Ernest Hemingway tillsammans med Hadley1922 Bild: Schawed

Försvunna manuskript

Ivo Holmqvist om tre mytospunna. försvunna manuskript

Av: Ivo Holmqvist | 05 december, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Å ha et globalt liv å leve, Del II

Innledning I Del II fortsetter jeg diskursen med å trekke opp skillet mellom materiell kultur og immateriell kultur. Rent tentativt skal det sies så mye at det immaterielle er om hva ...

Av: Thor Olav Olsen | 19 oktober, 2013
Agora - filosofiska essäer

Tarja Salmi-Jacobson

En dikt av Tarja Salmi-Jacobson

Kom alla sagoberättare och visa mig era ljuva konster strö flor över mina ögon som ständigt vänds mot marterpålen

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 20 augusti, 2016
Utopiska geografier

Flödande kulturliv i New York

New York är mer än Broadway och Times Square. För att uppleva en lugnare och kulturellare del av staden är Upper East Side väl värt ett besök. Redan kring sekelskiftet flyttade ...

Av: Lena Andersson | 15 april, 2014
Resereportage

Medeltidsveckan XXX Del 1 Marknad, mat och gyckel



Medeltida Visby – dåtidens ManhattanMedeltidsveckan i Visby är den äldsta medeltidsfestivalen i Sverige. I år firade Medeltidsveckan 30 år och det gjordes med både jubileumsparad den första söndagen och med konsert på fredagen.

Visby, en hansestad under medeltiden, var även en av de största städerna i området med ett invånarantal runt 10 000 invånare under dess storhetstid. Denna storhetstid räknas från ca 1200 till 1350 då majoriteten av de stora byggnadsverken uppfördes i staden under denna tid. Den gotländska handeln visade sig viktig även för landsbygden då även ett stort antal av de ca 102 kyrkorna på ön byggdes.

Ett annat årtal som brukar förknippas med Visby och Gotland är 1361, då den danske kungen Waldemar Atterdag erövrade ön och härjade på landsbygden. Händelsen var något som definitivt cementerade nedgångsperioden för den gutniska handeln. Samma händelse som för oss kan ha varit lyckosam för bevarandet av den gamla medeltida stenstaden som finns innanför murarna i Visby.

Statsmuren är en av de få murar som finns kvar i norra Europa från medeltiden och är i stort välbevarad. Staden och muren finns med på världsarvslistan sedan 1995.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nu har jag själv inte varit med under Medeltidsveckans alla år men väl sedan 1990. Visst att det har varit några år som jag har missat den också men i stort sett har jag upplevt de olika årens veckor sedan dess. Då var det inte någon större sak, några gick utklädda på gatorna i stenhuskvarteren närmast Almedalen och den gamla hamnen, marknadsstånden stod på Strandgatan och till stor del var det egentligen bara entusiasterna i Medeltidsveckans gille och de ditresta ur SCA (Society for Creative Anachronism) som fröjdades över Medeltidsveckan.

Mycket har hänt sedan dess. Under 1990-talet började marknadsstånden bli allt flera, även om kvaliteten och utbudet varierade kraftigt. Marknaden låg då längs med Strandgatan från Donnersplats och nästan ända fram till Kruttornet, där den svängde in på den mindre och lugnare Birgers gränd tillbaka mot Packhusplan. Mot slutet av 1990-talet hade den börjat svämma över ut mot Almedalen och ett par år runt omkring milleniumskiftet fanns den ”Tyska marknaden” på parkeringen precis utanför Kruttornet.

Musikanter underhåller utanför Drottens ruinRedan innan dess hade flera tyska folkmusikband som inspirerats och influerats utav den medeltida sångskatt som bevarats tills idag, besökt staden. Ett av dessa band var Poeta Magica som dagligen brukade marschera längs med marknadsgatan och spela för allmänheten. De hade även flera gratisspelningar där de uppträdde i Botaniska trädgården eller i någon av ruinerna och man kunde köpa deras cd-skivor och bandaffischer efteråt. Det fanns även många mindre, svenska musicerande grupper som sjöng och spelade för allmänheten. Kort sagt var det en väldigt gemytlig och vänskaplig atmosfär som skapades av alla dessa musiker.

I början av 2000-talet flyttade marknaden ut till tornerspelsplatsen vid Snäckgärdet mitt emot Visby lasarett. Genast kunde man märka en svacka i en del av entusiasmen hos flera deltagare. Platsen rymde marknadsstånden men det var både en blåsig och soldränkt sådan, som många helst bara besökte kortare stunder för att sedan söka sig till skuggan och svalkan under träden i närheten.

Ett par år senare flyttade marknaden tillbaka in innanför muren till sin nuvarande plats på Gotlandsänget. Genast började marknaden att leva upp igen, flera internationella säljare började besöka Medeltidsveckan. Utöver de tyskar som hade hittat till Medeltidsveckan under ”Tyska marknaden” och de ester som tillkommit på tornerspelsplatsen kom nu även ungrare, tjecker och holländare. Under det decennium som har gått sedan marknaden slutligen etablerades på Gotlandsänget har det även funnits finska, danska, norska, litauiska, polska och ryska handelsmän på plats samt flera andra hantverkare från andra europeiska länder. Kvaliteten på varorna som erbjuds har gått upp sedan 2003 och det fasta mattorgetsom finns mitt på marknadsplatsen har även det inneburit att platsen är välbesökt, inte bara för varornas skull och hantverkets men även för vildsvinskebaben, kött i bröd och flera andra fasta inslag som utgör det som samlas under Medeltidsveckan.

Ett av alla intryck från marknadsplatsenPå tal om mat under Medeltidsveckan så går det inte att skriva något utan att nämna Clematis. Det var den krog som inhystes i ett packhus från 1200-talet, vars källare hade smyckats med muralmålningar i tidstypisk stil och inretts med långbord och bänkar. Belysningen utgjordes av stearinljus, fyrkorgar och svinblåselyktor. Underhållningen bestod av spontana diktningar, sånger av besökarna och gyckel med eldshower av de anställda. Maten som serverades hade tagits fram utifrån bevarade recept och serverades i tidstypiska lergods. Det var brinnande kyckling, honungsglaserade revbensspjäll med sirapskål, köttgrytor, kallskurna skänktallrikar och gudomliga efterrätter som mandelpaj med rosenvatten och lavendelgrädde. Det serverades kannor med cider, öl eller vin och var man sugen på något starkare kunde man alltid beställa in en snaps.

Clematis hade även årliga julbord som var välbesökta. Krogen var förövrigt ett fast inslag för en majoritet av Medeltidveckans återkommande besökare. Ett besök där med vännerna vid ett gemensamt långbord var en av höjdpunkterna under veckan. Kön för att boka bord var alltid lång och inroparen var en man med korpsvart hår och en otrolig basröst som hördes lång väg. År 2009 stängde Clematis igen till mångas sorg.

Kapitelhusgården började under mitten av 1990-talet att servera förfriskningar på innegården. Även de hade skänktallrik men specialiteten var deras ugnstrull. Det är den gotländska motsvarigheten till kroppkakor och pitepalt. Mest av allt påminner det om den finska kalakukko. Ugnstrull är stekt fläsk och gullök inbakat i rågsurdegsbröd som gräddats i eftervärme. Det är matigt och väldigt gott. Till det serverar Kapitelhusgården sin alldeles egna öl, kapitelölet. Det är ett färsköl som tillverkas i en viss mängd varje år och som endast brukar räcka fram till tisdags- eller möjligen onsdagskvällen. Att dricka ett glas eller flera av det är även det en tradition som många har.

 Skribenterna på Kapitelhusets lummiga innergårdNär Clematis slog igen övertog Kapitelhusgården serveringen i det numera restaurerade residenshuset, där Linköpings biskop fick bo under sina besök under medeltiden – som inte var särskilt många. Det är en vacker stenbyggnad i två våningar, där själva stensalen med sina välvda fönster utgjorde festsalen då och idag agerar både krog och föreläsningssal på dagtid.

Bistra Haren är ytterligare en krog som startades av lajvare i mitten av förra decenniet. De fick då hyra frimurargården med tillhörande trädgård precis bredvid Sankt Nikolai ruin. Bistra Haren fick en flygande start, då många kände de som startat upp krogen. Även de hade sin egen öltillverkning och en inte helt oäven rotsaksgryta. Idag drivs krogen sedan flera år tillbaka avFrimis, som erbjuder både lammgrillning för barnfamiljen som senare underhållning för nattrackarna.

Sedan förra året kan man nu även njuta av en bägare eller två i Klosterlängan, en gemytlig krog i det gamla franciskanerklostrets södra länga. Där återfinns även inroparen från Clematis, även om han numera är både gråhårig och mindre hårfager.

Text & bild: Jessika Ahlström och Alexander Sanchez

 

Ur arkivet

view_module reorder
Carol Rama. Ögon

Med språkets flöde. Tankarna. Upphöjda.

Det ser ut som det blir en tidig morgonskrivarstund. Klockan är ställd på 03.30. Och jag känner redan de första tankens trötthet men med lite starkt kaffe och öppnandet av ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 09 juli, 2017

8. Jenny

Lund var en trygg stad. En plats där ingenting hände. Inget farligt i varje fall. Det var i Malmö de sköt folk, inte här. Till och med årstiderna var ovanligt ...

Av: Jenny | Lund har allt utom vatten | 03 februari, 2012

Skolan i Athen (1511) av Rafael..

Den matematiska konsten

Det finns dem som anser att matematik är en konst och att siffrorna speglar skönheten i Universum. Den brittiska filosofen och matematikern Bertrand Russel gick så långt att han menade ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 21 Maj, 2016

The truth is not yet to be revealed

Det finns människor som berör mer andra. Människor som tatuerar in sig i ens minne. Och det fantastiska är att man kan möta de människorna var som helst, när som ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 03 februari, 2012

Är höga klackar och chica fransyskor förenliga med den gröna vägen?

Det var en av frågorna jag ställde mig under denna miljövänliga vår vi har haft i Paris, med utställningar, konferenser och mässor. Miljöfrågorna verkar ha blivit trendiga i Frankrike. Att ...

Av: Anne Edelstam | Reportage om politik & samhälle | 12 juni, 2009

Stefan Lekbergs havsgård… Ett konstnärshem som berör

Skönheten är begärlig. För dem som tvingas leva bortom naturen, i bostadsområden skapade endast för förvaring kan skönheten bli som en hägring. Många människor lever till synes helt utan omgivande ...

Av: Boel Schenlær | Konstens porträtt | 25 juli, 2013

Simone Weil: ängelns öde

Mystiken har fått en renässans, den har blivit ett populärt sätt att söka sin andlighet. Vare sig man studerar medeltida mystiker och helgon, går på pilgrimsvandring eller åker på ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 15 februari, 2010

Hänt i skvättet 11

 

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 09 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts