Damaskus

DEN ÅTTONDE PORTEN   Det fanns sju portar det fanns sju portar till Damaskus   så har man sagt mig så står det   Men Damaskus viskar det finns åtta portar   Den åttonde porten är för främlingen som öppnar sitt hjärta för ...

Av: Elisabeth Korndahl | 07 juni, 2010
Utopiska geografier

Interiör från Egon Schieles sommarbostad i Cesky Krumlov. Foto: Mathias Jansson

Egon Schiele bortjagad från sitt sommarhus

Egon Schiele betraktas som en av konstens "bad boy". Han hade en förkärlek för att måla av unga flickor i erotiska positioner och när det kom ut att han anlitade ...

Av: Mathias Jansson | 20 september, 2015
Essäer om konst

Dobbeltbevegelsen

  Fenomenet dobbeltbevegelse gis i alt menneskeliv, der retningen for bevegelsen er fra oss selv og utover oss selv, og tilbake til oss selv igjen: eksisterende entiteter(singulære mennesker) er i verden ...

Av: Thor Olav Olsen | 10 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Emmakrönika XVIII, Kaikkein

"Mitä kirjailijat... yrittävät tehdä? Se kaikkein tuntematon yrittää jopa luoda universumin varsinainen nainen dokumentissa, josta tai missä hän on elänyt, mistä (joskus mihin) muut haluaisivat elää." / vet inte mer ...

Av: Stefan Hammarén | 28 Maj, 2009
Stefan Hammarén

Överväldigande magnifikt. Det flamländska måleriet på Nationalmuseum



Anthonis van Dyck (1599-1641) Självporträtt cirka 1620-21"Oj!" sa min unge vän när vi steg in i den första salen och fick syn på Rubens stora målningar. "Lite för många puttis," tyckte en något äldre väninna. "Överdådigt", tänkte jag, och så starkt att jag nästan behövde hämta andan och vila mellan varje tavla. Så mycket av muskler och vitt hull, girlander, tofsar och draperier och blommor och frukter! Lägg därtill dramatisk rörelse i varje linje och det blir barockt.

Peter Paul Rubens (1577-1640) balanseras på Nationalmuseums utställning av sin yngre samtida och elev Anthonis van Dyck (1599-1641). Det finns många likheter mellan dessa två men ser man noga så lär man sig snart att urskilja sådant som är typiskt för var och en. I porträttmåleriet är de båda mästare och har gemensamma drag som anknyter till den rådande måleritraditionen. Ändå är deras självporträtt signifikativa, Rubens, år 1623 vid 46 års ålder, visar en etablerad konstnär med självkänsla, medan van Dyck omkring 1620 är en ung man med sina vackra händer som en viktig del av "självbilden". På liknande sätt visar händerna på den avbildades profession när van Dyck målar organisten Henrik Liberti med något som kan vara ett notblad i handen. Den viktiga roll som de avbildades händer spelade märktes också på den utställning med van Dyck som visades på Palazzo Reale i Milano 2004 Där fanns religiöst måleri, porträtt och ett väldigt stiligt ryttarporträtt från 1634 som föreställde Tommaso Francesco di Carignano, hertig av Savojen. På den utställningen trädde man in bakom tjocka, mörka sammetsdraperier och lågmäld barockmusik hördes. Visst hördes musikinslag även på utställningen i Stockholm?  I Stockholm 2010 kan vi se "Beväpnad soldat till häst" där van Dyck fångat en glimt av både hästens och mannens kraft. Det är en mörk, utomordentligt levande och skickligt utförd oljeskiss.

Förutom Rubens många andra mästerliga porträtt fäste jag mig vid Delila på hans tavla "Simsons tillfångatagande". Den tydligt målade saxen har hon i handen, en riktig ullsax! Den blänker liksom soldaternas hjälmar och harnesk. Hennes förtjusande vackra ansikte är ett livligt porträtt som speglar många känslor. Fascination, spänning: "Titta, vad jag har ställt till med!" Hur ska det gå? Hon är läckert vithyllt medan den kraftfulle Simson är mörk i skinnet så som man framställt männen mörka och kvinnorna ljusa ända sedan Toreadorfresken på Kreta.

Målningen av van Dyck med den lille prins Wilhelm II av Oranien är helt bedårande. Han har en hellång kolt på sig och hatt med plym, egentligen kläder för vuxna. Handgesterna och den eleganta hunden visar på hans kungliga ställning. Troligen står han på något, kanske en pall, för hans kolt är onaturligt lång.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Karin Sidén ger oss bakgrund tillporträttkonsten i sin katalogessä med rubriken: "Porträttmåleri i 1600-talets Flandern och dess inflytande i Sverige."

Förutom Rubens och van Dyck visas även tavlor ur Nationalmuseums egen fina samling av flamländskt måleri. Till vår hjälp har Görel Cavalli-Björkman skrivit en artikel om detta måleri och även med kartor visat på omfattningen av det som nu är Belgien och Holland med angränsande områden. Hon är en strålande ciceron inte bara för katalogen utan för hela utställningen och i vidare bemärkelse museets stora samling av flamländsk konst.

Hos Jacob Jordaenes beundrar jag stoffmåleriet i kåporna på tavlan "De fyra kyrkofäderna", fabeln "Räven på besök hos hägern" av Frans Snyders och Jan Wildens - vilken härligt lurad och ilsken räv - samt ett kungaporträtt, nämligen "Sigmund III av Sverige och Polen". Han ansåg sig själv vara kung av Sverige så länge han levde, vilket råkade vara lika länge som hans kusin Gustav II Adolf, till år 1632. Detta ståtliga ryttarporträtt är tillskrivet Cornelis de Vos. Det är en hel vetenskap hur sådana porträtt utfördes. På de kungliga slotten i Sverige kan man se hästatrapper som kunde ställas in så att hästen stegrade sig medan slutligen den högättade personen avbildas sittande lika bekvämt som i en länstol. Sigismund skiljer sig från de gängse genom att ryttare och häst ses framifrån. I övrigt är det inte många ryttarporträtt på den här utställningen. Det kan bero på att det i stor utsträckning är borgerligheten som konterfejats på utställningen Rubens & van Dyck.

Ett tema i utställningen är att ställa två liknande verk bredvid varandra. Vissa motiv har ständigt återkommit. Samtidigt berättar man om hur man gått till väga när man konstaterat upphovsmannen och i vilket sammanhang verket utförts. Konstpedagogik på hög nivå finns med allt oftare numera. Här ser vi Rubens "Backanal på Andros" där nymfen nere i högra hörnet snarkar med öppen mun och har en kvist av bolmört (som lär framkalla erotisk extas) över skötet. Hon skiljer sig från den nakna nymf som sover på en tavla med samma ämne av Tizian (ca 1490-1576). Dessa båda målningar samt Rubens och Tizians "Offer till Venus" visades år 1987 tillsammans på Nationalmuseum och finns avbildade i katalogen. År 2010 kan vi se Rubens "Backanalen på Andros" och hans "Offer till Venus" bredvid varandra. Dessutom "Adam och Eva" av Tizian (1550) och Rubens (1628-29). Vägledning till dessa verk med likheter och skillnader får vi i katalogartikeln "Rubens i dialog med Tizian" av Cavalli-Björkman. Två målningar med samma motiv av van Dyck, "Den helige Hieronymus", presenteras med hjälp av både hörlurar och bildspel bakom en skärmvägg som ger ostördhet.

Nationalmuseum har även en stor samling teckningar. Ett exempel är en pennteckning i svart, röd och vit krita av dvärgen Robin utförd av Rubens. För länge sedan köpte jag ett vykort av teckningen, som jag alltid tyckt mycket om. Jag har inte tidigare lagt märke till titeln utan har alltid trott att den föreställer ett barn. Först när jag såg honom på Rubens målning av Alethei Talbot, grevinna av Arundel med uppvaktning, förstod jag att Robin var en dvärg.

Varje verk har i katalogen en text på motsvarande sida. Det är särskilt bra därför att då kan man hämta mycken information efter utställningen från katalogen. Att ta hjälp av förstoringsglas är också en hjälp därför att en aldrig så bra reproduktion på papper kan bli lika tydlig som tavlan i verkligheten. Katalogen avslutas med konstnärsbiografier och en sammanfattning på engelska.

Utställningen Rubens och van Dyck har varit ett stort företag att genomföra. När inlånade verk förts tillbaka, finns Nationalmuseets egna skatter kvar. Alla dessa tillhör svenska staten och följaktligen också dig och mig.

Det tål att tänka på!

Birgitta Milits
Utställningen på Natonalmuseum i Stockholm pågår fram till 23 maj 2010

Ur arkivet

view_module reorder

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Magritte

Från Tabu till Psykporr

Utanför Pressbyrån hänger redan dagens sömniga löpsedlar. De lockar inte. Tonläget är uppskruvat och har sedan långt tid tillbaka trubbat av sinnena och därmed placerat de vrålande orden i kategorin: ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 21 oktober, 2016

En friare filmstruktur Intervju med Sergei Loznitsa

  Filmen "The Joy" är en av de mest kompromisslösa filmer som vi har skådat under 2000-talet. Den ryske regissören Sergei Loznitsa har med hjälp av fotograf och klippare lyckats skapa ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 17 februari, 2011

Tiden som återvändsgränd

Snart bryter ett helt nytt år ut mitt bland oss. Vi vet inte vad det kommer att leda till, förutom själva ledan, men det sägs att det ska kallas 2011 ...

Av: Stefan Whilde | Essäer | 28 december, 2010

Emanuel Swedenborg ”den nordlige Daidalos”

Men vi ser de där händelserna från fel håll:ett stenröse istället för sfinxens ansikte. / T. Tranströmer Ibland, eller ganska ofta, får jag känslan att allt är tomhet, att jag måste ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om religionen | 29 juni, 2014

Bandyspel med början i Habo - en personlig bandyhistoria

 Habo och bandy  En ung man som under tonårstid växte upp i Habo under femtiotalet kunde inte undvika att delta i ett fostrande bandyspel. Att leka med ”det röda nystanet” var ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer | 12 augusti, 2014

Akseli Gallen-Kallelas Badstuga (1889), detalj

Bastun i konsten – en värmande historia

Från Kalevala fram till idag har bastun varit en viktig symbol för olika livsskeden. Dess associationer till relationer och diskussioner används i allt från existentiella frågor om livets olika skeden ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 07 februari, 2015

Herman Melville. Foto: Wikipedia

Herman Melville. Ball's Bluff : en drömbild (oktober 1861)

Erik Carlquist och Herman Melville.

Av: Herman Melville | Utopiska geografier | 03 juni, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.