Den brinnande boken

”Det var Chi Hoang Ti,kung av Tsin,som lät bygga den kinesiska murenoch bränna alla böcker i Kina.” I ”Muren och böckerna” sjunger Evert Taube om den kinesiska kejsaren Chi Hoang Ti ...

Av: Mathias Jansson | 12 december, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Det var Martin Luther som räddade den katolska kyrkan. Intervju med Sebastiano Vassalli

En av de mest intressanta romanförfattarna och historikerna i Italien är Sebastiano Vassalli. Han har givit ut ett femtiotal böcker sedan början av 1960-talet men ingen av dem har översatts till ...

Av: Guido Zeccola | 19 november, 2014
Litteraturens porträtt

Indira med järn-näven eller med alltför mjuka händer?

Vid valet i Indien 2014 förlorade kongresspartiet stort, efter att, med famlijen Gandhi-Nehru i spetsen, ha dominerat indisk politik alltsedan frigörelsen från britterna1947. I bokhyllan hemma ligger 23 brev från Indira ...

Av: Annakarin Svedberg | 20 september, 2014
Kulturreportage

Musée de Montmartre. maison du Bel Air. Foto: Wikipedia

”Jag har bestämt mig för att vara lycklig, ty det är bra…

Alla konstälskare och konstnärssjälar i alla åldrar har just nu en rad möjligheter att förhöja livskänslan genom att bege sig till Paris. Eva-Karin Josefson skisserar för oss en kort historik ...

Av: Eva-Karin Josefson | 05 september, 2015
Essäer om konst

Anteckningar från dokumentärens centrum



Tempo Dokumentärfilmsfestival 10-14 mars 2010

Afghan StarSedan 1998 har Tempo Dokumentärfilmsfestival berikat stockholmarnas liv genom att visa de bästa dokumentärfilmerna från hela världen på den stora duken - ett fönster de flesta dokumentärer aldrig når. I år är huvudtemat Afrika, ett stort och svårgreppbart ämne, men likväl intressant.

I "Mugabe and the White African" ser vi familjen Campbell som slåss för sitt uppehälle och sina liv mot den folkvalda diktatorn Robert Mugabe och hans hejdukar. Efter att Mugabe år 2000 tagit ifrån alla vita rätten att äga mark i Zimbabwe och omfördela landets mark till folket, något som senare visade sig vara nästan uteslutande statstjänstemän eller släktingar, ges de vita som valt att stanna och försvara sitt lagenliga ägande av mark ingen pardon.

Det är näst intill fri jakt på alla med europeiskt ursprung. Filmen visar det rättsliga spelet och de ständiga brott mot mänskliga rättigheter som försiggår och vänder på vad som ses som rasism, i det här fallet är det de vita som det diskrimineras emot. Det är en film som likt "The Cove" visar upp exakt vad som händer och väljer att alltid fortsätta filma trots att det kan innebära döden för dem. Det är spännande, ruskigt gripande och chockerande.

En annan film från Afrika är "White Poverty in New South Africa". I det nya Sydafrika, ett land utan apartheid och dess rasistiska och nedtryckande regim, finns inte längre en plats för de svaga vita. För första gången i landets historia existerar en stor mängd arbetslösa och fattiga vita, människor i samhällets utkant vars enda chans att överleva är genom andras välvilja att hjälpa. När ANC kom till makten skulle landet gå i jämställdhetens tecken, något som de vita aldrig trodde skulle innebära att de skulle förlora sitt jobb till en svart, något som oundvikligen hände. Filmen ger en väldigt tunnellik inblick i det moderna Sydafrika, det visas inga andra vinklar än skaparnas egna. Det blir lite svårt att ta den på allvar då det upplevs som att vi blir påtvingade någon annans åsikt, någon som vill visa upp ett land som hamnat på fel spår och lämnat de stackars vita ensamma. Tyvärr är det hela en aning absurt, ska vi tycka synd om den del av befolkningen som under en mycket lång tid förtryckt majoriteten av landets ursprungliga invånare? Dock visar de båda ovanstående filmerna på något nytt, de skildrar hur det är att vara vit i olika delar av Afrika, en vinkel som absolut behöver utforskas ytterligare.

The Most Dangerous Man in America"The Most Dangerous Man in America: Daniel Ellsberg and the Pentagon Papers" handlar om Daniel och hans beslut att offra sitt väl ansedda jobb och riskera sin frihet och sitt äktenskap för att göra det som är rätt. Sin långa och krångliga titel till trots är det en välberättad och intressant film. Till en början kretsar det mesta kring Daniels yngre liv, hur han träffade sin fru, hans civilmilitära tjänstgöring och hur han klättrade till toppen av underrättelsetjänstens hjärnverkstad RAND (Research and Development). När han efter många år börjar inse hur rutten USA:s utrikespolitik är, i synnerhet den koncentrerad på Vietnam, kan han inte längre sitta tyst och bidra till den fortsatta korruptionen av det amerikanska folket. Daniel bestämmer sig för att kopiera en del av de topphemliga papperna och sprida dem till politiker och press för att få ett stopp på den inhumana slakten av Vietnam.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Till denna punkt i filmen är det mest en laddad personbiografi, men nu ändrar den inriktning och fokuserar på pressfrihetens varande i USA, ett land vars press tills då var tvingad av den inhemska staten att inte trycka allt för ofördelaktig information om landets styrande. Genom den lilla förändringen i berättandet lyckas regissören behålla dramatiken i ett ämne som annars hade kunnat bli krampaktigt och stelt. Vi får oss en historielektion utan att vi tänker på det. "The Most Dangerous Man in America: Daniel Ellsberg and the Pentagon Papers" är väldigt skickligt gjord men i jämförelse med det utbud av dokumentärer som finns kanske den inte borde ha fått en Oscarsnominering.

Mugabe and the White AfricanAmerican Idol har nyligen kommit till Afghanistan där det fått en ny form och heter "Afghan Star", samma namn som titeln på dokumentären. Under många år var det förbjudet att sjunga, dansa och titta på teve, men nu ploppar det upp nya kanaler till höger och vänster. När vi ser afghanska barn eller människor sjunga på gatan, syns den instinktiva och kärleksfulla glädjen i deras ögon, hur musikens makt att lyfta de själar den berör till oanade höjder, bortom den misär och sorg folket länge utstått, och att den har revitaliserat hela landet. En liten pojke säger att "utan musik skulle världen vara tyst" och i en tyst värld finns ingen rättvisa, utan politiska och rättfärdiga aktioner kommer mänskligheten aldrig att besegra det ondskefulla.

Dokumentären följer fyra av deltagarna, två kvinnor, under programmets tre månader. Vi får se hur de själva och folket engagerar sig i programmet och genom det i sitt land. När det kulturella länge varit förbjudet blir användandet politiskt, ett uttryck för den frustration som många känner över att deras land har slitits itu och misshandlats av den religiösa elit som länge dikterat deras liv. Flera av deltagarna vill med sin musik och konst visa att det som länge skilt dem åt nu kan föra dem samman, för många av dem som ringer in och röstar på sina favoriter är detta deras första kontakt med demokrati. När en av kvinnorna, Setara, röstas ut väljer hon att dansa i teve, något som inte ses på med blida ögon av de styrande. De har länge haft programmet under kontroll men hotar nu med nedläggning och straff om det fortsätter och fördömer även Setara för hennes skamliga och lössläppta rörelser.

Filmen ger hoppet tillbaka till sina tittare, hoppet om att det genuina inte för alltid är dött.
I väst har musiken sedan en lång tid tillbaka förlorat sin glädje, här finns bara profit och coolhet i dess värld, men i Afghanistan är musiken politisk och det är koden till det kassaskåp som under en lång tid hållit invånarnas hjärtan i förvar.

Jonas Wennberg

Ur arkivet

view_module reorder

Matematikern som knäckte Enigma

I takt med att Alan Turings postuma berömmelse vuxit har det kommit en flod av böcker, pjäser och filmer om mannen som knäckte tyskarna Enigma-kod, nu senast The Imitation Game ...

Av: Ivo Holmqvist | Media, porträtt | 19 januari, 2015

Minnesmedaljong över Jenny Lind i

Näktergalen från Norden

Vi är många – både vanliga musikälskare och yrkesutövande musiker – som innerligt skulle önska att det hade funnits bara ett par få takter inspelade med musik framförd av gångna ...

Av: Thomas Notini | Essäer om litteratur & böcker | 26 januari, 2016

Illustration: Hebriana Alainentalo

Fantasi och mening

Kärleken har behov av verklighet.

Av: Tidningen Kulturen | Melker Garay : Reflektioner | 15 september, 2015

Illustration av slaget om Kurukshetra.

Krigarens ljus

”Din omsorg gäller bara gärningen inte gärningens frukter, låt inte dessa förföra dig att handla eller kedja din höga själ i den icke-gärningens klumpighets band” (Bhagavad-Gita II, 47 )

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 25 oktober, 2016

Füssli, Riefenstahl och Nuba

  En bild ur Leni Riefenstahls bok om Nubafolket. Füssli, Riefenstahl och Nuba Schweiz är ett välkänt textil- och exilland som i modern tid hyst sådana storheter som Lenin, Mussolini och Thomas ...

Av: Bo Cavefors | Essäer om konst | 29 Maj, 2007

Fritz Bauer

Fritz Bauer eller Auschwitz inför rätta

Vi känner alla till Eichmannrättegången i Jerusalem 1961, inte minst genom Hannah Arendts bok Den banala ondskan. Mindre känt är dock vem mänskligheten har att tacka för att denne folkmordsorganisatör kunde spåras upp och gripas ...

Av: Margareta Zetterström | Essäer om politiken | 05 mars, 2017

August och kvinnorna

Johan August Strindberg var sinnligt lagd med anlag för impotens. Impotensen kom sig av ett sedan barndomen inlärt dåligt självförtroende. I skuggan av fadern Carl Oscar, doktor Kapffs skrifter om ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 14 Maj, 2011

 Nina Ahlzén

Ur Rumänska hundar av Nina Ahlzén

Poeten och skribenten Nina Ahlzén är född och bosatt i Göteborg. Bland annat har hon publicerat tre diktsamlingar och medverkat i flera antologier, till exempel The concept of interception Masspoem Series och Svensk ...

Av: Nina Ahlzén | Utopiska geografier | 05 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts