Eilif Peterssen

Ryggtavlor i konsten

Den tyska romantikern Casper David Friedrich har ovanan att låta sina figurer vända betraktaren ryggen. Det mest kända exemplet hittar man i målningen Två män betraktar månen från 1820. Målningen ...

Av: Mathias Jansson | 20 Maj, 2016
Essäer om konst

Solidarisk matematik

Åldringsvård är inget uppenbart sexigt ämne. Åldringsvård vilar ofta i medieskugga istället för att synas som en av samhällets stora angelägenheter. Ibland faller ljuset in trots allt. För några år ...

Av: Lisa Gålmark | 18 Maj, 2009
Essäer om samhället

Var Franz Liszt vår första popstjärna?

Var det någon som trodde att det är något nytt och speciellt för vår tid att ungdomar campar utanför en konsertlokal i flera dagar för att få en glimt eller ...

Av: Lilian O. Montmar | 07 november, 2011
Musikens porträtt

UNSOUND tar befälet

Unsound i polska Krakow har sedan starten 2003 vuxit till en av de viktigaste mötesplatserna för experimentell musik i gränslandet mellan nutida konstmusik, ny elektronisk musik och klubbkultur. Anledningen är inte ...

Av: Curt Lundberg | 29 oktober, 2013
Essäer om musik

Arabiska kvinnor på modet i Paris



altInstitut du Monde Arabe visar nu marockanskan Leïla Mencharis dekorer för Hermès; i Victor Hugos hus pågår en orientalisk utställning och på bio går en film om Kvinnor i Kairo.

Hermès på IMA
Fransmännen har sedan länge ett gott öga till Nordafrika, Leïla har lyckats kombinera det exotiska därifrån med det eleganta parisiska. "Drottningens trollkonstnär" som hon kallas, skapar Hermès välkända dekorer sedan flera decennier som denna utsökta utställning på IMA (www.imarabe.org) ger oss en inblick i. Uppväxten i Hammamets prunkande trädgårdar, kunskapen om tygerna, färgkombinationerna, mytologin, konsten och hantverken, gör hennes uppsättningar oförglömliga. Efter lysande studier på Tunis konstfack, åtföljd av Paris Beaux Arts, upptäcks hon av en av modeskaparnas mästare, Guy Laroche, där hon anställs som mannekäng innan hon börjar sin bana som dekoratris på Hermès 1978. Sedan dess ger hon, fyra gånger per år, uttryck för sin fantasi och sina drömmar, genom Hermès skyltfönster varav åtta stycken visas på IMA. Sadelmakaren påminner inte enbart om de finlemmade arabhästarna men även om resor och jakt samt modet kring dessa; i det afrikanska skyltfönstret drömmer jag mig tillbaka till Karin Blixen; de indiska festiviteterna bjuder på skira benvita snidda dekorationer tillika med handväskor, skinn, sidentyger och ädla objekt, palatset i vit marmor väcker mina sinnen till liv; det osmanska rikets rikedomar, dess palats och keramik, omfattar smycken och skålar. Medelhavet finns representerat genom dekorationer tagna från den romerska mytologin.

 

Mexiko har sin plats med väskor och kläder till dess ära och sist men inte minst Paris: "Paris är en fest", säger Leïla och visar upp ett blått, vitt och rött landskap. Utöver skyltfönstren kan besökaren se hur de olika arabiska hantverkarna arbetar. Jag höll nästan på att ge efter för en tunn sidentunika på ett av stånden men insåg att den nog mest kommer att hänga i garderoben på landet i Sverige i sommar. Förnuftet fick övertaget för en gångs skull.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

altVictor Hugos och svenska orientalister
Jag letar mig fram till hans hus genom arkaderna på place des Vosges i Paris (www.musee-hugo.paris.fr), korsande igenom den grönskande parken där barn leker, äldre sitter i skuggan av träden, ett ungt par kysser varandra ömt, parisare samt turister sitter på caféerna runt omkring. Det ser inte så imponerande ut där det reser sig i ett hörn, men väl inne upptäcker jag det trevånings hus där den store författaren bodde med sin familj, möblerat och inbjudande. Jag kände mig som en gäst i huset när jag drömde mig tillbaka till artonhundratalet. Flera tavlor han ägde visade vackert målade haremsdamer han helt klart uppskattade. "Orientalisterna" publicerar Victor Hugo1829. Orientalismen inspirerar romantikens målare som skribenter. Den unge poeten lovordar sin fascination för "de orientaliska färgerna som spontant dykt upp för att inspirera tankar och drömmar".

Även i Sverige var orienten på modet och turbanen blev speciellt populär bland de fina damerna i våra svenska salonger. I Stockholm påminner det Hallwylska palatset om Victor Hugos samling men i större omfång, för Wilhelmina von Hallwyl ägde både orientaliska mattor, smycken och antikviteter. Hon tog med sig torkat gräs från Nilstranden och nattvardsbröd från den koptiska kyrkan i Kairo, allt väl numrerat med den nit hon var känd för. Nordiska konstnärer blev de också inspirerade av Orienten. En av dessa konverterade till islam och bytte namn från Ivan Aguéli (1869-1917) till Abdul-Hâdi (vägledarens tjänare). Han både skrev och målade, studerade det arabiska språket, konsten och litteraturen. Under långa perioder var han verksam både i Frankrike och i Egypten. Även Anders Zorn reste med sin fru Emma till olika delar av Mellersta Östern. Zorns första intryck av Orienten var i Tanger, men sedan fortsatte han till Konstantinopel, Algeriet, Egypten och Tunisien. Emma satt modell för flera av hans haremsmålningar. Men han avporträtterade också inhemska kvinnor och kurtisaner.

alt"Femmes du Caire"
Dessa hade inte mycket gemensamt med de emanciperade egyptiska kvinnorna i filmen "Femmes du Caire" (Kvinnor i Kairo) som nu går på de franska biograferna. Filmen handlar om ett ungt, välbärgat, vackert journalist par. Hebba animerar en politisk talk-show men hennes anti-regerings attityd försätter hennes makes befordran i fara. Han pressar henne att lugna ner sig, vilket hon försöker göra genom att byta ut de politikiska frågorna mot olika kvinnohistorier. Succén blir omedelbar: Hebba fascinerar millioner tittare med sanna berättelser, överraskningar, våld, tagna ur de lägsta samhällsgrupperna såväl som ur Kairos jetset, även regeringsmedlemmar blir indragna och uthängda; allt dränkt i sensualitet och romanesk påhittighet. Var börjar kvinnofrågorna och var slutar politiken? Hebba dras snabbt in i ett farligt spel av utnyttjande, religiösa och sexuella tabun, samt... politik. Från att vara ledaren i showen blir Hebba till slut själv en av de intervjuade.

altFilmen får mig att tänka tillbaka på min tid som student i Kairo och hur det var att vara ung svenska i Egypten på den tiden. Men den får mig också att tänka på burka-dilemmat som diskuteras här i Frankrike. Jag har fått lära mig att "ta seden dit jag kommer" och klä mig respektfullt i de länder dit jag reser. Vi i västvärlden har våra normer och kvinnorättigheter som vi har kämpat oss till. Ska vi nu sätta munkavel på kvinnorna igen för att vi är rädda för några fundamentalister som kräver "friheten" att burka in sina kvinnor? Jag håller med ordföranden i "ni putes ni soumises" (varken horor eller förtryckta) - en rörelse som startades av nordafrikanska kvinnor i en muslimskt dominerande förort till Paris och som kräver respekt och frihet även för muslimska kvinnor - att "burkan är ett fängelse ... denna strategi tvingar de som bär den att underkasta sig och förbjuder deras emancipation"! I Algeriet börjar fundamentalisternas grepp att avta och många kvinnor som inte vågat göra annat innan, tar av sig slöjan och släpper ut håret. Ska vi då låta dessa extremister flytta över till Europa för att mitt i vår demokrati och jämlikhet tvinga tillbaka vissa kvinnor till stenåldern!

Jag förespråkar i stället att vi blickar tillbaka till artonhundratalets orientaliska ideal av sensualism, färgsprakande tyger, exotiska lukter, magdans, sång och musik och drömmen om ett modernt och framåtsträvande Orienten där dessa egenskaper framhävs och där fundamentalismen går tillbaka. Masmoudis (www.masmoudi.com) utsökta honungsdränkta pistaschkakor får mig att definitivt överge alla negativa tankar om Orienten och låta smakkörtlarna drömma mig bort till bakelsernas paradis.

Anne Edelstam, text och bilder

 

Ur arkivet

view_module reorder

Filosofiske betraktninger om Karl Marx, George Orwell og Aldous Huxley

Innledning Det fins mennesker som har et autentisk og genuint engasjement for saker som betyr svært mye, så vel for seg selv som for andre. Karl Marx var en slik person ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 22 april, 2013

Pojkflickan med den kritiska rösten har gjort sitt intåg i den marockanska filmen

I den marockanska filmen Traitors som visades under Stockholms filmfestival, gjord av amerikanen och numera Marockoboende Sean Gullette, står en ung kvinna Malika, i gestaltning av Chaimae Ben Acha (som ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 07 december, 2013

Hävdatecknare och lotusätare. Om Eric Hermelin och Carl-Göran Ekerwald

Till minne av Eric Hermelin, som i år skulle ha fyllt 150, ger Carl-Göran Ekerwald i dagarna ut en nyutgåva av Sadis Lustgården (Karnevals förlag). Det finns personer som saknar moralistens ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 17 juni, 2010

Ester Almqvist och hennes krets

En återkommande fråga är varför äldre begåvade konstnärer ofta faller i glömska. Många konstnärer saknas i historiska översikter därför att de i sin tid inte sågs eller uppskattades av kritikerna ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 03 december, 2011

L'age d'or  Foto Paola Severi Michelangeli /Wikipedia

Om Guldåldern och den galna kärleken

"Buñuel est terrible", sa den franske filmaren Jean Vigo, som jag härförleden porträtterade i Tidningen Kulturen, om sin spanske kollega, i uppenbart beundrande ordalag. Luis Buñuel hade haft premiär (1930) ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 19 februari, 2016

Giuseppe De Nittis (1846-84) – Italienskt Londonmåleri

Sedan konstmuseet Petit Palais i Paris för några år sedan öppnats efter en genomgripande renovering, har en rad intressanta, bortglömda konstnärskap fokaliserats i välgjorda utställningar, ofta i ett internationellt samarbete ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer om konst | 10 augusti, 2012

På gränsen till normal? - en kritik av psykologisk diagnostik

I begynnelsen var Jorden en och densamma. Så kom människan och upprättade gränser. Hon delade in världen i territorier och skapade grogrunden för idén om "den Andre", främlingen - den som ...

Av: Roberth Ericsson | Essäer om samhället | 30 mars, 2009

Att tänka kring en idéhistorisk redogörelse för den hermeneutiska traditionen

Om en idéhistorisk redogörelse av den hermeneutiska traditionen Marcia Sá Cavalcante Schuback är docent i filosofi vid Södertörns högskola. Hon har tidigare undervisat i filosofi vid Universidade Federal do Rio de ...

Av: Guido Zeccola | Övriga porträtt | 12 oktober, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.