Magnus Göransson

Sensationen i känsla och upplevelse när idioten långsamt doppar sin armbåge i någon…

Idioten ombeds ställa fram fika till ett av avdelningens möten då ordinarie fikaframställare är upptagen på annat håll. Med en på papper utskriven lathund tar sig idioten an uppgiften och ...

Av: Magnus Göransson | 25 april, 2016
Gästkrönikör

Gruppe 47. Bildkälla: Wikimedia

Om Gustav Korlén och författarna i Gruppe 47, särskilt Alfred Andersch

I år skulle Gustav Korlén ha fyllt hundra år. Han blev nästan så gammal – han avled i fjol. Till hundraårsdagen har nu kommit en sympatisk hyllnings- och minnesskrift, Kalejdoskop ...

Av: Ivo Holmqvist | 12 juni, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Robert Schumann & misslyckandets triumf

Detta porträtt är huvudsakligen ett försök till att finna svar på varför Robert Schumanns (1810-1856) konstnärliga misslyckande kan ha varit en betydelsefull och kanske större faktor för musikens utveckling ...

Av: Stefan Thorsson | 19 december, 2012
Musikens porträtt

Henry David Thoreau som poet

Hur ska man leva? Frågan är lätt att ställa, men har oräkneliga svar. Henry David Thoreau (1817-1862) hade två svar på den: - Lev enkelt. - Följ ditt samvete. Thoreau fick stort inflytande ...

Av: Henry David Thoreau | 05 maj, 2013
Kulturreportage

Likt alvsmederna och dvärgamästarna från svunna tider



P.L jag och fruganMed tanke på att den sista filmen i Hobbittrilogin just haft premiär, passar en återblick till sommarens Medeltidsvecka och då speciellt föredraget med Peter Lyon bra.

Peter Lyon är numera en känd vapensmed som till vardags arbetar på Weta Workshop, ett Nya Zeeländskt företag som inriktat sig på filmiska specialeffekter, både tillverkade och programmerade. Att han kom att bli tillfrågad inför The Lords of the Ring-filmerna berodde på hans då nittonåriga erfarenheter av tornerspel. I Nya Zeeland betyder det uteslutande att man splittrar lansen när man rider mot varandra, till skillnad från här i Sverige. De utför även andra tävlingsmoment med svärd och det var som svärdssmed Peter blev känd i dessa kretsar.

Under en dryg timme föreläste Peter Lyon om hur arbetsprocessen inför flera olika filmer, och då i synnerhet designat av de olika raserna i Peter Jacksons filmatisering av J. R. R. Tolkiens verk, oftast ser ut. I fallet med de tre filmerna som utspelas i Midgård var huvudsyftet att rustningarna och vapnen skulle vara funktionella och se så realistiska ut som möjligt. Peters erfarenhet av att sitta i sadeln och hantera vapen från hästryggen fick flera gånger ligga till grund för de olika rustningsdetaljer som John Howe utvecklade tillsammans med Peter.

Peter berättade även hur han själv hade fått agera grundmodell till de kentaurer som var med i ”Häxan och Lejonet”. Det foto som han visade i serien av flera ser man honom stående med en fälld lans på vilken designteamet sedan modellerade fram en kentaurkropp. Även där var det många rustningsdelar och vapen som Peter var den drivande kunskapskällan bakom.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att försöka göra så realistiska rustningar och vapen som möjligt kan dock generera problem när man skall spela in en film. I ”Sagan om Ringen” bär Boromir en sköld med en blankpolerad buckla mitt på. Den såg fantastisk ut i verkligheten men i kameralinsen fick den en alltför reflekterande yta. Peter berättade att de sorgligt nog var tvungna att ”skita till” bucklan för att den inte skulle ställa till det vid inspelningen.

PL till hästRealismen har även en annan nackdel: Riktiga klingor är vassa och har en förmåga att bli hackiga vid användning. Lösningen blev ett hjältesvärd i tre upplagor, det som skådespelaren använder vid närbilder och vid pressfoton samt fem stuntsvärd med aluminiumklinga och plasthjalt som målats för att likna hjältesvärden. De går att slåss med utan risk för några större skador och aluminiumklingan ger svärden en tyngd som undviker att de upplevs som fladdriga. Stuntsvärden ser så pass riktiga ut att det är svårt att se skillnad mellan dem och hjältesvärden. Peter tar själv lätt fel på dessa, vilket även hände under den föreläsning som vi var åhörare på.

Han berättade även att de har varit tvungna att göra vissa ändringar av svärden inför The Hobbit, som utspelar sig sextio år innan Sagan om ringen. Bland annat har Sting blivit blankare och fått en inläggning av silver istället för den vinyldekal som användes elva år tidigare.

hjältesvärdenEftersom Peter själv var väldigt uttömmande och entusiastisk på att berätta om sitt arbete och sina upplevelser vid effektverkstaden Weta var få som klarade av att ställa några frågor vid frågestunden som inte redan hade blivit svarade på. Jag lyckades med att ställa en fråga som Peter själv medgav var väldigt svår att svara på. Frågan var vilken av alla dessa raser som han har varit med om att designa som han gillar bäst själv och vilket eller vilka svärd som är hans favorit? Svaret vi fick efter en stunds funderande var alverna i Vattnadal och Rohirrim i Edoras. Alvernas vackra, art noveau-inspirerande utsmyckningar i arkitektur och rustningar och ryttarfolkets jordnära mix mellan anglosaxiskt och vikingatid. Det svärd som han själv ansåg stod honom närmast hjärtat var kung Theodens klinga med ett par vackert skulpterade hästhuvuden vid svärdsfästet. Med tanke på Peter Lyons bakgrund som tornerspelsryttare så var det väl kanske inte så förvånande?

Som avslutning efter föreläsningen och frågestunden fick publiken känna på stuntsvärden eller komma fram till Peter och hans fru och välja ett av tre hjältesvärd som de hade med sig för att posera med mellan paret. Tidningen Kulturens båda skribenter valde att få känna på Vidstiges svärd och kung Peters Rhindon från ”Häxan och Lejonet”. Ingen av oss var tyvärr intresserade av Bilbos Sting.

 

Text och foto: Jessika Ahlström & Alexander Sanchez

Ur arkivet

view_module reorder

Årets kulturtidskrift: Ett lysande namn

Under Bokmässan delade FSK, Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter, som vanligt ut priset till årets kulturtidskrift. I år gick priset till poesitidskriften Ett lysande namn. Det är första gången en renodlad ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Palestinier och turister sida vid sida i Döda havet. I bakgrunden Jordanien. Foto: Björn Gustavsson

En resa till Israel

Björn Gustavsson fortsätter sina resor världen omkring. I somras åkte han till Israel.

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 12 september, 2015

Dödens Erotik

Den som läser denna bok, vara varnad! Ty den kan icke göras oläst! Lidandets lustgård är en svår bok att läsa, faktum är att den är extremt svår. Inte för att ...

Av: Johan Holst | Essäer om litteratur & böcker | 17 juni, 2013

Brittisk litteratur - En passage till Indien

Att upptäcka brittisk litteratur är att samtidigt upptäcka Indien. Banden mellan Indien och Storbritannien har genom historien varit hårt knutna vilket har kommit att avspeglas inom litteraturen. Några av ...

Av: Therese Ekstrand | Essäer om litteratur & böcker | 19 augusti, 2010

Mellanspråkligheter; sakralitet och galenskap hos Lars von Trier

  I denna natt törnar ilskan mot över att vara fångad i den andres frihet Natten som är den ställföreträdande dagen har ingjutit i mig ett ordlöst språk som ingen talar Ordlös andas jag ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 11 mars, 2012

Emily Brontë. Dimman mild

Emily Brontë (1818-1848) skrev inte bara romanen Svindlande höjder (1847), utan också dikter, några av dem utgivna av hennes syster Charlotte i Poems by Currer, Ellis and Acton Bell (1846).   Tidigare ...

Av: Emily Brontë | Utopiska geografier | 19 januari, 2014

Sicilien, platsen där Medelhavets civilisationer möts

Det fantastiska med Italien är, inte minst, att lagren av historia ofta ligger i så öppen dager… Man kan vandra i bergsbyar där stenläggningen lagts av etruskerna, tusen år före ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 26 augusti, 2014

Skotska folkomröstningen: bakgrund, argument, konsekvenser

När Storbritanniens premiärminister David Cameron satt i Harpsundsekan i somras så slängde han månne en förstulen blick på bottenpluggen. En tidigare upplaga sjanghajades av republiken Jämtlands förste president Yngve Gamlin ...

Av: Andrei Liberec | Essäer om politiken | 18 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts