Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé

Årets upplaga av Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé, och har sålunda vuxit till ett mycket lyckat komplement till årets övriga biorepertoar. Tidningen Kulturen tittade lite extra på tre av festivalens ...

Av: Mattias Löfroth | 04 december, 2007
Kulturreportage

Migrationens metaforer

Till Marco Kurtz Vi hör talas mycket om rötter på vår halvö och bortom den. Om våra samhällens och gemenskapers historiska rötter. Om våra ursprung i vissa geografiska områden sedan tidernas ...

Av: Juan Goytisolo | 23 februari, 2014
Essäer

Skapandets värld

Lever vi i skapandets värld eller i slaveriets? En av 1900-talets mest vidsynta, egensinniga och originella filosofer heter Nikolaj Berdjajev (1874–1948). Han tänkte för fritt och stort för att passa ...

Av: Percival | 26 december, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Greed 1924

Den kompromisslöse extravaganten

Hollywood har alltid varit en plats för extravaganter. Men frågan är om någon slår Erich von Stroheim i extravagans. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ingen slår ...

Av: Ulf Stenberg | 31 mars, 2016
Filmens porträtt

Satirisk elegi av Jonathan Swift



Prästen Jonathan SwiftJonathan Swift låter i Gullivers resor (1726) kungen av Brobdingnag, jättarnas land, kommentera skeppsläkaren Lemuel Gullivers berättelse om kanoner.

Kungen kände inte till denna uppfinning, och förundrades av att Gulliver verkade helt okänslig inför det blod och den förtvivlan han hade skildrat som effekten av sådana destruktiva maskiner. De måste, sade kungen, ha uppfunnits av något ondskefullt geni,

en fiende till mänskligheten.

På ett annat ställe i boken skildrar Swift krigens politiska orsaker med samma starka avståndstagande. William Godwin citerar i Den politiska rättvisan (1793) med gillande

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

detta ställe. I The conduct of the allies (1711) kritiserade Swift whigs´ krigspolitik.

Det var alltså ingen tillfällighet att Swift skrev nedanstående bittra angrepp på en person

som han ansåg vara en grym krigsherre.

Den är riktad mot hertigen av Marlborough och skrevs vid hans död 1722, men publicerades först 1764 under Swifts namn. Att Swift inte gav ut den i eget namn var

kanske politiskt klokt.

John Churchill, 1st Duke of Marlborough (1650-1722) är en av Winstons Churchills förfäder. Ättlingen uppskattade knappast angreppet på honom.

Erik Carlquist

 

 

Satirisk elegi
vid en f.d. berömd generals död

 

 

 

Hans Nåd! Är han död! Kan det vara sant?

Och i sin säng? Så intressant!

Nu är hans krigarbana all –

att dö så där, bara knall och fall!

Nu är han väck, vem bryr sig hur;

han vaknar härnäst, när han hör den lur

som väcker alla på domens dag,

och tro mig (såna saker vet jag):

när oljudet ökar, vill han inte vakna,

sin söta sömn kommer han att sakna.

Och är det sant, som man hör på sta´n,

att Hans Nåd var gammal som själve Fan?

Fem dussin år är fem dussin skäl

för honom att äntligen ta farväl!

Så skönt att han inte besvärar oss mer;

sitt ljus han brände så grundligt ner

att många, när han är borta, tycker

att ett os, en stank hela nejden trycker.

Längs liktåget inga faderlösa

ses med sina tårar slösa;

av sådan ära fick han nog

långt innan han gick sta´ och dog.

Om änkor sörjer, vad gör det

så länge kriget gör mig fet

Nu är det slut på hjältens dåd;

kom, ni som lever på kungars nåd,

kom hit till graven, där ni ser

hur det till sist skall gå för er.

Högfärden stukas; så kan det gå

när en hertig finner sin rätta nivå.

Nu har han inte längre kvar

de falska äretecken han bar.

Den makt och ära han plundrat sig till

är borta nu. Han ligger still,

nedsänkt fem fot i sin grav

i den smuts han är kommen av.

 

Översättning: Erik Carlquist

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Samuel Beckett – Murphy och ”den blinda viljan”

Hamm: What time is it? Clov: The same as usualHamm: Have you looked?Clov: YesHamm: Well?Clov: Zero.  / Samuel Beckett: Endgame Vi kommer in i Murphy (1938), skriven av Samuel Beckett, då en ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 13 juni, 2014

Greiða úr horni sem fannst í Vimose á Fjóni. Elsta rúnaristan

I runornas tid, del 2

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 26 november, 2015

Solnedgång på Island. Foto: Wikimedia

Litteraturen på våra nordiska öar

När vi talar om nordisk litteratur, i nutid, talar vi nästan alltid om Sverige, Norge, Danmark och (i Sverige tyvärr skamligt lite) Finland. Men hur då med våra ”nordiska öar” ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 04 december, 2015

Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

WASA

Segelfartygens storhetstid

Trots att jag inte kan ro, är jag mäkta stolt över alla sjömän i släkten. Samt väldigt begeistrad över fartyg i största allmänhet och undersköna segelfartyg i synnerhet. De tillhör ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 23 augusti, 2017

Avslut – Början – Agape

Grekerna hade flera ord för att uttrycka det som för oss är Kärlek. Till exempel Fileo som har mest med kunskap, tendens och lust att göra. Och sedan Eros, kropparnas ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Luciafirandet i Svensk-Finland

Vårt Luciafirande grundar sig på ett helgon och martyr Lucia, en helig jungfru som på 283-talet levde i Siracusa på Sicilien. Enligt legenden var hon en varmt troende kristen och ...

Av: Nina Michael | Kulturreportage | 13 december, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.