Damaskus

DEN ÅTTONDE PORTEN   Det fanns sju portar det fanns sju portar till Damaskus   så har man sagt mig så står det   Men Damaskus viskar det finns åtta portar   Den åttonde porten är för främlingen som öppnar sitt hjärta för ...

Av: Elisabeth Korndahl | 07 juni, 2010
Utopiska geografier

Interiör från Egon Schieles sommarbostad i Cesky Krumlov. Foto: Mathias Jansson

Egon Schiele bortjagad från sitt sommarhus

Egon Schiele betraktas som en av konstens "bad boy". Han hade en förkärlek för att måla av unga flickor i erotiska positioner och när det kom ut att han anlitade ...

Av: Mathias Jansson | 20 september, 2015
Essäer om konst

Dobbeltbevegelsen

  Fenomenet dobbeltbevegelse gis i alt menneskeliv, der retningen for bevegelsen er fra oss selv og utover oss selv, og tilbake til oss selv igjen: eksisterende entiteter(singulære mennesker) er i verden ...

Av: Thor Olav Olsen | 10 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Emmakrönika XVIII, Kaikkein

"Mitä kirjailijat... yrittävät tehdä? Se kaikkein tuntematon yrittää jopa luoda universumin varsinainen nainen dokumentissa, josta tai missä hän on elänyt, mistä (joskus mihin) muut haluaisivat elää." / vet inte mer ...

Av: Stefan Hammarén | 28 Maj, 2009
Stefan Hammarén

Med barnet som förebild



Barnet är en förebild, anser Anneli Sandberg, pastor i TingvallakyrkanAnneli Sandberg är pastor och församlingsföreståndare i Tingvallakyrkan, en frikyrka belägen mitt i Karlstad. Barnets roll i den världsvida kyrkan, barnvälsignelsen och dopet är frågor som engagerar henne.

Anneli jobbar till vardags med den mångfald frågor som en pastor sysselsätter sig med. Bland annat förbereder hon och genomför gudstjänster, och har ett finger med i det mesta som rör församlingen. Allt med ett hjärta som klappar för de yngsta.

Vi möts vid hennes arbetsplats Tingvallakyrkan. Väl inne i deras lilla andaktsrum, slås man av en bild av Jesus som vuxen man. Men denna skildring är knappast ensam, vid juletid varje år möter vi modern Maria och hennes son Jesus, där han framställs som ung, liten och utelämnad till de vuxnas nåder.

– Barnet är en förebild. Den tid Jesus lyfte fram barnen, för 2000 år sedan i mellanöstern, var denna tanke helt ny. Jesus säger "låt barnen komma till mig", och sätter ett barn framför de som lyssnade till honom som en förebild. Gud blir till ett barn, föds in i världen som en skör människa, likt våra egna barn.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Själv döper hon och utför barnvälsignelser i Tingvallakyrkan i Karlstads centrum, samt i Acksjöns kapell, som är en ekumenisk kyrka belägen i Mariebergsskogen. Där samarbetar hennes församling med företrädare för andra kristna samfund. Vilka familjer är det då som väljer att kontakta Tingvallakyrkan för dop, eller barnvälsignelse?

– Det kan vara alla möjliga människor, från ”vem som helst” till de som har haft en mor eller farförälder i församlingen. När jag träffar föräldrar brukar jag ofta fråga varför? Inte för att kritisera deras val, utan för att försiktigt borra i den frågan. Ibland vet man kanske inte vad man vill, så jag får berätta om skillnaderna mellan dop och barnvälsignelse, säger Anneli.

Genomgripande förändring

”döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn” - Matt 28:19Anneli är själv förälder till ett barn i förskoleåldern. När hon ska förklara skillnaden innan och efter hon blev mamma, berättar hon om en genomgripande förändring av hennes liv. Hon minns knappt tiden innan hon fick barn.

– Det förändrade allt. Det är svårt att förklara, säger hon eftertänksamt och fortsätter: men det genomsyrar hela mitt förhållningsätt. Man kan förstå vad det beror på, när man ser en förälder som är väldigt sliten och trött.

För kristna är ett förhållningsättet till barn och barndomen viktig, menar Anneli. Ett synsätt som hon även menar speglar relationen till kvinnors situation och ställning. Kvinnor som ofta historiskt har axlat ett huvudansvar för att ge en trygg anknytning för de yngsta.

Men man behöver inte döpas som litet barn för att vara en god kristen, menar Anneli. I hennes församling finns de som betonat dopet som något man kan ta ställning till när man är äldre. För dessa människor, eller de som upplever att dopet är en ”tung” rit, är barnvälsignelsen ett alternativ. Det är också något som vissa församlingsmedlemmar låtit sina yngsta ta del av.

Ändå är det många som väljer att döpa sina barn. Ett barn som döps blir också del av en kulturhistorisk gemenskap, som kan vara tilltalande även om det religiösa motivet inte är så stort. Tror Anneli att detta kan vara ett bidragande skäl till varför vissa väljer att döpa?

Korsets symbolik är i centrum för dopfunten– Ja, det tror jag. Även om det inte alltid är en medveten tanke, finns den kanske där i bakgrunden. Man märker allvaret hos personer som kommer från katolska länder, att det är viktigt för dem. Det är inte riktigt på samma sätt för en sekulariserad protestant i Sverige, säger Anneli.

I Tingvallakyrkan framstår de ungas ställning som stark, vid varje gudstjänst tänds barnens ljus, som ska lysa för all världens barn. I samband med gudstjänsterna genomförs särskilda barnstunder, i kyrkans lokaler finns även förskoleverksamhet och småbarnsrytmik. Påverkar det barnvänliga perspektivet även synen på andra unga, som inte nödvändigtvis kommer i kontakt med just deras församling?

– Vi tänker att de barn vi möter är del av alla barn som lever i skilda förhållanden i olika delar av världen. Vi möter alla möjliga familjer. Ungar eller äldre föräldrar, små och större barn som kommer till oss. Så visst påverkar det.

Likt ett öppet rum

Anneli ser gärna kyrkan som en öppen plats, där alla får vara med. En plats där möten mellan generationer uppstår och berikar samtliga parter.

– Jag tror att vi kan erbjuda en miljö som inte är så ålderssegregerad. Det är inte på alla ställen man kan möta människor i så spridda åldrar, men i kyrkan kan man det. Jag skulle önska att fler barnfamiljer kom hit, samtidigt är det ju inte så enkelt att vara förälder. Det händer ju så mycket, tänker Anneli, men tillägger: vi finns, vi är öppna.

Hur tänker hon då inför de familjer som funderar på om det här att döpa sitt barn, kan vara något för dem? Vad bör man tänka på när man bestämt sig för att prata med en präst eller pastor?

– Vad vill jag med detta? Varför vill jag döpa mitt barn, vad betyder det för mig? Det är frågor som jag tror är bra att ha med sig på vägen.

 

Robert Halvarsson, text och bilder

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Magritte

Från Tabu till Psykporr

Utanför Pressbyrån hänger redan dagens sömniga löpsedlar. De lockar inte. Tonläget är uppskruvat och har sedan långt tid tillbaka trubbat av sinnena och därmed placerat de vrålande orden i kategorin: ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 21 oktober, 2016

En friare filmstruktur Intervju med Sergei Loznitsa

  Filmen "The Joy" är en av de mest kompromisslösa filmer som vi har skådat under 2000-talet. Den ryske regissören Sergei Loznitsa har med hjälp av fotograf och klippare lyckats skapa ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 17 februari, 2011

Tiden som återvändsgränd

Snart bryter ett helt nytt år ut mitt bland oss. Vi vet inte vad det kommer att leda till, förutom själva ledan, men det sägs att det ska kallas 2011 ...

Av: Stefan Whilde | Essäer | 28 december, 2010

Emanuel Swedenborg ”den nordlige Daidalos”

Men vi ser de där händelserna från fel håll:ett stenröse istället för sfinxens ansikte. / T. Tranströmer Ibland, eller ganska ofta, får jag känslan att allt är tomhet, att jag måste ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om religionen | 29 juni, 2014

Bandyspel med början i Habo - en personlig bandyhistoria

 Habo och bandy  En ung man som under tonårstid växte upp i Habo under femtiotalet kunde inte undvika att delta i ett fostrande bandyspel. Att leka med ”det röda nystanet” var ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer | 12 augusti, 2014

Akseli Gallen-Kallelas Badstuga (1889), detalj

Bastun i konsten – en värmande historia

Från Kalevala fram till idag har bastun varit en viktig symbol för olika livsskeden. Dess associationer till relationer och diskussioner används i allt från existentiella frågor om livets olika skeden ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 07 februari, 2015

Herman Melville. Foto: Wikipedia

Herman Melville. Ball's Bluff : en drömbild (oktober 1861)

Erik Carlquist och Herman Melville.

Av: Herman Melville | Utopiska geografier | 03 juni, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.