Spåren av svensk kolonialism

Nationsbyggandet i norden inleddes under medeltiden. Området för aktörerna omfattade nuvarande Danmark, södra Finland, Sverige-Norge, Hälsingland, Jämtland och Trondheimsområdet. I de stora områdena norrut fanns samerna från Härjedalen i söder ...

Av: Rolf Sjölin | 10 augusti, 2010
Kulturreportage

Strindberg, Rousseau och drömmen om kvinnan

Förhållandet mellan August Strindberg och hans "oförgätlige vän Rousseau" har av kritiken oftast behandlas utifrån de politiska och filosofiska tankar om samhället som präglade den svenske författaren. Men vad ...

Av: Fredrik Nordin | 29 juni, 2011
Litteraturens porträtt

De stora frågorna som moderniteten ställer förblir fortfarande obesvarade

Intervju med Claudio Magris I Sverige är Claudio Magris en av de mest lästa italienska författarna. Naturligtvis finns det andra författare, som Camilleri, Fo och Saviano, men vi känner dem mest ...

Av: Guido Zeccola | 22 november, 2010
Litteraturens porträtt

Familjen Facebook – framsidan och baksidan

Det fanns något som hette Facebook, berättade man. Det var ett slags mötesplats på Internet. Jag som författare borde gå med, sa man. Knyta kontakter, nå ut, hålla mig a ...

Av: Stefan Whilde | 31 augusti, 2013
Stefan Whilde

Kvinna, 1969. Foto: Anne Edelstam

Det sprakar av färger på Waldemarsudde



Vardagslivets poesi kallas utställningen (t.o.m 4 juni 2017) med verk av den spanske surrealisten Joan Miró - en av 1900-talets mest uppmärksammade konstnärer. Besökaren möter skulpturer, tavlor och affischer med poetiska titlar som kittlar fantasin.




Hennes majestät, 1967. Foto Anne Edelstam

Hennes majestät, 1967. Foto Anne Edelstam

 

Mirós fria sinne skiner igenom samtliga skulpturer. De är för det mesta sammansättningar av olika saker han hittat: en sko blir en hatt, ett cykelstyre en kropp, ett hjul ett ansikte… Miró var dåtidens kanske mest ekologiske skulptör. Återvinning blev hans märkesvara. Under trettiotalet tillhörde hans skulptur/objekt det surrealistiska universum med konstruktioner i trä och stål. 1940-41 upptäckte han keramik och utvecklade det tillsammans med sin barndomsvän Artigas. Vissa mindre objekt lät han sedan gjuta i brons.
De vackra blondinerna drar till sig fjärilar, 1967.Anne Edelstam

De vackra blondinerna drar till sig fjärilar, 1967.Anne Edelstam

Annons:

Moderna Museet visade en retrospektiv av spanjoren för snart tjugo år sedan, men denna utställning på Prins Eugens Waldemarsudde koncentrerar sig på hans sena produktion från och med 1960-talet fram till hans död. Tematiken är tvådelad varav den första uppmärksammar de triviala objekt han samlat och sammanställt (vilka delvis visas upp i montrar) för att bilda sina skulpturer till vilka han ofta skapat poetiska titlar som till exempel: De vackra blondinerna drar till sig fjärilar. Poesin är aldrig långt borta i Mirós konst.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I den andra delen gestaltas hans affischkonst vilken ger uttryck för konstnärens sociala engagemang för frihet och mot förtryck. Genom affischkonsten och grafiken kunde Miró nå en bredare publik vilket var något han eftersträvade för att nå ut med sitt budskap riktat framförallt mot Francoregimens diktatur.

Joan Miró i Ferrà(1893-1983)

född i Barcelona, var en katalansk målare, skulptör och keramiker. 1920 flyttade han till Paris men han fortsatte att resa tillbaka till Katalonien under somrarna. Miró gifte sig 1927 med Pilar på Mallorca och några år sedan föddes deras dotter. Han blev erkänd internationellt som surrealist och nyskapare med barnasinnet intakt, men även som den katalanska stolthetens företrädare. Miró ogillade den konventionella målartekniken som han ansåg vara ett sätt att stödja det borgerliga samhället på. Istället deklarerade han att han ”mördade måleriet” genom sitt annorlunda sätt att skapa på.

Mirós fria sinne skiner igenom samtliga skulpturer. De är för det mesta sammansättningar av olika saker han hittat: en sko blir en hatt, ett cykelstyre en kropp, ett hjul ett ansikte… Miró var dåtidens kanske mest ekologiske skulptör. Återvinning blev hans märkesvara. Under trettiotalet tillhörde hans skulptur/objekt det surrealistiska universum med konstruktioner i trä och stål. 1940-41 upptäckte han keramik och utvecklade det tillsammans med sin barndomsvän Artigas. Vissa mindre objekt lät han sedan gjuta i brons.

Skulpterandet kom att ta över målningen alltmer i den andra delen av hans liv. Mellan hans femtionde och nittionde år tillverkade han över 500 skulpturer och 400 keramik föremål. ”Det är i skulpterandet som jag skapar en riktig fantasivärld. Måleriet förblir mera konventionellt”, erkänner katalanen själv. I denna tredimensionella form återskapar Miró inte världen lika mycket som han förtrollar den. Hans överrumplande poesi får mina atomer att explodera av glädje. När han börjar måla skulpturerna, 1967, i starka, primära färger, blir det en sann hymn till livet.

Med samarbetet med Fondation Maeght (i södra Frankrike) som började 1948, blev hans skulpturer monumentala, vissa av dessa pryder platser runt om i världen, varav en kvinnofigur visas på Waldemarsudde. Sedan skapades Fundació Joan Miró,vackert beläget strax utanför Barcelona, vilken har samarbetat med Kristianstads konsthall inför denna utställning.

Under en dryg halvtimmes film kan besökaren följa Mirós kreativa process, med dess oförklarliga, plötsliga, instinktiva och efemära spontaneitet. Jag bevittnar hans nästan rituella spel mellan fantasin och de vardagliga objekten innan de blir till skulpturer med namn som Månfågeln eller Kvinnan med rufsigt hår. Poesin återfinns i dess benämningar.

I butiken på vägen ut blir jag frestad att köpa diverse presenter med Mirómotiv och en rikt illustrerad katalog men, denna gång, nöjer jag mig med minnets gåvor och det är inte dumt det heller.

 

Anne Edelstam

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Vilhelm Ekelund

Vilhelm Ekelund och extremhögern

Många olika typer av läsare har genom åren sökt sig till Vilhelm Ekelunds (1880-1949) verk. Inte minst har han nått framgång hos författare, poeter och akademiker, vilka haft det gemensamt ...

Av: Mattias Aronsson | Litteraturens porträtt | 12 december, 2017

Post-EmmaKrönika 1 Rastplatsen I

Snart ingen mindre än en &:så triton dök fram i mitt Jon Blunds dyra hov ärad med håv i en håv nästan som i horstrumpor ensam. Var fet som en ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 februari, 2010

Frankrike är inte enbart Paris…

Fransmännen, dessa EU-medborgare, blir alltmer fästa vid sina lokala regioner och sina dialekter. Filmen "Bienvenue chez les Ch'tis" -Välkommen till Norr' - skulle titeln kunna heta på svenska - ...

Av: Anne Edelstam | Gästkrönikör | 16 september, 2008

Andy Warhol, Velvet Underground och Ron Nameth

I samband med att Fotografiska i Stockholm i början av 2011 visar en utställning om Andy Warhols (och Velvet Undergrounds) "Exploding Plastic Inevitable"-show 1966-1967 tillåter vi oss här en liten ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 12 januari, 2011

Laokoon och hans söner. Källa Wikipedia

I Laokoongruppens grepp

Laokoon och hans söner i kamp med en jätteorm är en av konstens mest levande och dramatiska skulpturer. Det har funnits många som försökt efterlikna motivet med få har kommit ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 26 oktober, 2017

Tanz der Gerippe von Michael Wolgemut

Nelly Sachs poetiska öde hand i hand med Paul Celan

(eller det Tyska som både död och hopp) ”Jag är icke mera jag; gudens meningslöshet är i mig. Tiden står stilla, rummet finns inte längre. Min tankes tanke svävar bort genom färglösa rymder, speglande ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 25 december, 2014

Emily Dickinson

En dikt av Emily Dickinson

Är dikter bättre, ju svårare de är? Litteraturvetaren Harold Bloom verkar tro det. Han är en av Emily Dickinsons varmaste anhängare, och talar i sin "Den västerländska kanon" (1994) om ...

Av: Emily Dickinson | Utopiska geografier | 14 februari, 2015

Benjamin 40

                 

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 19 Maj, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.