Gösta Ekman

Den store Gösta Ekman - Alla tiders störste svenske skådespelare

”De som givit sitt liv medan de levat, kan inte dö”. - Gösta Ekman 1890 - 1938. Störst, bäst och vackrast. När Gösta Ekman begravdes den 18 januari 1938 i Stockholm följdes ...

Av: Belinda Graham | 11 september, 2017
Scenkonstens porträtt

Den svarte snapsdrickande Jesus. Hemingway i Österrike

När Ernest Hemingway och Ingrid Bergman för första gången träffades 1942 i San Fransisco hade den svenska filmstjärnan just varit på skidsemester i Sun Valley med sin dåvarande man, Petter ...

Av: Kurt Bäckström | 29 juni, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Om behandling av det ”Heliga”….

Trött sitter jag här på mitt rum omgiven av tobaksrök, sprungen ur papyrosserna från Klubb 77asken, som är fullplitad med klotter av bokstävlar och figuriner.

Av: Oliver Parland | 30 juni, 2017
Utopiska geografier

Absaloms vecka

En riksdagsledamot från Rasist-opportunistiska partiet har hoppat av och blivit politisk vild. Nu kan man i och för sig tycka att både han och hans partikamrater har alltid varit det. Annars ...

Av: Gregor Flakierski | 01 oktober, 2011
Veckans titt i hyllan

Likt alvsmederna och dvärgamästarna från svunna tider



P.L jag och fruganMed tanke på att den sista filmen i Hobbittrilogin just haft premiär, passar en återblick till sommarens Medeltidsvecka och då speciellt föredraget med Peter Lyon bra.

Peter Lyon är numera en känd vapensmed som till vardags arbetar på Weta Workshop, ett Nya Zeeländskt företag som inriktat sig på filmiska specialeffekter, både tillverkade och programmerade. Att han kom att bli tillfrågad inför The Lords of the Ring-filmerna berodde på hans då nittonåriga erfarenheter av tornerspel. I Nya Zeeland betyder det uteslutande att man splittrar lansen när man rider mot varandra, till skillnad från här i Sverige. De utför även andra tävlingsmoment med svärd och det var som svärdssmed Peter blev känd i dessa kretsar.

Under en dryg timme föreläste Peter Lyon om hur arbetsprocessen inför flera olika filmer, och då i synnerhet designat av de olika raserna i Peter Jacksons filmatisering av J. R. R. Tolkiens verk, oftast ser ut. I fallet med de tre filmerna som utspelas i Midgård var huvudsyftet att rustningarna och vapnen skulle vara funktionella och se så realistiska ut som möjligt. Peters erfarenhet av att sitta i sadeln och hantera vapen från hästryggen fick flera gånger ligga till grund för de olika rustningsdetaljer som John Howe utvecklade tillsammans med Peter.

Peter berättade även hur han själv hade fått agera grundmodell till de kentaurer som var med i ”Häxan och Lejonet”. Det foto som han visade i serien av flera ser man honom stående med en fälld lans på vilken designteamet sedan modellerade fram en kentaurkropp. Även där var det många rustningsdelar och vapen som Peter var den drivande kunskapskällan bakom.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att försöka göra så realistiska rustningar och vapen som möjligt kan dock generera problem när man skall spela in en film. I ”Sagan om Ringen” bär Boromir en sköld med en blankpolerad buckla mitt på. Den såg fantastisk ut i verkligheten men i kameralinsen fick den en alltför reflekterande yta. Peter berättade att de sorgligt nog var tvungna att ”skita till” bucklan för att den inte skulle ställa till det vid inspelningen.

PL till hästRealismen har även en annan nackdel: Riktiga klingor är vassa och har en förmåga att bli hackiga vid användning. Lösningen blev ett hjältesvärd i tre upplagor, det som skådespelaren använder vid närbilder och vid pressfoton samt fem stuntsvärd med aluminiumklinga och plasthjalt som målats för att likna hjältesvärden. De går att slåss med utan risk för några större skador och aluminiumklingan ger svärden en tyngd som undviker att de upplevs som fladdriga. Stuntsvärden ser så pass riktiga ut att det är svårt att se skillnad mellan dem och hjältesvärden. Peter tar själv lätt fel på dessa, vilket även hände under den föreläsning som vi var åhörare på.

Han berättade även att de har varit tvungna att göra vissa ändringar av svärden inför The Hobbit, som utspelar sig sextio år innan Sagan om ringen. Bland annat har Sting blivit blankare och fått en inläggning av silver istället för den vinyldekal som användes elva år tidigare.

hjältesvärdenEftersom Peter själv var väldigt uttömmande och entusiastisk på att berätta om sitt arbete och sina upplevelser vid effektverkstaden Weta var få som klarade av att ställa några frågor vid frågestunden som inte redan hade blivit svarade på. Jag lyckades med att ställa en fråga som Peter själv medgav var väldigt svår att svara på. Frågan var vilken av alla dessa raser som han har varit med om att designa som han gillar bäst själv och vilket eller vilka svärd som är hans favorit? Svaret vi fick efter en stunds funderande var alverna i Vattnadal och Rohirrim i Edoras. Alvernas vackra, art noveau-inspirerande utsmyckningar i arkitektur och rustningar och ryttarfolkets jordnära mix mellan anglosaxiskt och vikingatid. Det svärd som han själv ansåg stod honom närmast hjärtat var kung Theodens klinga med ett par vackert skulpterade hästhuvuden vid svärdsfästet. Med tanke på Peter Lyons bakgrund som tornerspelsryttare så var det väl kanske inte så förvånande?

Som avslutning efter föreläsningen och frågestunden fick publiken känna på stuntsvärden eller komma fram till Peter och hans fru och välja ett av tre hjältesvärd som de hade med sig för att posera med mellan paret. Tidningen Kulturens båda skribenter valde att få känna på Vidstiges svärd och kung Peters Rhindon från ”Häxan och Lejonet”. Ingen av oss var tyvärr intresserade av Bilbos Sting.

 

Text och foto: Jessika Ahlström & Alexander Sanchez

Ur arkivet

view_module reorder

”Att dyrka Jesus är som att dyrka Hitler” – humanisterna och konsten att…

En intressant debatt utvecklades nyligen på SvD Brännpunkt, i samband med utgivningen av Per Ewerts och Mats Selanders nya bok Gud och hans kritiker: en antologi om nyateismen (Credoakademin). 20/3 ...

Av: Rickard Berghorn | Essäer om religionen | 07 april, 2012

Anna Sundberg Foto Eva Lindblad

Anna Sundberg. Reflektioner kring en jihadist som kom hem

Bort och hem igen. Så skulle man kunna beskriva Anna Sundbergs resa. Den förlorade dottern som blev funnen. Det låter kanske som jag är ironisk, men det är jag inte ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om politiken | 17 maj, 2016

Bach – trotjänaren

”Johann Sebastian Bach är den femte evangelisten. Gån ut och förkunnen honom!” Så inledde ärkebiskopen Nathan Söderblom ett tal inför en kyrkomusikerkongress i Uppsala en gång under sin ämbetstid. Söderblom var ...

Av: Thomas Notini | Musikens porträtt | 28 december, 2012

Veckan från hyllan. Vecka 6 2012

Veckans krönika skulle som vanligt handla om något aktuellt. Jag funderade på antingen den absurda ”Storebror-ser-dig-lagen” ACTA eller den inte mindre absurda svenska anslutningen till europakten. Då kom budet om ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 04 februari, 2012

Upplysning! Ädla tankar och vulgär verklighet

I Det var den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804) som i den till formatet oansenliga broschyren "Vad är upplysning?" år 1784 formulerade frågan: "Lever vi för närvarande i en upplyst tidsålder? ...

Av: Crister Enander | Essäer om politiken | 14 juli, 2009

Niclas Mossberg – Trottoaren

Niclas Mossberg har en magisterexamen från Göteborgs universitet och har därefter bedrivit forskarstudier i religionsvetenskap vid Åbo Akademi. Bland hans mer vetenskapliga publikationer kan nämnas artikeln ”Ku Klux Klan – ...

Av: Niclas Mossberg | Utopiska geografier | 14 januari, 2013

Gabriella Olsson. Foto: Anna Langseth

Onåbar

Den första delen av Gabriella Olssons prosaföljetong.

Av: Gabriella Olsson | Utopiska geografier | 25 maj, 2015

Ingrid Vang Nyman

Pippi på Jylland

  En hållplats på kystbanen från Köpenhamn till Helsingör heter Springforbi, där stannar sällan tågen. Men om platsen heter Vejen passerar man inte lika snabbt. Herman Bangs kortroman Ved Vejen ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om konst | 03 maj, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.