Damaskus

DEN ÅTTONDE PORTEN   Det fanns sju portar det fanns sju portar till Damaskus   så har man sagt mig så står det   Men Damaskus viskar det finns åtta portar   Den åttonde porten är för främlingen som öppnar sitt hjärta för ...

Av: Elisabeth Korndahl | 07 juni, 2010
Utopiska geografier

Interiör från Egon Schieles sommarbostad i Cesky Krumlov. Foto: Mathias Jansson

Egon Schiele bortjagad från sitt sommarhus

Egon Schiele betraktas som en av konstens "bad boy". Han hade en förkärlek för att måla av unga flickor i erotiska positioner och när det kom ut att han anlitade ...

Av: Mathias Jansson | 20 september, 2015
Essäer om konst

Dobbeltbevegelsen

  Fenomenet dobbeltbevegelse gis i alt menneskeliv, der retningen for bevegelsen er fra oss selv og utover oss selv, og tilbake til oss selv igjen: eksisterende entiteter(singulære mennesker) er i verden ...

Av: Thor Olav Olsen | 10 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Emmakrönika XVIII, Kaikkein

"Mitä kirjailijat... yrittävät tehdä? Se kaikkein tuntematon yrittää jopa luoda universumin varsinainen nainen dokumentissa, josta tai missä hän on elänyt, mistä (joskus mihin) muut haluaisivat elää." / vet inte mer ...

Av: Stefan Hammarén | 28 Maj, 2009
Stefan Hammarén

Ladogas ishästar

Myten om Ladogas ishästar lever



Under krigstiden i Finland användes över 70 000 hästar av armén. Hästarna var nödvändiga för transporter av utrustning som proviant, ammunition, vapen. Hästarna drog tunga kanoner. Man uppskattar att 15 000 finska hästar gick förlorade under fortsättningskriget. Hästen behandlades med stor respekt och var en vapenbroder. 1997 fick krigshästarna en egen staty i Seinäjoki. I september 2014 avtäcktes en minnesplatta i Myllikoski till de stupade hästarnas minne. Även på sovjetiska sidan användes hästar i stor omfattning.

 


Krig  mot kommunismen

Krig mot kommunismen

I hundratals rusar hästarna ner i vattnet och blir stående där, tittande in mot stranden, mot striderna och elden, men vågar inte gå i land.
Det är december och det är kallt i Karelen och under natten kommer en isande kall vind från norr och Vita havet. På nolltid lägger sig isen över sjön och hästarna fryser ihjäl, stående i vattnet.
När det blir ljust på decembermorgonen möts de finska soldaterna av en makaber syn. Tusen hästar är fastfrusna i isen, alla döda. Bara huvudena syns över ytan.
Curzio Malaparte

Curzio Malaparte

Annons:

Den italienske krigskorrespondenten Curzio Malaparte, skrev i sin bok "Kaputt" en historia som fortsätter att fascinera om "Ladogas ishästar". Boken "Kaputt" som kom ut redan 1944. Malaparte hade tjänstgjort som journalist på östrfronten i Ukraina, Kroatien, Polen och även i Finland. "Kaputt" som kommit ut i nya upplagor, senast för fyra år sedan på svenska, anses av många som en "kultbok".

Det är en roman men även reportage och reseberättelse. Boken blandar skrönor och pregnanta bilder från krigets vardag. Malaparte som var en politisk överlevare som var både fascist och kommunist och bosatt på Capri . Det var där han skev "Kaputt". Det spekuleras i att Malaparte rubricerade boken med tanke på utgången av kriget ur Tysklands perspektiv.
I "Kaputt" berättar Malaparte följande historia från det finsk-ryska vinterkriget. I december 1939 var det hårda strider mellan finländska jägarförband och röda armé trupper vid Ladogas stränder. De finländska trupperna sätter vid ett tillfälle eld på ett skogsparti. De sovjetiska soldaterna drabbas av panik och flyr mot Ladogas stränder där de blir nermejade. Deras hästar flyr i panik undan elden rakt ner i Ladoga.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I hundratals rusar hästarna ner i vattnet och blir stående där, tittande in mot stranden, mot striderna och elden, men vågar inte gå i land.
Det är december och det är kallt i Karelen och under natten kommer en isande kall vind från norr och Vita havet. På nolltid lägger sig isen över sjön och hästarna fryser ihjäl, stående i vattnet.
När det blir ljust på decembermorgonen möts de finska soldaterna av en makaber syn. Tusen hästar är fastfrusna i isen, alla döda. Bara huvudena syns över ytan.

Dessa ishästar mitt i krigets inferno har intresserat många människor. En av dem är konstnären, journalisten och tecknaren André Prah. Med sin bakgrund i gamla Jugoslavien och ett stort historiskt intresse från bl.a. andra världskriget blev Prah fångad av berättelsen när han läste Malpartes bok. "Jag sa till mig själv: Andre nu vet du vad du ska göra resten av livet, du ska tolka den här fantastiska historien".

I fyra år har Andre Prahs tid gått åt till att återskapa ishästarna. Han gör dem av trä, ett speciellt virke som han hittar längs stränderna på Österlen i östra Skåne. Resultaten av hans idoga arbete står nu överallt i hans ateljé på hans 1600-tals gård i Hänninge i Skåne. De snirklade träbitarna har förvandlats till döda, frusna hästar, liggande, stående, med uttrycksfulla, sorgsna och ibland skräckslagna uttryck.

I Malapartes bok skrev han att de finska jägarsoldaterna dagen efter iskylan går ner till de döda hästarna och sätter sig på dem. Någon spelar dragspel sittande på en häst, någon bara sitter där med sitt gevär. Allt detta har Andre Prah väckt till liv.
Människor blir starkt berörda när de ser utställningen säger Andre Prah. Nästa höst kommer han att ställa ut sina hästar i Tyskland men det stora målet är en utställning i Finland.

Men är "ishästarna" myt eller verklighet. Bland finländska historiker är berättelsen i stort sett okänd. Dock är det klarlagt att Malparte var i Finland under vinterkriget som krigskorrespondent för tidningen "Corriere della sera". En finsk författare, Matti Kurjensaari, träffade Malparte en gång på 1940-talet och hade då frågat honom om antalet hästar vid Ladoga och då fått ett svävande svar att "han var en fri författare".

Även finlandsvännen Stig Claesson (Slas) fascinerades av en speciell händelse under vinterkriget som han beskriver i boken "I stället för telegram – Finland 50 år": "Följande gissar jag mig till då jag läser en dikt som heter Komsomoldöd, skriven av Wilhelm Burman: I sträng köld går vintern 1940 sju meniga ryska soldater och en rysk löjtnant vilse i skogarna i det finska Karelen och de bör inte ha irrat vilse länge innan det går upp för dem att det enda som återstår är att frysa ihjäl. De meniga soldaterna är femton eller sexton år och pojkar. Löjtnanten är tjugo och kvinna. På löjtnantens order byggs ett primitivt vindskydd av granriskvistar och man lägger också granris på marken för att ha någonting att sitta på när man ska frysa ihjäl. De sju meniga pojkarna sätter sig i en halvcirkel runt sin löjtnant.

Och så sitter de där och väntar. De börjar prata med varann. De börjar bli rädda. De vill inte dö. Men det återstår ingenting annat. Löjtnanten pratar med sina meniga. Om kriget, om freden, om moder Sovjet. Och hon talar om livet. Det liv som de nu inte längre kommer att få delta i längre. Har någon av soldaterna någonting på hjärtat som hon som officerare kan reda ut? De sju pojkarna samtalar lite tyst. Ska dom be löjtnanten hjälpa dom att dö? Kanske har hon ammunition kvar? Någonting annat? Det visar sig nu att de sju pojkarna har en gemensam önskan, en önskan som de enas om att framföra till löjtnanten. En pojke för talan.

Löjtnanten lyssnar. Det är så, säger pojken, att vi alla sju är lite unga och oerfarna. Vi har alla då och då drömt om en kvinna och vi undrar nu om löjtnanten vill visa oss sina bröst. Löjtnanten reser sig upp och tar av uniformskappan. Den lägger hon på marken och sätter sig på den. Sedan klär hon av sig på överkroppen och sitter så visande sina bröst för de sju pojkarna. Allting står stilla i minus fyrtiofem grader. Så fann man dem. En kvinnlig rysk löjtnant sittande framför en halvcirkel av sju soldater. Döda och stelfrusna. En finsk patrull gick på denna grupp i januari 1940."

Rolf Karlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Magritte

Från Tabu till Psykporr

Utanför Pressbyrån hänger redan dagens sömniga löpsedlar. De lockar inte. Tonläget är uppskruvat och har sedan långt tid tillbaka trubbat av sinnena och därmed placerat de vrålande orden i kategorin: ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 21 oktober, 2016

En friare filmstruktur Intervju med Sergei Loznitsa

  Filmen "The Joy" är en av de mest kompromisslösa filmer som vi har skådat under 2000-talet. Den ryske regissören Sergei Loznitsa har med hjälp av fotograf och klippare lyckats skapa ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 17 februari, 2011

Tiden som återvändsgränd

Snart bryter ett helt nytt år ut mitt bland oss. Vi vet inte vad det kommer att leda till, förutom själva ledan, men det sägs att det ska kallas 2011 ...

Av: Stefan Whilde | Essäer | 28 december, 2010

Emanuel Swedenborg ”den nordlige Daidalos”

Men vi ser de där händelserna från fel håll:ett stenröse istället för sfinxens ansikte. / T. Tranströmer Ibland, eller ganska ofta, får jag känslan att allt är tomhet, att jag måste ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om religionen | 29 juni, 2014

Bandyspel med början i Habo - en personlig bandyhistoria

 Habo och bandy  En ung man som under tonårstid växte upp i Habo under femtiotalet kunde inte undvika att delta i ett fostrande bandyspel. Att leka med ”det röda nystanet” var ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer | 12 augusti, 2014

Akseli Gallen-Kallelas Badstuga (1889), detalj

Bastun i konsten – en värmande historia

Från Kalevala fram till idag har bastun varit en viktig symbol för olika livsskeden. Dess associationer till relationer och diskussioner används i allt från existentiella frågor om livets olika skeden ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 07 februari, 2015

Herman Melville. Foto: Wikipedia

Herman Melville. Ball's Bluff : en drömbild (oktober 1861)

Erik Carlquist och Herman Melville.

Av: Herman Melville | Utopiska geografier | 03 juni, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts