Alla vill till Mörkrets hjärta

Gjorde svenska FN-förband sig skyldiga till en massaker i Kongo under 1960-talets fredsmission? Än i dag finns det skäl att åtminstone ställa frågan utan att utmålas som konspiratoriker. "Ett svenskt ...

Av: Klas Lundström | 12 november, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Tomas Tranströmer. Foto: Caj Westerberg

Postum lektion i konsten att arbeta med språket

Torsten Rönnerstrand om Tomas Tranströmers ”I arbetets utkanter”.

Av: Torsten Rönnerstrand | 30 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Elfriede, Österrike och den otillgängliga lusten

Elfriede, Österrike och den otillgängliga lusten När Elfriede Jelinek fick Nobelpriset blev många antagligen ganska förvånade att det var första gången som litteraturpriset gick till Österrike, ett land som har frambringat ...

Av: Gregor Flakierski | 09 november, 2006
Litteraturens porträtt

”Jag vill vara ett med tidspulsen” intervju med Mohamed Omar

”Skymning öfver Upsala” är en diktsamling skriven av Mohamed Omar. En passionerad poet som använder Uppsala som sin målarduk och gärna väver in sin egen historia i sina litterära verk. Det ...

Av: Cassandra Andersson | 16 juni, 2014
Litteraturens porträtt

Spåren av svensk kolonialism



altNationsbyggandet i norden inleddes under medeltiden. Området för aktörerna omfattade nuvarande Danmark, södra Finland, Sverige-Norge, Hälsingland, Jämtland och Trondheimsområdet. I de stora områdena norrut fanns samerna från Härjedalen i söder och hela vägen ner i Finland i nordöst och i öster finsk- och rysktalande stammar, alla jägare och fiskare. Olika makters strävanden att behärska områdena i norr kan på sitt sätt sägas pågå än, men en viss stabilisering skedde på 1600-talet.

Då fanns sedan ett par hundra år utmed Nordnorges kust och utmed den svensk-finska Botten fullt utbildade socknar för icke-samer med kyrkor och övrig administration knuten till centralmakten.

För nuvarande Sveriges del gällde sedan 1300-talet en lappmarksgräns avgränsande ungefär nuvarande Lappland, en gräns bekräftad av Gustav Vasa och även senare. Där innanför skulle inte kustbönderna nyttja markerna utan det var samernas land!

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Carl IX inledde dock det svenska övertagandet av Lappland genom att bygga kyrkor och etablera administrativa funktioner. Det dröjde visserligen något hundratal år innan denna administration fångat in samerna. Centralmakten tyckte dock redan under slutet av 1600-talet att det fanns så gott om plats i lappmarken för att även icke-samer skulle kunna slå sig ner där och inledningsvis slippa vissa skatter. Sameland var sedan länge indelat i byar eller sitor och dessa i områden tillhörande familjer på ett sätt som modern forskning jämför med ägande.

På dessa lappskatteländer erbjöds nybyggare slå sig ner. Samer skulle godkänna upptagande av nybyggen och i början var de så få att nybyggarna rent av sågs som ett positivt inslag.

Antalet nybyggare ökade dock och även samer tog upp nybyggen, ibland för att byta födkrok och ibland för att blockera goda lägen för nya utsyningar.

Mot denna korta bakgrund hände två saker som kastar sina skuggor ännu i dag på i varje fall inlandets och fjällbygdens ekonomiska och sociala förhållanden.

För det första så utfärdades år 1762 ett kungligt brev om att samer som lämnade renskötseln och nomadlivet skulle jämställas med övriga invånare i Lappmarken, med andra ord mista sina rättigheter som första invånare där. Här kan sägas att härskare har, så långt tillbaka det spåras kan, haft insikt om samernas ställning som första folk i norr, men det är först i modern tid det beskrivs i folkrättsliga termer. Denna policy från år 1762 om att samer/lappar var det samma som renskötande, alltså en yrkesgrupp, har gällt fram till andra världskriget. ”Lappfrågan” har i minst 200 år gällt vara en renskötselproblematik och har något gällt de icke renskötande har insatserna varit av övergångskaraktär. Staten har härskat, splittrat och sökt förminska folkgruppen.

Den andra saken som gällde nybyggen uppstod då dessa skulle genom avvittring tillföras mark med äganderätt. I början av 1800-talet flyttades denna process från tingsrätterna till länsstyrelserna med åtföljande bristande samisk insyn, och i dag det stora tvisteämnet om renskötselns rättigheter på privat mark. Dessa tvister är svåra att lösa på grund av olika tolkningar av tidiga markförrättningar i Lappmarken. Samerna hade på den tiden ingen egen makt att motstå myndigheterna. Nybyggarna kan inte heller klandras, ty de inbjöds och deras efterkommande kan inte heller klandras för tillvägagångssättet. Ansvaret faller hela tiden på staten.

En annan företeelse som rörde hela landet var det rasbiologiska tänkesättet som under kolonialismens 1800-tal och början av 1900-talet hade väsentlig tillslutning i Sverige. Tänkesättet påverkade klart policyn i de så k­allade lappfrågorna, och nedvärderingen av den samiska kulturen och inte minst språken väcker ännu bittra minnen hos många av den äldre generationen samer.

Så kommer tiden efter andra världskriget och man får lära sig att det finns 15 000–20 000 samer i stället för en handfull tusen lappar. Det nybildade Förenta Nationer tog i sitt arbete med mänskliga rättigheter upp rättigheter för folkgrupper med gemensam identitet, kultur och basområde. De gamla kolonialmakterna släppte sina kolonier och 1957 kom en konvention som avsåg garantera den ursprungliga befolkningen i en före detta koloni dess rättigheter till sin gamla ekonomiska bas och sin kultur. Svenska delegater deltog med kraft i detta arbete för att säkra rättigheterna för de gamla koloniernas ursprungsbefolkningar. Men vilken överraskning? Denna konvention och dess förstärkning ILO 169 från 1980-talet var ju tillämplig även på samerna i Norden. Trots utredningar i frågan och löften har Sverige inte ratificerat denna konvention. Mig veterligt har samerna i landet inte begärt marken i Lappmarken tillbaka eller att få äga gruvor och vattenkraft. De har begärt ökade rättigheter på vissa marker och medverkan i samhällsplanering i vissa områden. Trots detta funderar jag över om att en majoritet av de norrländska riksdagsledamöterna oberoende av parti skulle rösta för en ratificering av konventionen.  En lösning av markfrågorna är dock av nöden för hela landsdelen  och då återstår den juridiska lösningen. Denna är möjlig men försvåras av de olika tolkningar som de grundläggande dokumenten ges, samt därtill en otillräcklig grundforskning i landsdelens rättshistoria och andra adekvata förhållanden.

Sammanfattningsvis kan man säga att det i norra Sverige finns tre problematiska spår av den svenska centralmaktens kolonialistiska samepolicy:

– En delvis ännu idag använd nästan 250-årig policy att särskilja den renskötande och icke renskötande delen av samesamfundet,en splittring.

– En likaledes cirka 250-årig kolonisering av Norrlands inland och fjällbygd, en kolonisering genomförd på ett sådant sätt att oenigheten mellan det samiska samfundet som ett urfolk och det ickesamiska ”samfundet” i norr medför stora svårigheter med att lösa motsättningarna såväl  med politiska som juridiska medel.

– Ett tredje arv med kolonialistiska rötter är den nedvärdering som vidrört samer, såväl som individer som ett folk. Nedvärderingens  historia är också minst 250 år innehållande åkerbrukets försteg gentemot den nomadiserande renskötseln samt rasbiologins kategorisering av samerna under vetenskaplig täckmantel. Denna nedvärdering upphörde officiellt efter andra världskriget  men lever ännu kvar hos den generation vars föräldrar eller själva har minnen av exempelvis den länge språkdiskriminerande nomadskolan (detta tillsammans med tornedalingarna).

Rolf Sjölin, författare till En studie i icke-makt-Samer och samefrågor i svensk politik. Diedut 2/2002.

Ur arkivet

view_module reorder

Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | Resereportage | 08 november, 2011

 Sara Bergmark Elfgren - Tillbaka med en ny bok, Norra Latin, och bättre än någonsin. Foto B Graham

Shakespeare, spöken, drömmar, hets och tonårsangst i lysande skolskildring

Sara Bergmark Elfgrens nya bok Norra Latin är överjordiskt bra och skapar sin egen typ av magi. En magi som man inte kan sätta i något fack. Sara Bergmark Elfgren har gått förbi fantasy ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 07 december, 2017

 Rådhuset vid Marktplatz. Foto: Johan Werkmäster

Ensam med Almqvist i Bremen

Det är första gången jag befinner mig i denna nordtyska stad vid floden Weser. Jag kom igår, har sovit ensam en natt i denna stad med drygt en halv miljon ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 30 januari, 2015

Tai Chi i Thailand Bild Courtesy  Wikipedia

Vad gör vi då vi ingenting kan göra?

Benjamin Ben Lo var lärare i Tai Chi, känd för sina stränga ruskiga och obarmhärtiga metoder. Åk dit! Hörde jag. Åk inte dit! Hörde jag av andra. Det handlar om ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 22 mars, 2015

Gilda Melodia

Ängeln

Du är mitt hjärtas lust. Den som jag har undandragit världen, och behållit i mig själv och undanhållit allt skapat.

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 20 oktober, 2017

Intervju Jamie Woon

Soul och dubstep-artisten Jamie Woon har hyllats i sitt hemland Storbritannien. Med sammetslen ljus röst sjunger han sina egenproducerade kompositioner vars eklektiskt klara ljudbild är minimalistisk och svängig på samma ...

Av: Lena Lidén | Musikens porträtt | 30 augusti, 2011

Morgonrodnad av Göran af Gröning

Det är morgonkallt. Jag sitter i min skrivarstol och stirrar in i mörkret. Jag är eländig till mods, som alltid efter en ny texts påbörjan, och därför är det svårt ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 17 november, 2014

Fyra dikter: Bön och flerfaldigande, Robert Halvarsson

Gå, gå gå   Ord likt små små ljus som tänds och släcks och släcks och tänds Och om och om igen Förvirringen är lagen En grånad tjänsteman Säger gå, gå, gå ...

Av: Robert Halvarsson | Utopiska geografier | 27 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.