Den baltiske udstilling – Baltiska Utställningen – i Malmø 1914

For 500 år siden var Malmø Danmarks største by; det var her reformationen og det danske skriftsprog blev grundlagt. Det var nemlig i Malmø, at Christiern Pedersen sad og oversatte ...

Av: Søren Sørensen | 18 april, 2014
Essäer

Estetikk

Innledning Denne artikkelen er om estetikk. ‘Estetikk’ er et grunnbegrep. Begrepet har flere ulike betydninger, der de viktigste av dem er disse: For det første, at begrepet henviser til et adjektiv ...

Av: Thor Olav Olsen | 02 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

Isprinsessan

  "Ett välskapt gossebarn." Orden tränger in och skingrar nio missfall; de sju tidiga och de bägge sena. Barnmorskan lägger pojken i Klaras famn. I ögonens springor möter han moderns blick. Tomas ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | 07 mars, 2011
Utopiska geografier

dr Krabba 8

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | 25 november, 2011
Kulturen strippar

Arkitekturen i Rotterdam



altDet är ett typiskt Holländskt landskap från slutet av 1800-talet. Två tredjedelar av målningen består av himmel och den resterande är mark. I förgrunden en väderkvarn och i bakgrunden en stad med låga byggnader och några båtar på en intilliggande kanal. En man till häst är just på väg in mot staden. Tavlan ingår i utställningen "Der Weider Blick" på Rotterdam Kunsthal och målades av Jacob Maris runt 1891. Under min tågresa från flygplatsen Schiptol till Rotterdam kan jag inte låta bli att jämföra landskapet utanför tågfönstret med tavlan på museet.  Det typiska holländska landskapet finns fortfarande kvar där dolt under ytan om man plockar bort alla moderna inslag som vägar, skyltar, växthus och kraftledningar.

När jag kliver av tåget vid Rotterdams central är scenariet förändrat. Jag ser ingenting av den låga gemytliga Holländska staden utan möts istället av några stora skyskrapor runt en stor byggarbetsplats. Rotterdam är en stad i ständig förändring, där finanskrisen ännu inte verkar påverkat investerarna när det gäller att bygga högt. När jag vandrar genom staden känner jag att det är svårt att få ett grepp om den och det verkar inte heller finnas någon historisk bebyggelse kvar. Förklaringen ligger i att staden förstördes till stora delar under andra världskriget och behovet av bostäder var stort efter kriget, vilket ledde till att man tvingades bygga snabbt och inte alltid så välplanerat.

Att komma med tåg till Rotterdam ger kanske inte det fördelaktigaste intrycket av staden, nej, man ska helst komma sjövägen. Rotterdam räknas som världen fjärde största hamnstad, och hamnen börjar redan flera mil ute vid Nordsjön. Om man följer floden Nieuwe Maas uppströms kommer man därför att passera en synes oändlig rad av raffinerier, containrar, varv och kylanläggningar innan man når Erasmusbron i hjärtat av Rotterdam. Denna bro som spänner sin vita båge som en harpa över vattnet, i folkmun kallad "Svanen", ligger i ett arkitektoniskt spännande område.

Här tornar skyskraporna upp sig på bägge sidorna av floden och skapar en skyline värdig en Europeisk stad.  Rotterdamborna drar gärna parallellen till Manhattan, och då tänker man inte i första hand på att halvön inhyser Hotell Amerika som var en viktig utgångspunkt för amerikaemigranterna, utan på alla skyskrapor som är byggda och som planeras här. Montevideo med sina 140 meter byggt 2005 av arkitekturfirman Mecanoo, KPN Tower som är 97 meter högt, byggt år 2000 av arkitekten Renzo Piano, World Port center med sina 124 och så vidare. Även den motsatta sidan av floden stoltserar med en mängd höga byggnader i olika stilar. Ja, man ska helt enkelt komma med båt om man ska se Rotterdam från stadens bästa sida, precis som förr i tiden.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

altRotterdams hamnområde har haft en utveckling som påminner en hel del om andra Europeiska hamnstäder. En gång i tiden var hamnen stadens ansikte utåt och viktig för handel och kommunikation. Efter hand förflyttades centrumet längre in i staden där man uppförde centrala torg med rådhus, kulturbyggnader och andra administrativa maktbyggnader. Hamnen blev nu i första hand ett industriområde, men strukturomvandlingar i mitten av 1900-talet gjorde att en del av industrierna försvann och hamnområdet blev tomt och övergivet. Stora billiga områdena nere vid vattnet lockade investerare som ville utveckla området och precis som hos andra europeiska hamnstäder började staden åter vända sittt ansikte mot vattnet.

Arkitekturen i Rotterdam är spännande och internationellt känd. I Rotterdam arrangerades i år också den fjärde internationella Arkitekturbiennalen, som pågår mellan 25 september och 10 januari 2010. Temat för biennalen är den öppna staden och att bygga samhörighet i stadsrummet. Det är ett innehållsrikt program med seminarier, föreläsningar, publikationer, workshops och utställningar som man får ta del av under några månader.

Är man intresserad av arkitektur ska man naturligtvis även bege sig till NAI Netherlands Architecture Institute som ligger centralt placerat i Rotterdams museumpark. Museet är ritat av Jo Coenen och är värt ett besök för sin arkitektur, men akta dig så du inte ramlar ner i en bygggrop för Rotterdam är som sagt en stad i ständig förändring.

Mathias Jansson, text och bilder
Länk: Rotterdams Arkitektur Biennal: http://www.iabr.nl

Ur arkivet

view_module reorder

Kultur, kulturfenomen og vitenskap

Emnet for artikkelen min knytter an til de ulike fagvitenskapenes forsøk på å forklare hva som menes med «'kultur og kulturfenomen'»; ut fra sikten min inn til kultur og kulturfenomen ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 29 mars, 2011

Buddhismen och Västvärlden. Samverkan och anpassning

Buddha Shakyamunis födelse ur sin mors sida (Nepal, 1570)Buddhismen är en ytterligt mångskiftande religion som innehåller ett flertal skolor och olika tolkningar har gett upphov till skilda riktningar. Den viktigaste ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 09 mars, 2009

 Den lille pojken med blommorna

Som pojke samlade och pressade August Strindberg blommor. Ömt vårdade han sina insekt- och mineralsamlingar. Efter att ha läst en bok om lantmäteri gav han sig ut och mätte upp ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 februari, 2015

”Johan på snippen han spelte klaver!” Bishop Hill, svenskhet på prärien III

När vi sitter på halmbalar mitt i den vackra parken i svenskbygdens Bishop Hill på prärien i Illinois USA och deltar i det traditionella firandet av Jordbruksdagarna och tillsammans med ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 21 mars, 2014

Fann en kamouflagétalja förtäljt

För det första ett nytt begrepp, enligt loserförfattarerfarenhet, står för begrepp som myntar ens oavhängiga sanningar, allt enligt min loserförfattarerfarenhet lämnade montörer, installatörer, elverksgubbar, telefonbolagsdårar och entrepranadfarbröder eller deras insepektörer ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 03 juli, 2013

Leif Holmstrand . Utdrag ur ”Afrikaneserna”

Leif Holmstrand är författare, musiker och konstnär med en saboterande queer inställning till språk och mänsklighet. Monsterkropp och monsteridentitet rinner igenom maskulint och feminint kodade kläder och ställer till det ...

Av: Leif Holmstrand | Utopiska geografier | 10 december, 2012

Den 4 december 1993 dog Frank Zappa, en av dem oförglömliga

I januari 1968 utgav Frank Zappas band The Mothers Of Invention den första utgåvan av sin tredje officiella LP. Zappas ursprungliga plan för vad denna LP skulle innehålla ändrades totalt ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 04 december, 2012

benjamin 33

   

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 31 mars, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts