Böcker har sina öden…

”To hundrede pund er prisen”, så hette en bok som kom på det danska K E Hermanns förlag 1944. Det en översättning av Graham Greenes tidiga thriller ”A Gun for ...

Av: Ivo Holmqvist | 08 juni, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Bangladesh

Inga Olofson – försök till ett äreminne. Och en kram

En kvinna skrev till mig. Det är många år sedan nu, och det handlade om Indien. Hon hade läst mina artiklar om, bl.a., möten med Indira Gandhi, resor i landet ...

Av: Annakarin Svedberg | 21 april, 2017
Kulturreportage

Ellen Thesleff foto Public Domain Wikipedia

Kulturkrönika, tidig vår 2016

Björn Gustavsson fortsätter att tycka. Nu om Ellen Thesleff med flera

Av: Björn Gustavsson | 28 mars, 2016
Björn Gustavsson

Symboliska fraktaler

Språkfraktaler. Av Symboliska fraktaler

https://www.facebook.com/profile.php?id=100008863355085

Av: Symboliska fraktaler | 09 mars, 2015
Utopiska geografier

Suvi Sárá Aina Ann. En sann berättelse om exotisering av människor från andra kulturer



Samiska kvinnor

”Suvi Sárá Aina Ann” var den första lappkvinna 1) som exporterades till olika europeiska länder för att ställas ut som exotisk sevärdhet i museer och djurparker.

Hon kom år 1580 på hösten med 12 renar till Sababurgs djurgård i Tyskland. Den dansk-svenske astronomen Tycho Brahe förmedlade dessa transporter av så kallade primitiva människor.

Under den dåtida kolonisationen hade man just infört denna nordliga export av lapska döttrar som slets ur sina familjeband och skickades till adelns hov som utställningsobjekt. Även den unga lappkvinnan Suvi Sárá Aina Ann skulle ledsaga renarna till Sababurg och hennes uppgift var att sköta djuren i den nya hemorten i det avlägset belägna Tyskland.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den mödosamma resan med renarna tog många månader. Efter en lång väg till fots i Sverige fortsatte resan till sjöss och sedan till Bremen i Tyskland med vagnar dragna av hästar. Men inte en enda ren levde längre än ett år. De klarade inte av det varma klimatet och inte heller den annorlunda födan, eftersom ren- och skägglav inte växte i dessa trakter. Renar trivs desto bättre ju kallare det är.

Den unga lappkvinnan kände sig inte hemmastadd i den nya omgivningen och hon förstod inte heller språket samt plågades av svår hemlängtan. Då hon efter sina djurs död troligen inte såg någon mening i att leva långt borta från sin familj försvann hon en dag utan att lämna något spår efter sig. Hon följde kanske sina djurs öde – eller återvände hon till sin hemort i Sverige? Om den saken vet man inte någonting.

Men minnet av lappkvinnan som ingen kände hedras ännu i Sababurgs djurpark. Till hennes ära restes en liten staty som är det enda monumentet i hela världen som har tillägnats en samekvinna. Den dittills anonyma lappkvinnan fick ett namn. I en ceremoni i djurgården döptes hon symboliskt av Nina Afanasy’eva 2) och fick namnet Suvi Sárá Aina Ann - ett namn för varje del av Sameland. Närvarande vid dopet var även ewenken Mani Kudrin 3) från det avlägsna Sibirien i Öst-Asien som också hör till de renskötande urfolken. Ewenkerna bor på ett område som är större än Europa.

Samisk familj i början av 1900-talet

Höjdpunkten för exporten av dessa exotiska attraktioner från Lappland till Europa ägde rum under åren 1880 -1930. Hela lappska familjer reste då med barn, kåtor och renar runt omkring i Europa och uppvisades som djur i museer samt framför allt i djurgårdar, t. ex. i Hagenbecks djurgård i Hamburg. Skansen i Stockholm var även en långvarig boplats för en lappsk familj. Jag anser att detta sätt att utnyttja och uppvisa annorlunda människor hör till ett av historiens värsta brott mot mänskligheten!

 Uwe Kunzes text på tyska:

Die Rentierewenkin, die unsere Freundin Nina begleitete heißt Mani Kudrin. Mani lebt in der Nord-ost chinesischen Lerchentaiga. Für sie war es eine unglaubliche Reise nach Deutschland. Als Übersetzerin war in ihrer Begleitung eine junge Chinesin mitgekommen, die der deutschen Sprache mächtig ist. Die Frauen wohnten einige Tag bei uns im Haus in Vellmar. Wir hatten viel Spaß, Nina und Mani kochten die feinsten samischen und tungusischen Speisen, es wurde gejojkt und ewenkisch gesungen und tungusisch getanzt. Eine besondere Freude war es den beiden, wenn sie ihren Mittagsschlaf auf Rentierfellen im Lavvu (wir hatten eins im Garten) abhalten konnten. Interessant ist, wie sehr sich die Kulturen beider Freundinnen (sie wohnen immerhin ca. 8000 km auseinander) gleichen.

 Nina Michael

 

Källa

 

Uwe Kunzes grundliga forskning ” En lappkvinnas sista resa med sina renar”. Kunze som talar perfekt svenska understöder tillsamman med sin fru Brigitte de svenska samerna. Deras son bor i Sverige och lever som samerna och arbetar med renskötsel.  Uwe Kunzes hemsida: http://renrajd.com/

 

1. Jag talar här om lappar för att man då ännu inte använde benämningen same som enligt professorn i samisk kultur Veli-Pekka Lehtola vid Uleåborgs universitet i Finland är ett rätt nytt ord som togs i bruk först i början på 1900-talet.

2. Nina Afanasye’va är ryska samernas centrala politiska personlighet. Hon är nu viceordförande vid “Sobbar”, ryska samernas parlament. Afanasye’va bidrog väsentligt till att samerna kunde grunda ett sådant politiskt organ år 2010 som dock inte erkänns av ryska regeringen.

3. Uwe Kunzes beskrivning av besöket i Tyskland: Den renskötande ewenken som följde vår väninna Nina heter Mani Kudrin. Det var en otroligt äventyr för henne att göra den långa resan till Tyskland. En ung kinesiska som behärskade tyska språket kom med henne för att fungera som tolk. De båda kvinnorna bodde några dagar hos oss i vårt hus i Vellmar. Vi hade mycket roligt tillsammans, Nina och Mani kockade de finaste samiska och tunguisiska specialiteter, det jojkades och sjöngs på ewenkernas språk och dansades på tuguisiskt sätt. Speciellt uppskattade våra gäster att ta sin eftermiddagslur på renfällar i kåtan (vi hade en samisk kåta i trädgården). Det var intressant att se hur de båda väninnornas kulturer var så lika trots att de bodde omkring 8000 km från varandra!

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Trulson! Var är du?

 För hundra år sedan, den 24 augusti 1911, avled den skånske konstnären Anders Trulson i en avlägsen bergsby i Abruzzo i Italien, endast 37 år gammal. Under årens lopp har ...

Av: Johan Werkmäster | Konstens porträtt | 24 augusti, 2011

Tankens ambivalens (Tredje brevet)

11/2 I mina tidigare litteraturstudier trodde jag att jag skulle hitta ett ädlare liv, högre i sin strävan att genomskåda maktens struktur och i stället känna den fria andens sublima liv ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 16 juli, 2014

En brittisk generation dömd till undergång 1914-1918. Rupert Brooke, Wilfred Owen,Siegfried Sassoon

Strax innan krigsutbrottet 1914 svepte en vind av allmän stridsyra och patriotism fram över Storbritannien. Unga män från alla landsändar och samhällsklasser trängdes i långa, ringlande köer utanför värvningskontoren, sporrade ...

Av: Elisabeth Brännström | Essäer om litteratur & böcker | 19 maj, 2013

En rämna i ordvävens ytskikt. Overklighetens Janet Frame

Verkligheten gled undan som en försåtlig illusion. Skräcken ockuperade henne. Inte ens ormbett eller jordbävningar kunde mäta sig med det som gjorde Janet så rädd. Hon satt i en inskränkt ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 13 augusti, 2012

Way Out West 2011

Warpaint är ett band från Los Angeles som låter känslorna och minnena styra hur deras drömska, svävande musik låter. De säger att de aldrig tröttnar på att spela sina låtar ...

Av: Lena Lidén | Kulturreportage | 30 augusti, 2011

Mircea Cartarescu och den rumänska litteraturens okända historia

Hertha Müllers nobelpris i litteratur ifjol har ökat intresset för Rumänien och landets kultur, men vad finns förutom Müller för en svensk publik? Rumäniens främsta författare Mircea Cartarescu besöker Sverige ...

Av: Waldemar Ingdahl | Litteraturens porträtt | 01 juni, 2010

Kajsa Dahlbergs Ett eget rum

Om förebilder

Det finns ett radioprogram som heter ”Sommar i P1”. I det kan man få veta allt det senaste inom politiska modetrender. År 2015 var det på modet att underordna programmets ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 04 oktober, 2015

Stillbild ur filmen

Godfried Schalcken och spöktavlan som aldrig fanns

Den holländske 1600-talskonstnären Godfried Schalcken har inte blivit ihågkommen i första hand för sitt konstnärskap, utan snarare som en karaktär i en gotisk novell. Novellen blev en film och sanningshalten ...

Av: Mathias Jansson | Konstens porträtt | 11 mars, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.