Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 september, 2012
Gästkrönikör

Viva Verdi!

Han anses ha samma avgörande betydelse för Italiens nationella identitet som de nationalromantiska författarna hade för de europeiska folkens befrielsekamp under 1800-talet. Giuseppe Verdi föddes för 200 år sedan den 10 ...

Av: Gregor Flakierski | 19 oktober, 2013
Veckans titt i hyllan

Adolf Hitler. Foto: Wikipedia

Hitlers maktdrömmar

Bo I Cavefors om Adolf Hitler som försökte skapa ett kontinentalt maktcentrum mot bolsjevismen och Storbritannien.

Av: Bo I Cavefors | 25 februari, 2015
Essäer om politiken

Samurajkaraktärens givne arvinge, Keigo Kasuya, talar om sin senaste rollprestation i filmen Caterpillar.

  När det gäller regiansvarig för "Caterpillar" är det Kôji Wakamatsu (född 1936) började att regissera 1963 har idag gjort över 100 filmer (första titeln var "Hageshii onnatachi"). Förutom att ha ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 02 februari, 2011
Filmens porträtt

Dokumentation av en svunnen tid Sune Jonssons bildkonst



Småskollärarinnan Constance Tegström, Holmön 1956, ur Byn med det blå huset 1959.På Centrum för fotogarfi pågår just nu en utställning av fotografen, filmaren och författaren Sune Jonssons (1930-2009), bilder om ett stycke svensk historia som snart går i graven. Filmerna som kan ses i utställningen är två av fyra uppmärksammade filmer om innehållsrika arbetsår.

Sune Jonsson projektanställdes 1961 vid Västerbottens museum i Umeå. År 1968 blev han fast anställd på museet och utförde många dokumentära projekt som fältetnolog.  Vid sidan av sin tjänst genomförde han även flera dokumentära uppdrag som publicerades i bokform.

Landsbygden med sina nedläggningshotade butiker och avfolkade norrländska samhällen spelade för Sune Jonsson en central roll. I sista stund lyckades han dokumentera denna miljö, innan den för alltid gick förlorad. Brodern till min svärmor blev den siste kolonisten i Mötingselberg utanför Vilhelmina. Han heter Nils Andersson och fyller 99 år i år och blev den som släckte lyset i den by som Sune Jonsson dokumenterade i början av 1960-talet i "Bilder från den stora flyttningen, 1964". Nils Andersson kommer fortfarande ihåg mötet med Sune Jonsson och hans noggranna, nitiska och allvarsamma arbetssätt. Alla fakta hans bilder publicerades tillsammans med skulle stämma.

Maria Jonsson i Mötingselberg var också en av dem som han fotograferade, när hon med knuten näve pekade mot den övergivna granngården och med bitterhet i rösten utbrast: "Här har man slitit och arbetat och nu ska allt ödeläggas". Jonas Oskar Jonsson, i vars torp Nils Andersson köpte mjölken, var däremot en stillsam man som satt med händerna i knäet och sorgset stirrade ut genom fönstret. Han var en av de tre kronotorpare som redan bodde i byn och gjorde livet lättare för de arbetslösa Eskilstunakolonisterna, som anlänt dit i hatt och lågskor efter att ha travat 13 kilometer i djup snö år 1922. Var det rättfärdigt att locka industriarbetarna med löften om ett bättre liv i väglöst land? Sune Jonsson protesterar lågmält, men hans protester nådde ändå fram och fick långverkan i samhället.

Trettio år senare följde intendenten på Vilhelmina museum, Laila Eliasson och fotografen Karl Einar Löfqvist i Sune Jonssons spår och utställningen "Efter den stora flyttningen" visades på Vilhelmina museum hösten 2009 och på Västerbottens museum i Umeå ända fram till nationaldagen i år. Kulturjournalisten Pia Bergström skriver den 27 augusti 2009 i Aftonbladet: "Jag har själv sett vuxna karlar, stockholmare, gråta med den boken i knäet". Barndomsminnena återvände. Eposet om dessa bortflyttares och tillbakalängtares vardagsliv skildras i "Kolonisterna på hjortronmyrarna" och kommer att presenteras på hembygdsdagarna i juli i Vilhelmina i år.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Sune Jonsson var västerbottning, född i Nyåker i Nordmalings kommun. Han har med sina bilder skildrat ett bondesamhälle i förändring. Som kosmopolit, humanist och ideologiskt sinnad fotokonstnär dokumenterade han såväl händelserna i Prag under våren 1968 som utsatta miljöer i Kongo och Harlem i New York. Men det är ändå Västerbottens liv och landskap som för alltid kommer att förknippas med hans namn. Medan hans kamera svepte över väglösa byar, följde jordbrukets rationalisering och religiositeten i Västerbottens inland, sade han sig arbeta "mot glömskans tyranni". Med kunskap och respekt för människors integritet fotograferade han småbrukarmiljöerna för att återupprätta de människor som levt ett liv som inneburit ett sådant nederlag, att hela deras arbetsinsats hamnat i ruinlandskap. Nästan ett halvt sekel ägnade han åt att med sin kamera skildra människor och deras vardag.

År 1993 tilldelades han det prestigefyllda Hasselbladspriset. Motivationen löd: "För att ha skildrat det nordsvenska landskapets ödslighet och karga skönhet, det oglamorösa i enkla människors vardag. Med ett lågmält och levande bildspråk har han gestaltat sitt panorama av ett samhälle i förändring. I en omfattande bokproduktion har hans ord och bilder vävts samman till en unik dokumentation". Hans konstnärskap omfattade även filmer, essäer, romaner och noveller. Essän om det fotodokumentära arbetet " 9 funderingar kring 1/125-delen", 1979, blev en klassiker.

Sune Jonsson har mottagit två hedersdoktorat; 1995 vid Sveriges lantbruksuniversitet och 2001 vid Umeå universitet för sitt mångåriga och unika dokumentationsarbete.
Han har själv sagt om dokumentärfotografi: "Ett dokumentärt arbete vänder sig inte till den estetiske finsmakaren, den förströdde konsumenten, utan till människor med vitalt behov att öka sitt vetande, förvandla förmedlade miljöer, epoker, naturstycken till personligt erfarenhetsstoff, något att berika sitt inre landskap med". (Sune Jonsson 1978)
Våren 2006 ställdes hans verk ut tillsammans med Walker Evans på Kulturhuset i Stockholm. Med samma osentimentala inställning som Walker Evans låter Jonsson ofta människorna berätta genom sina blickar. I frontala kompositioner möter deras ögon betraktaren. Men även omgivningen, ytorna och sammanhangen är viktiga. Väggbonaderna med de broderade uppmanande eller uppmuntrande bibelorden fångar betraktarens intresse i lika hög grad som de avporträtterade människorna och deras nakna osentimentala uttryck i ögonen. I flera böcker återkommer bilderna av de rymliga gamla köken med vedspisarna, vedbänkarna, väggbonaderna med de obligata bibelorden eller ordspråken med strävsamma människor som sitter på pinnstolar eller på utdragssoffan.

Debutboken "Byn med det blå huset" utkom redan 1959. På en bild auktioneras en familjs ägodelar ut, på en annan körs likbilen fram. Dessa stumma bilder talar klarspråk. En politisk kommentar, en djup upprördhet rasar i bilden. "Måste det vara så här?"

Sedan dess har Sune Jonsson förutom många viktiga fotoböcker också publicerat noveller, romaner och dokumentärfilmer. Under lång tid följde Sune Jonsson småbrukaren Irene Nilsson i Varpsjö, Åsele och redovisade i filmen "Ett Småbrukarår" hennes liv och uthålliga arbete med sitt jordbruk under året 1969-70. På samma sätt filmade han"Fjällbonden - året på Blomhöjden" med Gösta Åström och hans Odlingslandskap i Backfors, Bjurholm i oktober 1973, ur Jordabok 1976.sambo, skånskan Marianne Carlsson, i norra Jämtland år 1992. I båda filmerna tar han sig tid med långa tagningar. Han dokumenterar varenda blinkning, vartenda steg personen tar. Resultatet ger mig som betraktare en känsla av oändlighet, som om tiden inte spelar någon roll längre. De utdragna sekvenserna gör mig inte nervös, tvärtom försätts jag i en vila liknande den vid ett yogapass. Detta är anmärkningsvärt i dagens samhälle, där tid är allt.

I fotoboken "Sammankomst i elden" skildrar han pingstmötena i ett tält i Husbondliden (1966). Där var det inte estradens predikanter och sångare han riktade kameralinsen emot, hans uppmärksamhet gällde kvinnorna i de prickiga klänningarna och karlarna i söndagskavajerna, pingstvännerna i bänkarna i bönehuset på den magiska platsen i byn. Så dokumenterades de uttrycksfulla ansiktena i bönen under hänryckningen för eftervärlden.

Professorn i miljöhistoria, Sverker Sörlin, berättade om sin vänskap med Sune Jonsson på ett föredrag på CFF den 2 juni i år och vittnade om hans tålmodiga arbetssätt. Centralt var att han alltid försökte förhålla sig till tiden. Hantverk visar han inte endast med stillbildskameror, utan filmar tillblivelsen i alla steg. Om Sara Lidman, P.O. Enqvist och Torsten Jonsson har haft örat som instrument, var ögat Sune Jonssons.

Hans fotografier är arrangerade. Personerna är uppställda bredvid sina arbetsredskap, satta på soffan med händerna i knäet eller stående bredvid sina livsverk. Sverker Sörlin berättade att Sune Jonsson hade gjort återbesök på 1980-talet i de byar han dokumenterat och funnit att folk i princip fortfarande levde på samma vis, levnadssättet verkade vara nedärvt. Bibelorden på bonaderna var visserligen borta, eftersom man numera lever i en mer sekulariserad miljö, men andligheten lever nog vidare ändå. Man är inte längre torpare eller småbrukare. Istället kanske man arbetar inom vården, som affärsbiträde eller är bilmekaniker.

Lilian O. Montmar
Utställningen på Centrum för fotografi visas på Tjärhovsgatan 44 i Stockholm till och med söndagen den 13 juni.

 

Ur arkivet

view_module reorder

Hawaii - ett paradis eller en illusion?

Hawaiis tropiska och avlägsna öar är för de flesta människor förknippat med paradiset på jorden. Långa, milslånga sandstränder med vajande palmer, solsken och ständigt leende människor med blommor runt halsen ...

Av: Linda Johansson | Resereportage | 06 april, 2009

Monochrome bodies

Pål Henrik Ekern (b. 1981) is a photographer who previously studied at the ValandAcademy, the Swansea Metropolitan University and at the University of Oslo. Heparticipates in the Hasselblad Foundation's annual ...

Av: Krisztina Orbán | Essäer om konst | 15 juli, 2014

Om den sämre formen av kapitalism

Om den sämre formen av kapitalism Fungerar den amerikanska formen av kapitalism bättre än den europeiska? Tidningen Kulturens korrespondent från New York, Pierre Gilly, hävdar att det är tvärt om ...

Av: Pierre Gilly | Essäer om politiken | 12 oktober, 2006

Jenny Berggren Keljevic

Skillnaden mellan giraffer och krokodiler

Varje dag ser vi människor, lyssnar vi till människor, pratar vi med människor. Vi har våra relationer till olika människor, det kan vara arbetskamrater, familj, vänner eller partners.  I denna moderniserade ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 22 juli, 2016

Tankar runt viktiga filosofiska steg under det senaste århundradet Del II

Medvetandets intentionalitet: Husserl Intentionalitetsteorin gav Husserl ett instrument att kritisera psykologismen. Intentionalitetsteorin hävdar att det psykiska endast finns i kraft av objekt med visst innehåll som det är riktat mot. Psykologismen ...

Av: Carsten Schale | Agora - filosofiska essäer | 27 januari, 2012

I begynnelsen var processen. Om olika slags vetenskap

Robert E. Ulanowicz är professor i något så ovanligt som teoretisk ekologi vid University of Marylands biologiska laboratorium vid Chesapeakeviken. Han tog sin doktorsgrad som kemisk ingenjör vid John Hopkins-universitetet ...

Av: Erland Lagerroth | Litteraturens porträtt | 12 augusti, 2009

Malin Bergman Gardskär

Det är inte svenska folket det är synd om

Människor runt om i världen tvingas fly från sina hem, liv och familjer i hopp om att finna en trygghet bortanför sin egen landsgräns. Vi borde vara tacksamma över det ...

Av: Malin Bergman Gardskär | Gästkrönikör | 17 augusti, 2015

Samuel Beckett. Detalj från omslaget

Beckett och tiden

Samuel Beckett (1906–1989) är en av 1900-talets mest upphöjda författare. Sitt genombrott fick han först på 50-talet med romantrilogin Molloy/Malone dör/Den onämnbare och med pjäsen I väntan på Godot (1953) ...

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 20 Maj, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts