Foto: Karin Lindroos & Come to Finland Publishing

Reseaffischer med glamour och humor

 På Nationalmuseet i Helsingfors pågår just nu en utställning över findlänska reseaffischer. Det är startskottet för museet att fira att det självständiga Finland fyller 100 år.

Av: Lena Andersson | 22 Maj, 2017
Kulturreportage

Mer historia åt folket!

Dick Harrison är en av våra mest kända historiker och nu har han tagit itu med att sammanställa Sveriges historia. Men förvånade nog möts hans arbete med populärhistoria med skeptis ...

Av: Anna Erlandsson | 24 oktober, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Arkitektur som reklam

Michelin-byggnaden som den framställdes i begynnelsen. Arkitektur som reklam En byggnad har många olika funktioner. En kan vara att förmedla budskap. Våra kyrkor har denna uppgift, som inte bara manifesteras av ...

Av: Bertil Falk | 13 mars, 2010
Essäer om konst

Sonic Boom: "Jag har verkligen ett bra jobb"

Pete "Sonic Boom" Kember är ett fenomen och en engelsk nationalklenod. Från begynnelsen i legendariska psych-drone-rockbandet Spacemen 3 i mitten av 80-talet och framöver via egna bandet Spectrum och sidoprojekt ...

Av: Carl Abrahamsson | 28 oktober, 2010
Musikens porträtt

Arabiska kvinnor på modet i Paris



altInstitut du Monde Arabe visar nu marockanskan Leïla Mencharis dekorer för Hermès; i Victor Hugos hus pågår en orientalisk utställning och på bio går en film om Kvinnor i Kairo.

Hermès på IMA
Fransmännen har sedan länge ett gott öga till Nordafrika, Leïla har lyckats kombinera det exotiska därifrån med det eleganta parisiska. "Drottningens trollkonstnär" som hon kallas, skapar Hermès välkända dekorer sedan flera decennier som denna utsökta utställning på IMA (www.imarabe.org) ger oss en inblick i. Uppväxten i Hammamets prunkande trädgårdar, kunskapen om tygerna, färgkombinationerna, mytologin, konsten och hantverken, gör hennes uppsättningar oförglömliga. Efter lysande studier på Tunis konstfack, åtföljd av Paris Beaux Arts, upptäcks hon av en av modeskaparnas mästare, Guy Laroche, där hon anställs som mannekäng innan hon börjar sin bana som dekoratris på Hermès 1978. Sedan dess ger hon, fyra gånger per år, uttryck för sin fantasi och sina drömmar, genom Hermès skyltfönster varav åtta stycken visas på IMA. Sadelmakaren påminner inte enbart om de finlemmade arabhästarna men även om resor och jakt samt modet kring dessa; i det afrikanska skyltfönstret drömmer jag mig tillbaka till Karin Blixen; de indiska festiviteterna bjuder på skira benvita snidda dekorationer tillika med handväskor, skinn, sidentyger och ädla objekt, palatset i vit marmor väcker mina sinnen till liv; det osmanska rikets rikedomar, dess palats och keramik, omfattar smycken och skålar. Medelhavet finns representerat genom dekorationer tagna från den romerska mytologin.

 

Mexiko har sin plats med väskor och kläder till dess ära och sist men inte minst Paris: "Paris är en fest", säger Leïla och visar upp ett blått, vitt och rött landskap. Utöver skyltfönstren kan besökaren se hur de olika arabiska hantverkarna arbetar. Jag höll nästan på att ge efter för en tunn sidentunika på ett av stånden men insåg att den nog mest kommer att hänga i garderoben på landet i Sverige i sommar. Förnuftet fick övertaget för en gångs skull.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

altVictor Hugos och svenska orientalister
Jag letar mig fram till hans hus genom arkaderna på place des Vosges i Paris (www.musee-hugo.paris.fr), korsande igenom den grönskande parken där barn leker, äldre sitter i skuggan av träden, ett ungt par kysser varandra ömt, parisare samt turister sitter på caféerna runt omkring. Det ser inte så imponerande ut där det reser sig i ett hörn, men väl inne upptäcker jag det trevånings hus där den store författaren bodde med sin familj, möblerat och inbjudande. Jag kände mig som en gäst i huset när jag drömde mig tillbaka till artonhundratalet. Flera tavlor han ägde visade vackert målade haremsdamer han helt klart uppskattade. "Orientalisterna" publicerar Victor Hugo1829. Orientalismen inspirerar romantikens målare som skribenter. Den unge poeten lovordar sin fascination för "de orientaliska färgerna som spontant dykt upp för att inspirera tankar och drömmar".

Även i Sverige var orienten på modet och turbanen blev speciellt populär bland de fina damerna i våra svenska salonger. I Stockholm påminner det Hallwylska palatset om Victor Hugos samling men i större omfång, för Wilhelmina von Hallwyl ägde både orientaliska mattor, smycken och antikviteter. Hon tog med sig torkat gräs från Nilstranden och nattvardsbröd från den koptiska kyrkan i Kairo, allt väl numrerat med den nit hon var känd för. Nordiska konstnärer blev de också inspirerade av Orienten. En av dessa konverterade till islam och bytte namn från Ivan Aguéli (1869-1917) till Abdul-Hâdi (vägledarens tjänare). Han både skrev och målade, studerade det arabiska språket, konsten och litteraturen. Under långa perioder var han verksam både i Frankrike och i Egypten. Även Anders Zorn reste med sin fru Emma till olika delar av Mellersta Östern. Zorns första intryck av Orienten var i Tanger, men sedan fortsatte han till Konstantinopel, Algeriet, Egypten och Tunisien. Emma satt modell för flera av hans haremsmålningar. Men han avporträtterade också inhemska kvinnor och kurtisaner.

alt"Femmes du Caire"
Dessa hade inte mycket gemensamt med de emanciperade egyptiska kvinnorna i filmen "Femmes du Caire" (Kvinnor i Kairo) som nu går på de franska biograferna. Filmen handlar om ett ungt, välbärgat, vackert journalist par. Hebba animerar en politisk talk-show men hennes anti-regerings attityd försätter hennes makes befordran i fara. Han pressar henne att lugna ner sig, vilket hon försöker göra genom att byta ut de politikiska frågorna mot olika kvinnohistorier. Succén blir omedelbar: Hebba fascinerar millioner tittare med sanna berättelser, överraskningar, våld, tagna ur de lägsta samhällsgrupperna såväl som ur Kairos jetset, även regeringsmedlemmar blir indragna och uthängda; allt dränkt i sensualitet och romanesk påhittighet. Var börjar kvinnofrågorna och var slutar politiken? Hebba dras snabbt in i ett farligt spel av utnyttjande, religiösa och sexuella tabun, samt... politik. Från att vara ledaren i showen blir Hebba till slut själv en av de intervjuade.

altFilmen får mig att tänka tillbaka på min tid som student i Kairo och hur det var att vara ung svenska i Egypten på den tiden. Men den får mig också att tänka på burka-dilemmat som diskuteras här i Frankrike. Jag har fått lära mig att "ta seden dit jag kommer" och klä mig respektfullt i de länder dit jag reser. Vi i västvärlden har våra normer och kvinnorättigheter som vi har kämpat oss till. Ska vi nu sätta munkavel på kvinnorna igen för att vi är rädda för några fundamentalister som kräver "friheten" att burka in sina kvinnor? Jag håller med ordföranden i "ni putes ni soumises" (varken horor eller förtryckta) - en rörelse som startades av nordafrikanska kvinnor i en muslimskt dominerande förort till Paris och som kräver respekt och frihet även för muslimska kvinnor - att "burkan är ett fängelse ... denna strategi tvingar de som bär den att underkasta sig och förbjuder deras emancipation"! I Algeriet börjar fundamentalisternas grepp att avta och många kvinnor som inte vågat göra annat innan, tar av sig slöjan och släpper ut håret. Ska vi då låta dessa extremister flytta över till Europa för att mitt i vår demokrati och jämlikhet tvinga tillbaka vissa kvinnor till stenåldern!

Jag förespråkar i stället att vi blickar tillbaka till artonhundratalets orientaliska ideal av sensualism, färgsprakande tyger, exotiska lukter, magdans, sång och musik och drömmen om ett modernt och framåtsträvande Orienten där dessa egenskaper framhävs och där fundamentalismen går tillbaka. Masmoudis (www.masmoudi.com) utsökta honungsdränkta pistaschkakor får mig att definitivt överge alla negativa tankar om Orienten och låta smakkörtlarna drömma mig bort till bakelsernas paradis.

Anne Edelstam, text och bilder

 

Ur arkivet

view_module reorder

En intervju med Solomon Burke

Robert Cray, Solomon och Ike Turner. Bild: www.thekingsolomonburke.com En Intervju med Solomon Burke Solomon Burke började sin musikaliska karriär med gospel. På det tidiga 1960-talet gick han över till mer "jordnära ...

Av: Mattias Bergqvist | Musikens porträtt | 30 april, 2009

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | Agora - filosofiska essäer | 02 oktober, 2016

Jenny Enochsson, Rödvinsfläckar

  Jenny Enochsson (född 1976) bor i Uppsala, Sverige. Hon skriver främst noveller men även lyrik. Ofta översätter hon sina texter till engelska. En del av hennes texter har getts ut i ...

Av: Jenny Enochsson | Utopiska geografier | 02 januari, 2012

Alla vill till Mörkrets hjärta

Gjorde svenska FN-förband sig skyldiga till en massaker i Kongo under 1960-talets fredsmission? Än i dag finns det skäl att åtminstone ställa frågan utan att utmålas som konspiratoriker. "Ett svenskt ...

Av: Klas Lundström | Essäer om litteratur & böcker | 12 november, 2012

Av Jasenko Dervisic

Att1 tillverka2 ett3 ting4, vars5 motstycke6 ej7 tidigare8 setts9, är10 konstnärens11 vision12 Ett13 uttryck14 bland15 dem16 alla17 att18 kalla19 sitt20 eget21 är22 därför23 dennes24 ambition25 Kritiker26 säger27 att28 ingenting29 nytt30 kan31 göras32 ...

Av: Jasenko Dervisic | Utopiska geografier | 15 augusti, 2008

Ossler om mörk musik, industriromantik och Lennart Persson

Innan solospelning och konsert med Thåström på Siesta-festivalen, träffar Tidningen Kulturens Rasmus Thedin, Pelle Ossler på hans hotell i Hässleholm, där det diskuteras inspiration, monotoni och avlidna musikskribenters förmåga att ...

Av: Rasmus Thedin | Musikens porträtt | 11 juni, 2010

Oscar Levertin porträtterad av Carl Larsson 1906

Långdistanslöparens uthållighet

Per Rydén, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, är inte känd för det korta och koncentrerade formatet. TK:s Ivo Holmqvist har läst hans vidlyftigt innehållsrika memoarer.

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 12 september, 2015

Kierkegaard och melankolin som hyllas av romantiken

Det tragiska är att två älskande inte förstår varandra, det komiska är att två som inte förstår varandra älskar varandra.Redan i Sören Kierkegaards debut 1838 - Ur en ännu levandes ...

Av: Ingmar Simonsson | Agora - filosofiska essäer | 24 november, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.