Vladimir Oravsky av Elena Piligrim

Mellan Václavsplatsen och Syntagmatorget

Jag satt i ett SAS-plan på väg från Aten - Elefthérios Venizélos flygplats till Københavns Lufthavn i Kastrup. Planet började rulla och jag, tillsammans med övriga passagerare kunde se flygplatsens ...

Av: Vladimir Oravsky | 12 juli, 2015
Gästkrönikör

Att finna skönheten i vardagens oljud

Johanna Rosenqvist skapar musik som trotsar till och med industrimusikens numer rätt förutsägbara mallar. Med avstamp i en futuristisk anda konstruerar hon bombastiska verk som baseras på inspelningar av vardagsljud ...

Av: Carl Abrahamsson | 07 januari, 2011
Musikens porträtt

Vad är musikkritik?

Musikkritiken som vi känner den idag är omöjlig att tänka sig utan framväxten av dels den borgerliga offentligheten, dels de moderna teknologierna för reproduktion, distribution eller konservering. Likväl är det ...

Av: Thomas Sjösvärd | 25 Maj, 2009
Essäer om musik

Benjamin 26

Håkan Eklund OM BENJAMIN Benjamin är en serie skapad och ritad av kulturella mångsysslaren Håkan Eklund. Det handlar om en-rutingar och serien används ofta av skaparen för att belysa dumma företeelser i allas ...

Av: Håkan Eklund | 11 februari, 2012
Kulturen strippar

Arabiska kvinnor på modet i Paris



altInstitut du Monde Arabe visar nu marockanskan Leïla Mencharis dekorer för Hermès; i Victor Hugos hus pågår en orientalisk utställning och på bio går en film om Kvinnor i Kairo.

Hermès på IMA
Fransmännen har sedan länge ett gott öga till Nordafrika, Leïla har lyckats kombinera det exotiska därifrån med det eleganta parisiska. "Drottningens trollkonstnär" som hon kallas, skapar Hermès välkända dekorer sedan flera decennier som denna utsökta utställning på IMA (www.imarabe.org) ger oss en inblick i. Uppväxten i Hammamets prunkande trädgårdar, kunskapen om tygerna, färgkombinationerna, mytologin, konsten och hantverken, gör hennes uppsättningar oförglömliga. Efter lysande studier på Tunis konstfack, åtföljd av Paris Beaux Arts, upptäcks hon av en av modeskaparnas mästare, Guy Laroche, där hon anställs som mannekäng innan hon börjar sin bana som dekoratris på Hermès 1978. Sedan dess ger hon, fyra gånger per år, uttryck för sin fantasi och sina drömmar, genom Hermès skyltfönster varav åtta stycken visas på IMA. Sadelmakaren påminner inte enbart om de finlemmade arabhästarna men även om resor och jakt samt modet kring dessa; i det afrikanska skyltfönstret drömmer jag mig tillbaka till Karin Blixen; de indiska festiviteterna bjuder på skira benvita snidda dekorationer tillika med handväskor, skinn, sidentyger och ädla objekt, palatset i vit marmor väcker mina sinnen till liv; det osmanska rikets rikedomar, dess palats och keramik, omfattar smycken och skålar. Medelhavet finns representerat genom dekorationer tagna från den romerska mytologin.

 

Mexiko har sin plats med väskor och kläder till dess ära och sist men inte minst Paris: "Paris är en fest", säger Leïla och visar upp ett blått, vitt och rött landskap. Utöver skyltfönstren kan besökaren se hur de olika arabiska hantverkarna arbetar. Jag höll nästan på att ge efter för en tunn sidentunika på ett av stånden men insåg att den nog mest kommer att hänga i garderoben på landet i Sverige i sommar. Förnuftet fick övertaget för en gångs skull.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

altVictor Hugos och svenska orientalister
Jag letar mig fram till hans hus genom arkaderna på place des Vosges i Paris (www.musee-hugo.paris.fr), korsande igenom den grönskande parken där barn leker, äldre sitter i skuggan av träden, ett ungt par kysser varandra ömt, parisare samt turister sitter på caféerna runt omkring. Det ser inte så imponerande ut där det reser sig i ett hörn, men väl inne upptäcker jag det trevånings hus där den store författaren bodde med sin familj, möblerat och inbjudande. Jag kände mig som en gäst i huset när jag drömde mig tillbaka till artonhundratalet. Flera tavlor han ägde visade vackert målade haremsdamer han helt klart uppskattade. "Orientalisterna" publicerar Victor Hugo1829. Orientalismen inspirerar romantikens målare som skribenter. Den unge poeten lovordar sin fascination för "de orientaliska färgerna som spontant dykt upp för att inspirera tankar och drömmar".

Även i Sverige var orienten på modet och turbanen blev speciellt populär bland de fina damerna i våra svenska salonger. I Stockholm påminner det Hallwylska palatset om Victor Hugos samling men i större omfång, för Wilhelmina von Hallwyl ägde både orientaliska mattor, smycken och antikviteter. Hon tog med sig torkat gräs från Nilstranden och nattvardsbröd från den koptiska kyrkan i Kairo, allt väl numrerat med den nit hon var känd för. Nordiska konstnärer blev de också inspirerade av Orienten. En av dessa konverterade till islam och bytte namn från Ivan Aguéli (1869-1917) till Abdul-Hâdi (vägledarens tjänare). Han både skrev och målade, studerade det arabiska språket, konsten och litteraturen. Under långa perioder var han verksam både i Frankrike och i Egypten. Även Anders Zorn reste med sin fru Emma till olika delar av Mellersta Östern. Zorns första intryck av Orienten var i Tanger, men sedan fortsatte han till Konstantinopel, Algeriet, Egypten och Tunisien. Emma satt modell för flera av hans haremsmålningar. Men han avporträtterade också inhemska kvinnor och kurtisaner.

alt"Femmes du Caire"
Dessa hade inte mycket gemensamt med de emanciperade egyptiska kvinnorna i filmen "Femmes du Caire" (Kvinnor i Kairo) som nu går på de franska biograferna. Filmen handlar om ett ungt, välbärgat, vackert journalist par. Hebba animerar en politisk talk-show men hennes anti-regerings attityd försätter hennes makes befordran i fara. Han pressar henne att lugna ner sig, vilket hon försöker göra genom att byta ut de politikiska frågorna mot olika kvinnohistorier. Succén blir omedelbar: Hebba fascinerar millioner tittare med sanna berättelser, överraskningar, våld, tagna ur de lägsta samhällsgrupperna såväl som ur Kairos jetset, även regeringsmedlemmar blir indragna och uthängda; allt dränkt i sensualitet och romanesk påhittighet. Var börjar kvinnofrågorna och var slutar politiken? Hebba dras snabbt in i ett farligt spel av utnyttjande, religiösa och sexuella tabun, samt... politik. Från att vara ledaren i showen blir Hebba till slut själv en av de intervjuade.

altFilmen får mig att tänka tillbaka på min tid som student i Kairo och hur det var att vara ung svenska i Egypten på den tiden. Men den får mig också att tänka på burka-dilemmat som diskuteras här i Frankrike. Jag har fått lära mig att "ta seden dit jag kommer" och klä mig respektfullt i de länder dit jag reser. Vi i västvärlden har våra normer och kvinnorättigheter som vi har kämpat oss till. Ska vi nu sätta munkavel på kvinnorna igen för att vi är rädda för några fundamentalister som kräver "friheten" att burka in sina kvinnor? Jag håller med ordföranden i "ni putes ni soumises" (varken horor eller förtryckta) - en rörelse som startades av nordafrikanska kvinnor i en muslimskt dominerande förort till Paris och som kräver respekt och frihet även för muslimska kvinnor - att "burkan är ett fängelse ... denna strategi tvingar de som bär den att underkasta sig och förbjuder deras emancipation"! I Algeriet börjar fundamentalisternas grepp att avta och många kvinnor som inte vågat göra annat innan, tar av sig slöjan och släpper ut håret. Ska vi då låta dessa extremister flytta över till Europa för att mitt i vår demokrati och jämlikhet tvinga tillbaka vissa kvinnor till stenåldern!

Jag förespråkar i stället att vi blickar tillbaka till artonhundratalets orientaliska ideal av sensualism, färgsprakande tyger, exotiska lukter, magdans, sång och musik och drömmen om ett modernt och framåtsträvande Orienten där dessa egenskaper framhävs och där fundamentalismen går tillbaka. Masmoudis (www.masmoudi.com) utsökta honungsdränkta pistaschkakor får mig att definitivt överge alla negativa tankar om Orienten och låta smakkörtlarna drömma mig bort till bakelsernas paradis.

Anne Edelstam, text och bilder

 

Ur arkivet

view_module reorder

Kafka, Slottet och Klam (en personlig resa)

Inför de kommande frågorna kring Kafkas bok Slottet har jag lagt mina litteraturvetarglasögon åt sidan, för att på så sätt närma mig texten ännu oförlöst. Vem är Klamm i Slottet? Vem ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 23 juni, 2014

Dödens Erotik

Den som läser denna bok, vara varnad! Ty den kan icke göras oläst! Lidandets lustgård är en svår bok att läsa, faktum är att den är extremt svår. Inte för att ...

Av: Johan Holst | Essäer om litteratur & böcker | 17 juni, 2013

Hebriana Alainentalo tre dikter

nu har jag lämnat varje möte       med dig i porten denna öppning som stängde hjärtats utrop   där jag flämtar andetagen som om jag vore döende   intill ett liv av sorg omkring trädskuggorna vars kronor nu ler tyngre mot marken    

Av: Hebriana Alainentalo | Utopiska geografier | 23 december, 2013

Bild av Melker Garay

Slaktbänken

Melker Garay om den etiska värden som verkar vara skrivna i sand.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 30 november, 2015

Till Tibets Folk

  Vi förstår bara genom att jämföra Allt som inte kan jämföras förstår vi inte Allt som är enastående förstår vi inte Vi förstår bara genom att jämföra Därför förstår vi ...

Av: Vagn Lundbye | Utopiska geografier | 09 mars, 2009

Kris som möjlighet. Har människan en framtid på Jorden?

Det finns en förening i England som heter Scientific and Medical Network (SMN). Det är en världsomspännande organisation som begrundar och söker förbättra vår världsbild och vårt tänkande, så att vi skall ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 06 september, 2011

Dumma gen!

När jag började debattera mot mjölk för femton år sedan ruskade folk på huvudet. Klart man ska dricka mjölk, det har man ju alltid gjort. Det stämmer förstås inte, mjölk ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 04 oktober, 2011

Det ledande skiktet av en högkultur som väntar på barbarernas invasion

illustration Sabina A kterDahl Det ledande skiktet av en högkultur som väntar på barbarernas invasion Konstantinopel utlöste diktarinspirationen hos 1800-talets Gerard Nerval, Chateaubriand, Lord Byron och Flaubert – och har ...

Av: Carina Waern | Essäer om litteratur & böcker | 13 november, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.