Det omedvetna och Freud

Det är en morgon i Wien. Sigmund Freud går genom sin våning klädd i badrock och tofflor. I en plötslig ingivelse greppar han sin ena toffel och kastar den med ...

Av: Johan Lundin Kleberg | 26 oktober, 2010
Essäer

… Mot Bröderna Karamazov och det ”oroliga blodet.” (Del II)

Ännu en morgon med blicken sömnigt klar. Glad över att ha vaknat till ett vinterlandskap och min uppmärksamhet är ljudlös. Jag väntar på en stjärna, inte nattens utan den av ...

Av: Göran af Gröning | 08 februari, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Triptyk av E. Sábato. Prinsessan och draken – De osynliga ansiktena – Rapport…

Inledning Ännu en morgon av återhämtning Känner att febern inte riktigt lämnat men det är faktiskt en skön känsla. Hur febrig var Balzac och hans samhörighet med Swedenborg? Strindberg och febern, och samhörighetskänslan ...

Av: Göran af Gröning | 02 september, 2014
Litteraturens porträtt

Sensommar i Beit Jala

  Den 20 och 21 september 2010 hölls den första "Festival des villes pour la Paix" ("Städernas festival för Freden") i Palestina, samorganiserad av städerna Beit Jala (Västbanken), Jena (Tyskland) och ...

Av: Marc Guerrien | 15 februari, 2011
Kulturreportage

Arkiv som aktör för förändring – nya medier och gräsrotsverksamhet i Egypten



Tahrir cinema med MosireenHur kan man dokumentera och arkivera en revolution? Och hur gör man det i ett land som saknar en tradition av öppenhet, där de nationella arkiven behandlas som statshemligheter och där praxis varit att kontroversiella eller på olika sätt obekväma dokument antingen gömts eller förstörts?

Egyptens moderna historia är dåligt dokumenterad. Så dåligt att historiker får kämpa sig till primärkällor. Enligt en uppgift ur tidningen Ahram online finns till exempel inte ett enda bevarat dokument i Egyptens nationalarkiv som rör krigen med Israel 1967 och 1973, och forskare har därför fått förlita sig på utländska källor. Vad gäller de dokument som finns är tillgängligheten låg. De statliga arkiven har varit och är fortfarande omgärdade av strikta säkerhetsrestriktioner och för åtkomst har det ofta handlat om att ha rätt kontakter.

Mot en sådan bakgrund ter det sig egentligen inte konstigt att förändringen i strukturerna kring informationskontrollen och tillgängligheten inte görs i en handvändning. Mer än två år efter den egyptiska revolutionen har en stor del av glädjen och förväntan i landet förbytts i frustration över den långsamma takt i vilken förändringar genomförs.

Men medan Egyptens övergång mot demokrati går i maklig lunk finns grupper i samhället som tar egna initiativ.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En av dessa är Mosireen. Inhyst i en våning i Jaqubians hus – det kända, från boken med samma namn – i hjärtat av Kairos Downtown, verkar detta helt oberoende och icke-vinst-drivande mediekollektiv. Mosireen grundades under revolutionen, som ett svar på att behovet av att understödja och arkivera alla inspelningar från folk på gatan, utrustade med mobiltelefoner, uppmärksammades. Och Mosireen har fått stor genomslagskraft, inte minst på Youtube, som den mest sedda icke-vinst-drivande kanalen någonsin i Egypten.

Omar Robert Hamilton är en av Mosireens grundande medlemmar. Han verkar som oberoende filmare, och är aktuell med den nyss prisbelönta kortfilmen ”Though I know the river is dry”. Han är även producent för den årliga litteraturfestivalen i Palestina. Liksom många andra egyptier bosatta utomlands, återvände han till Kairo endast några få dagar in på revolutionen. Jag träffar Omar i Mosireens kontor. Nyss hemkommen från en månad i Ramallah försöker han åter vänja sig vid tempot i Kairo.

Han berättar utförligt om behovet av att presentera alla de olika individuella berättelser som finns i det nya Egypten. 

– Genom att samla in och tillgängliggöra inspelningar från vanligt folk som med mobiler dokumenterat det de bevittnat på gatorna erbjöds en motbild till den, hårt kontrollerade, bild som förmedlas av officiella mediekanaler.

Och den medborgarjournalistik som bedrivits under revolutionen har tillskrivits stor betydelse för händelseutvecklingen.

Alla inspelningar arkiveras och Mosireens revolutionsarkiv är tillgängligt för alla. Arkivet är redan omfattande, och problematiken kretsar inte kring att utöka det, vilket sker löpande.

– Någon av oss är alltid på plats där det händer något. Och alla har kamera, berättar Omar.

Problemet är snarare, som det vanligen är när det gäller digitalt material, omhändertagandet, sorterandet och klassificeringen av det ofta omfattande materialet. Arkiveringen görs nu i Pad.ma (Public Access Digital Media Archive), och är än så länge sökbart kronologiskt. Arbete pågår, först och främst med att skapa effektiva sökord.

Som komplement till videoarkivet bedriver Mosireen ett oral history-projekt där personliga vittnesmål av olika karaktär har samlats in löpande.

– Det handlar om ögonvittnesskildringar om tortyr, misshandel och fängslande, berättar Omar. Vi försöker även samla in längre vittnesmål där folk får berätta om sina erfarenheter de senaste två åren i ett mer standardiserat oral history-format.

mosireens logoÄven detta material ska finnas tillgängligt i ett online-arkiv.

– Vi har skapat en pilotversion som är igång nu men det är så klart en stor uppgift att mata in information i systemet. Vi hoppas på att fler personer kan förstärka arbetslaget. Just nu arbetar 15 personer regelbundet med Mosireens verksamhet. Under de dagar då det händer mycket i landet rör det sig dock om betydligt fler.

Det är en brokig blandning av människor som är aktiva inom Mosireen. Flera är filmare, några är forskare, konstnärer, skådespelare, designers. Den yngsta är 22 och den äldsta drygt 40. Vissa har studerat utomlands, andra har delvis utländsk bakgrund, och några har bott och verkat i Egypten hela sitt liv. Någon tydlig linje som förenar aktivisterna är svår att finna, vid sidan av att alla bekänner sig helhjärtat till revolutionen. 

Öppenhet är ett nyckelord i verksamheten och Mosireen bedriver även filmvisningar. Projektet Tahrir Cinema syftar till att visa Mosireens material offentligt under stora öppna filmvisningar.

Mosireen har som mål att skapa ett nätverk av medborgarjournalister över hela landet och utbildar unga människor i medborgarjournalistik. Vid ett av mina besök pågick en workshop i inspelningsteknik. Enkla handgrepp förevisades, som hur man gör för att undvika störande bakgrundsljud, och även grundläggande intervjuteknik.

– Målgruppen är unga egyptier som annars inte har tillgång till kunskapen och medlen.

Egypten har kritiserats för att ha försummat sitt moderna kulturarv överlag. Medan fokus legat på att exponera antika turistattraktioner har sådant som skulle kunna ligga i vanliga egyptiska medborgares intressen i stort sett negligerats. Litet har hittills hänt sedan revolutionen. Men en inblick i detta mediekollektivs målmedvetna verksamhet ger en föraning om förändring. Namnet Mosireen? Jag får förklarat att det är en ordlek – en blandning mellan orden ”Egypten”  (Masr) och ”beslutsam”, på arabiska.

Protesterna i Egypten har ibland kallats för Facebook-revolutionen. Detta är naturligtvis en förenkling men tillgängligheten till digitala media i kombination med sådan gräsrotsverksamhet som bedrivs av Mosireen skapar nya möjligheter i Egypten för det framtida bevarandet av folkets narrativ från revolutionen och framåt – som komplement, eller motvikt, till det officiella.



Madeleine Engström Broberg



Ur arkivet

view_module reorder

Den stockholmska barfotatrion åter på frammarsch

  Bandets galne trummis Andreas, basisten Joen och Martin. Den stockholmska barfotatrion på frammarsch Riffrockarna, Jaaris pojkar eller den underliga barfotatrion. Som man säger: kärt barn har många namn. Deras egentliga och ...

Av: Petter Stjernstedt | Musikens porträtt | 16 februari, 2007

I skuggan av ljuset. Om Gregory Crewdson

Ingenting kan väl vara mer trendriktigt inom konstvärlden just nu än foto. Kulturhuset i Stockholm har dock satsat på denna konstform i ett antal år och har generöst bjudit på ...

Av: Nancy Westman | Konstens porträtt | 26 mars, 2011

"Kritikernas kritiker" - ny konstform bringar förtjusning och förtret

Jag sällar mig minsann till alla andra tyckare som i detta nu besätter varenda blank ruta där man kan få in en stavelse eller två. Jag njuter av att kommentera ...

Av: Linda Bönström | Essäer om litteratur & böcker | 28 januari, 2010

"Ju mer vi är tillsammans..." Individualisternas kollektiva härdsmälta

Det är inte längre en tvistefråga utan det är fint att vara individualist. Vi har fattat "ensam är stark"-grejen, vi ser värdet i åsikt som värdet i oss själva, man ...

Av: Linda Bönström | Essäer om samhället | 18 juni, 2011

En politisk ontologi? Om Giorgio Agambens Homo sacer

Vad skulle det innebära att tänka oss politikens ontologi? Som ett politikens ursprung? Före värdeomdömen och olika politiska ideologier och partier. Frågorna ställs av översättaren Sven-Olof Wallenstein i efterskriften till ...

Av: Marie Hållander | Essäer om religionen | 15 januari, 2011

Sweden Rock. Foto: Sture Svensson

Sweden Rock 2015

Fotografen Sture Svensson på Tidningen Kulturen har varit på besök i Norje i Blekinge och dokumenterat Sweden Rock 2015, en resa bland gamla 1980-talets rockare och nya unga spännande band ...

Av: Sture Svensson | Essäer om musik | 16 juni, 2015

Hobbiten, en oväntad resa bort, och hem igen

J.R.R. Tolkiens bok ”Hobbiten – Bort och hem igen”fångar essensen av drömmen om ett mysigt hem med ensjungande tekittel. Vissa romankaraktärer åker runt hela jorden för att komma hem. Andra ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 06 december, 2012

Ungdomlig revolt i bildningsromanen Om Wilhelm Meisters läroår av Goethe

Det är sent 1700-tal och den tyske köpmanssonen Wilhelm Meister vill bryta sig loss från sin instängda borgerliga familj och ge sig ut i världen. Efter upptäckten av att hans ...

Av: Elin Schaffer | Essäer om litteratur & böcker | 18 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.