta vandraren förnöjer,Till minsta blomma, som i ...

Av: Thomas Notini | 04 april, 2013
Övriga porträtt

Orfeus och Eurydike – patch no. 231010

Mathias Jansson (f. 1972) är idag verksam som konstkritiker och webredaktör. Han har sedan ungdomen skrivit poesi och dramatik i olika former. Hans dramatik och poesi handlar främst om språkets ...

Av: Mathias Jansson | 28 maj, 2012
Utopiska geografier

Tankens ambivalens (eller brev till själsliga fränder)

Denna text Tankens ambivalens ingår i ett större arbete vars helhet här bara går att skymta. Ramberättelsen ligger i en korrespondens mellan en filosofilärare och hans forna elev. Berättarrösten/eleven är nu ...

Av: Göran af Gröning | 13 september, 2013
Agora - filosofiska essäer

Otto Wagner och hans mästerverk



altI sin roman "Facklan i örat" skildrar Elias Canetti sin tid i Wien åren 1921-31. Han berättar hur han bor inneboende i Ober-Sankt Veit i Wiens trettonde distrikt. När han öppnar sitt fönster ut mot Erzbischofgasse ser han en kulle på den motsatta sluttningen av Wiendalen. Där skymtar han de sinnessjukas stad, Steinhof, som han (i min översättning) beskriver med orden: "Staden bestod av en mängd paviljonger som på avstånd såg ut som villor omgiven av en lång mur med en egen katedral. Kupolen på Otto Wagners kyrka glänste ända över till mig. Alltsedan jag kommit till Wien hade jag hört talas om Steinhof. I denna de sinnessjukas stad levde sextusen människor." Till saken hör att jag själv har bott på Vitusgasse i Ober-Sankt Veit, men inte har jag kunnat höra klockringningen från Steinhof.

Mentalsjukhuset "Steinhof" som ligger ganska isolerat på en kulle (Baumgartnerhöhe) under Galitzinberget i Wiens fjortonde distrikt - Penzing -, har en lång och tragisk historia, som jag får anledning att återkomma till i en senare artikel. Sjukhuset byggdes på uppdrag av landshövdingen i delstaten Niederösterreich, Leopold Steiner mellan åren 1904-1907 på 143 hektar mark och kostade omräknat 130 miljoner Euro.  Till byggnadsarkitekt utsågs Franz Berger i samarbete med Otto Wagner.

Otto Wagner föddes just i Penzing år 1841 och studerade arkitektur i Wien och Berlin. Hans första arbeten är utförda i en florentinsk renässansstil. Efter en kort tid förändrades hans byggnadsstil. Hans idé var att bygga hus som mer motsvarade samhällets modernare behov. Hans valspråk blev att endast det som är praktiskt användbart är vackert. Enligt hans åsikt måste det finnas en kongruens mellan funktion, material och konstruktion. År 1894 blev han utnämnd till professor på Konstakademin i Wien. Sina idéer formulerade han i boken Moderne Architektur. Han rönte stort inflytande både som arkitekt och lärare, men många tyckte inte om hans nymodigheter.

Die Wiener SecessionÅr 1897 grundade han tillsammans med Gustav Klimt, Koloman Moser, Josef Hoffmann och Joseph Maria Olbrich "Die Wiener Secession" med planer på en förnyad utställningstradition.  Hans nya stil stod i skarp motsättning till Wienarkitekturen sådan den utvecklats under 1800-talet. Han ritade en helt ny stadsplanering för Wien, som endast delvis blev förverkligad, byggde sammanlagt ett hundratal privathus och många byggnader i Wien bär hans signum, lagerkransen, exempelvis Majolikahuset, Postsparkassan och stationshusen på Karlsplatz, Landstrasse och Stadtpark, som idag är helt bibehållna.

År 1904 lade kejsaren Franz Joseph grunden till Sankt Leopolds Kyrka på Steinhof, men den färdigställda byggnaden föll honom inte alls i smaken och därför sägs han ha överlåtit åt ärkehertigen Franz Ferdinand att lägga slutstenen den 8 oktober 1907. För kejsaren var den katolska kyrkans arkitektur alltför modern,"den passar bra till sinnessjukhuset" löd kritiken. Kejsaren själv föredrog barockstilen. Otto Wagner blev inte ens nämnd i inaugurationstalet och fick hädanefter inga fler uppdrag från kejsarhuset. Tidningen „Die freie Presse" skriver på invigningsdagen:  „Und ist es nicht eine hübsche Ironie des Schicksals, dass so ziemlich das erste vernünftige sezessionistische Gebäude großen Stils in Wien für die Irrsinnigen gebaut worden ist?"(Är det inte verkligen ett ödets ironi att den första verkligt storstilade secessionistiska byggnaden i Wien byggdes för de sinnessjuka?)

kyrkan i SteinhofDen besökare som idag tar sig uppför Baumgartnerhöhe till Gallizinberg (även kallat "Lemoniberg", citronberget, på grund av att den gyllene kupolen ser ut som en halv citron) möts av ett sagolikt byggnadsverk. Otto Wagner-kyrkan i Steinhof gäller som Jugendstilens mest betydande sakrala byggnadsverk, även om stilen också bär spår av klacissismen, flirtar med romantiken och har ett uns av grekisk ortodoxi.

Den då 63-årige arkitekten Otto Koloman Wagner beträdde nymark inom kyrkoarkitekturen, när han ritade och byggde kyrkan beklädd med mosaik, färgat glas och en gyllene kupol som ett enhetligt konstverk i Jugendstil. Kupolen belagd med 23 karatigt guld glänser i solen, de fyra änglalika, kvinnliga gestalterna med spridda vingar på pelarna framför ingången till kyrkan är fantastiska byggnadselement skulpterade av den ungersk-amerikanske arkitekten Othmar Schimkowitz. De två bronsfigurerna av Richard Luksch ovanpå de två yttre tornen representerar Niederösterreichs två skyddshelgon, den helige Leopold och den helige Severin. Richard Luksch tillhörde för övrigt gruppen kring Gustav Klimt och lämnade Wiener Secessionen tillsammans med honom och Koloman Moser år 1905. Nästan inga kors är synbara från kyrkans insida, emedan hela den yttre fasaden omväxlande pryds av lagerkransar och korstecken i brons.

altOvanligt är att kyrkan ligger på en nord-sydlig axel. Otto Wagner ritade fönstren i väst-östlig riktning för ljusets skull. Konstnären Koloman Moser målade kyrkfönstren av glasmosaik i strålande färger i två olika motiv; de västliga fönstren visar heliga män som bär fram mat och dryck i enlighet med bibelorden: "mätta de hungriga, kläd de nakna" osv. och ovanför dem, flygande änglar med citat från saligprisningarna.  Fönstren på den östra sidan visar sju heliga män, bl.a. Abraham och Helige Stephan. Att måla änglar som moderna människor med påfågelfjädrar väckte stor skandal. Den av Leopold Forstner utformade och 84,8 m2 stora och färgglada mosaiken bakom det utsmyckade altaret gestaltar själens vandring via en trompe-l'oeil trappa och upptagningen i himlen. Bland de många heliga som deltar i ceremonin finns även Sankt Dymphna, skyddshelgonet för dem som drabbats av epilepsi och psykisk sjukdom.

Otto Wagners koncept var rent funktionalistiskt. Kyrkan skulle fungera praktiskt för de psykiskt sjuka patienterna. De flesta hörn är avrundade, inga skarpa hörn och kanter finns att slå sig på, kakelgolvet sluttar med ett fall på cirka 26 centimeter från ingången till altaret så att alla besökare ska kunna följa skeendet vid altaret. Det finns en vattenanläggning med avlopp för att kunna skölja bort orenligheter ur kyrkan. Byggnaden försågs med separata ingångar för manliga och kvinnliga patienter. Kvinnorna satt på kyrkans västsida, emedan männens platser befann sig på den östra, "så att de inte skulle kunna föröka sig". Kyrkan rymmer 800 patienter.

altDie Wiener Werkstätte tillverkade kyrkans hela inredning. Kyrkbänkarna förfärdigades av mörkt trä i olika bredder för att tillgodose patienternas behov. Eftersom det saknades psykofarmaka behövde rastlösa eller störda personer mer utrymme än lugna patienter. Vigvattnet droppade från en kran så att ingen patient skulle kunna dränka sig i vigvattenfunten eller smittas av andras sjukdomar. Prästernas prespiterium, rörelseområde, var helt skilt från patienternas. Predikstolen kunde endast nås från sakristian.  Nödutgångar byggdes in i sidoväggarna för att störande patienter lätt skulle kunna avlägsnas under mässan. Biktstolarna gjordes öppnare än brukligt. Otto Wagner lät även installera ett sjukrum och en toalett i kyrkan, något som på den tiden ansågs oerhört oanständigt.

Kyrkans gyllene kupol är osynlig från insidan av byggnaden, trots detta har långhuset en efterklang på sex sekunder. I taket är de fyra apostlarna avbildade i form av symboler; människan står för Matteus, lejonet för Markus, kalven för Lukas och örnen för Johannes. Orgeln byggdes av Franz Josef Swoboda, som även byggt orgeln i Peterskirche i centrala Wien och orgeln i Donaufeld kyrkan i förorten Donaustadt på andra sidan av Donau.

Åren 2001-2006 helrenoverades kyrkan för 11,8 miljoner Euro. Grunden förnyades, kupolen förgylldes med två kilo 0,01 mm tunt skikt bladguld. Baskupolen, trumman, som tidigare varit av konstlad patinerad kopparplåt ersattes av äkta kopparplåt, vars naturliga patina kommer att pågå i minst 30 år.

altDen nya 1,800 kvadratmeter omfattande fasaden består av tre tusen ark Carraramarmor. Altarmålningarna har renoverats, predikstolen, biktstolarna och träbänkarna reparerats och polerats. Dessutom har alla fönster restaurerats, lamporna rengjorts och alla guldföremål förgyllts.

På hundraårsdagen den 7 och 8 oktober 2007 återinvigdes kyrkan med klockringning. De tre klockorna klingade för första gången för invigningsgästerna som infunnit sig på Steinhof. Idag står Otto Wagners kyrka på Baumgartnerhöhe och strålar i sin nya glans och varje lördag klockan 15.00 öppnar hon sina portar för att visa allmänheten forna konstnärers storverk och främst Otto Wagners mästerverk. Hör måhända Elias Canetti fortfarande klockorna klämta?

Lilian O. Montmar, text
Mats Olofsson, bilder
http://home.swipnet.se/Alerta


Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Vad vi ibland ser och ibland inte ser

Min tanke är att allt som existerar för oss är handling medan handlandet i sig och dess bakomliggande strävan saknar mening och förmår inte förverkliga något av verkligt värde. Det ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 09 februari, 2017

Det sicilianska bröllopet

- Men har du en lämplig klänning? frågar min kusin misstänksamt. Mina sicilianska kusiner, har blivit bjudna till ett bröllop och vänligt nog har de bestämt sig för att ta mig ...

Av: Nadia Scapoli | Resereportage | 21 mars, 2013

Adam Lundvall. Dikter

Adam Lundvall är fil. kand. i latin och läser till master i samma ämne. Dessa dikter (utom den sista) är hämtade från diktsamlingen "Jag ångrar att jag föddes", som nyss ...

Av: Adam Lundvall | Utopiska geografier | 10 mars, 2014

Carin Ellberg – en älva i konsten

Carin Ellberg. Foto: Michael Steinberg Carin Ellberg – en älva i konsten Carin Ellberg är en intuitiv berättare i bilder och former som lyfter den "lilla" världen - en förutsättning ...

Av: Charlotte Norlin | Konstens porträtt | 25 september, 2007

Situasjonslogikk

I essayet Praktisk rasjonalitet nevner jeg at livet alt allerede innebærer både pretensjon og retensjon, men uten at jeg utdyper hva dette er om: I herværende skrift tar jeg fatt ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 29 oktober, 2009

Jesper Nordström

Tre dikter av Jesper Nordström

Av: Jesper Nordström | Utopiska geografier | 06 november, 2016

Umeå som jag minns det

Mats Myrstener om Umeå som stad och kulturstad. I år celebrerar Umeå, ”Kvarkens pärla”, att man blivit utnämnd till kulturhuvudstad inom Europeiska unionen. Inget fel i det – Umeå har alltid ...

Av: Mats Myrstener | Kulturreportage | 17 januari, 2014

Som en spark i arslet på varenda kotte!

  Vad är det som får folk att betala hundratals kronor, ibland mer, för en bit plast från band som knappt kan spela, än mindre sjunga, och som i låtskrivandet praktiskt ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 17 april, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.