Sagan om det lilla hotellet

Det var en gång ett hotell. Det låg inte centralt men inte heller så långt bort från allting. Det var inte stort, men man kunde inte säga att det var ...

Av: Gregor Flakierski | 23 september, 2008
Utopiska geografier

Bokoholistiska bekännelser

  Hej, jag heter Jessica och jag är bokoholist (här svarar ni i kör: Hej Jessica). Det faktum att jag är bokoholist påverkar många delar av min tillvaro. Det kan mycket väl ...

Av: Jessica Johansson | 07 juli, 2011
Jessica Johansson

Percival. Två dikter

The Last Café, Krabi     I am sitting at The Last Café On the beach under the jungle trees In the dream of the world In the stream of the world While the angel eyes are watching ...

Av: Percival | 29 september, 2014
Utopiska geografier

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar. Del 4

De omöjliga intervjuerna: Ernst Jünger Den tyske författaren Ernst Jünger (1895-1998) kritiserade i sitt författarskap maskinsamhället och 1900-talets ohejdade teknologiska framfart. Hans position var anarkens, ej att förväxlas med den emotionelle ...

Av: Carl Abrahamsson | 28 januari, 2011
Carl Abrahamsson

Konstens eviga frågor tas upp på gatan



Den 25-årige arkitekturskribenten och graffitimålaren ”Wasafu” i Valparaiso. Rebecka BülowPå Kägelbanan i Stockholm har för tredje året i rad en helg ägnats åt konventet Art of the Streets. Förra gången blev det uppståndelse kring förbudet mot marknadsföring av gatukonstfestivalen via kulturtavlorna, men frågan om gatukonst är även i år, liksom alltid, aktuell. Enligt den chilenske graffitikonstnären Wasafu beror stor del av gatukonstdiskussionens attraktionskraft på att den grundar sig i den eviga frågan: ”Vad är konst?”

Wasafu och jag träffas i den chilenska hamnstaden Valparaiso, berömd för konstrikedom på väggar och murar. Med en kindpuss presenterar sig den 25 år gamla arkitekturstudenten från Santiago som Ignacio Espinoza. Han har kommit till Valparaiso under en ledig vecka för att pryda en vägg med sin grafiska och nästan kubistiska graffitistil. Den har han utvecklat under de tio år han har målat ”graffiti” – ett begrepp som tydligen är komplext.

- Det är en bara tunn skillnad mellan gatukonst och gallerikonst, medan graffiti till stor del görs av ungdomar som klottrar och sätter tags. Samtidigt är den typen av graffiti också en sorts gatukonst, och det finns vissa större gatukonstnärer som inte vill kalla det de gör för konst utan för graffiti.

Jag frågar Ignacio om hur han tycker att ungdomarna som klottrar förstör.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Javisst gör de det, men alla måste ju börja någonstans. Jag startade också där de är nu. Många hoppar av på vägen men jag fortsatte och lärde mig olika tekniker.

Att de som klottrar inte är särskilt populära är lätt att förstå, men hur bemöts en seriösare konstnär som Ignacio? Jo, det beror helt på i vilka kvarter det är han målar. Och han verkar vara säker på var i Santiago som det är okej och inte att göra det. I Valparaiso fungerar det annorlunda.

- Valparaiso är en unik plats i världen för denna typ av kultur. Det beror på flera saker och en är stadens naturliga utformning”, säger Ignacio.

Chiles största hamnstad består nämligen av en mängd kullar, och i branterna uppstår naturliga betongväggar som lämpar sig väl att måla på.

- En annan anledning är att vi inte har pengar till att bara använda spray, vilket man i många andra delar av världen ser ned på. Men i Valparaiso räknas allt: pensel, roller, spray, todo.”

Det är en bara tunn skillnad mellan gatukonst och gallerikonst, menar  Wasafu. Foto: Rebecka Bülow  Att det saknas pengar är också en orsak till att gatukonsten får sitta kvar när den väl har målats. Man har inte råd att sanera, utan att måla illegalt kan straffa sig på andra sätt än att verket tas bort. Ignacio pekar på en vägg som han skulle vilja måla olagligt, och jag frågar vad polisen skulle göra om de fick fatt på honom då.

- Böter, samt att de kan sätta mig i fängelse ett par månader, men det händer sällan. Vanligare är att de målar konstnären. Det hände en vän till mig som fick en hink färg över sig av polisen.

Men i Valparaiso och många andra delar av Chile uppskattas också gatukonsten till stor utsträckning av gemene man. Ibland när Ignacio målar blir han bjuden på mat och dryck. Ofta får han också jobberbjudanden av folk som vill att ”Wasafu” ska måla deras hem, eller kanske restaurangen de driver. Det är genom de jobben som Ignacio finansierar sin graffitiverksamhet.

Ignacio pratar om Los Angeles, om de nya lagarna som innebär nolltolerans mot gatukonst. De flesta stora gatukonstnärer i Los Angeles har därför flyttat till Detroit. Jag undrar för mig själv om konstnärsflykt är vad även Stockholms nolltolerans leder till. Det vore synd, för en stad behöver personer som vågar ta anspråk på offentliga rum trots att de saknar ekonomisk makt. Annars riskerar vi att gatan bara blir en sträcka med reklam till närmaste shoppinggalleria. Gatukonstens anspråk på det som tillhör alla gör det till en fråga som berör alla. Jag frågar Ignacio om vad han tänker om debatten.

- Vad som är konst är subjektivt. Toaletten som den där snubben ställde ut var konst”, svarar han och syftar på den franske konstnären Marcel Duchamps berömda pissoar.

- Gatukonsten är komplex. Den tillhör inte någon. När jag lämnar en vägg jag har målat så lämnar jag den till vildmarken. Nästa gång jag är i Valparaiso kommer jag att leta upp väggen jag målade. Kanske kommer en bit att saknas.

Rebecka Bülow

 

Ur arkivet

view_module reorder
Erik Johan Stagnelius

Bortom skuggorna av eländet

Ett kärleksfullt och ökat intresse för Stagnelius dikter har kunnat uppfattas under de senaste decennierna. Så mycket har hänt, så mycket publicerats att fler människor fått möjligheter att bättre tillgodogöra ...

Av: Michael Economou | Essäer om litteratur & böcker | 25 februari, 2015

Älskade HANS-ÅKE

De hade varit och sett en film på Filmstaden ; Solstorm. Den var inte så bra som de förväntat sig efter boken. Klockan 20.55 satte de sig på en buss mot ...

Av: Ingalill Enbom | Utopiska geografier | 25 januari, 2010

Nationalteaterns gyllene krona.  Foto: Belinda Graham.

Národní divadlo – Nationalteatern är folkets teater i Prag

Det vimlar av små skolbarn på besök på Nationalteatern i Prag, som på tjeckiska heter Národní divadlo. Entusiasmen och stoltheten över teatern går inte att ta miste på. Den duktiga ...

Av: Belinda Graham | Resereportage | 10 Maj, 2015

Beredning av kaffe i en enkel restaurang i Gondar, Etiopien. Foto Tarja Salmi-Jacobson

Kaffe, gudarnas dryck från Etiopien

Det berättas att en etiopisk vallpojke på 900-talet skulle ha upptäckt att när hans getter åt kaffebuskens bär och blad blev de alltid pigga samma kväll. Kaldi, som pojken hette ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Kulturreportage | 12 april, 2016

”Det verkliga är det enda som kräver någonting av oss.”

Under sitt arbete med en bok om den svenska litteraturen ställde den ryska litteraturvetaren Diana Koblenkova några frågor till författaren Einar Askestad. Hans svar utvecklades till en kommentar till den ...

Av: Diana Koblenkova | Litteraturens porträtt | 06 november, 2014

Litterära gåtor, fiktionens verkligheter. Om Kristian Petris Träsket

Filmaren och författaren Kristian Petri skriver i en essä om sin fars död i Dagens nyheter hösten 2011 om bokprojektet som senare mynnade ut i den 83-sidiga bokpärlan Träsket. I ...

Av: Klas Lundström | Essäer om litteratur & böcker | 08 Maj, 2013

Färdigbokad och sommarfin Where the action is, Göteborg, 28 juni 2011

Sitter och lyssnar på den avancerade funktionen Where the action is-lista på Spotify. Tankarna flyger iväg till en tid när jag stod vid en liten bänk i skivaffären i min ...

Av: Lena Lidén | Kulturreportage | 08 juli, 2011

Ingen äger Emily Dickinson! (Om klassiker och kanon del III)

Min Emily Dickinson Emily Dickinson och det autonoma poetiska rummet: kampen för integritet och självständighet, och den sublimerade längtan till den andreJag ska börja med att tolka Emily Dickinsons ...

Av: Lidija Praizovic | Essäer om litteratur & böcker | 28 juni, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts