Philip Tafdrup

Philip Tafdrup Jørgensen - en dansk Piraten

Ivo Holmqvist skriver om den danske författaren Philip Tafdrup Jørgensen, en av många marina hjältar i Danmark.

Av: Ivo Holmqvist | 16 november, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Adonis och den alkemiska förbindelsen mellan öst och väst

Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet. Den syrisk-libanesiska ...

Av: Sigrid Kahle | 20 november, 2009
Litteraturens porträtt

Syrad dub

En dag i en urban nomads liv. Förflyttningar i skimrande neonblänkande öknar. Sanden är vacker asfalt som äter upp huden inte med blänkande hetta. Putsad med apati och likgiltighet ...

Av: Klas Lundström | 04 september, 2008
Gästkrönikör

Bjuden till hyresgästen

Tänk. Kul. Jag är bjuden på, men jag vet inte om det är kaffe, träff, eller inspektion. Hyresgästen i mitt gamla kontorsutrymme från fornstora dagar i Borgå, är ett farligt ...

Av: Stefan Hammarén | 04 oktober, 2012
Stefan Hammarén

Scenkonst med skammen i fokus



Birte Niederhaus. Foto: Ingmar Jernberg-Skam är något vi alla bär på. Men det kan också vara kulturellt. Det säger Birte Niederhaus, som regisserat pjäsen Skam. Den spelas av fem tjejer mellan 13 och 19 år från stadsdelarna Angered och Bergsjön i Göteborg. Föreställningen bygger på verkliga historier och tar upp olika saker som ungdomar känner skam inför. Skam hade premier i våras på Pusterviksteatern i Göteborg. Efter det har den varit på turné i regionen och i lördags sändes den som radioteater i P1.

Olika röster, olika berättelser ur vardagslivet möter mig i radioföreställningen. Ibland flyter rösterna ihop, blir en och samma och svåra att skilja åt. Det är inte viktigt. Man förstår ändå. Någon berättar om sitt liv, en annan fyller ut den andres mening eller så talar alla tillsammans. Alltid högt och bestämt för att kanske visa att tjejerna står för vad de säger och att det är viktigt att tala ut.

Berättelser ur tonåringars inre. Saker som lika gärna kunnat berättas på ett flickrum eller på skolans toalett. Hemliga tankar om vad skam är för dem. Saker som inte betyder någonting är lätta att prata om. Värre är det att hitta någon man kan lita på, som man kan säga allt till och som inte för vidare till andra. Tack vare pjäsen har historierna kommit upp till ytan och berättats för alla som vill lyssna.

Frihet i att vara sig själv

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det handlar om droger, problem med kompisar och föräldrar. Hemlig kärlek, mellan olika nationaliteter och homosexualitet. Någon skäms över sin pappa, att han inte går att prata med och att han sörplar när han äter. En mamma kan inte svenska och det är skämmigt att behöva vara mamma åt sin mamma. Pjäsen tar också upp skammen man känner när föräldrarna får veta att man stulit.

Från början är förorten i centrum. Hur det är att bo i Angered och vad andra tror och tycker om de som bor där. Att andra som bor i city tror att det är farligt att åka dit. De är rädda för att bli våldtagna eller rånade.

Men istället för att fastna i det lokala går Skam ett stycke vidare och utvecklas till diskussioner om Sverige och svenskhet, vad det är att vara svensk och vad det är att ha en annan bakgrund än den svenska. Att höra till men samtidigt inte.

-Man blir aldrig svensk, säger någon.

-Jag känner mig som svensk. Jag är uppvuxen här, säger en annan.

Själva andemeningen i Skam tycks vara att det är svårt att vara ung i dagens Sverige. Men att det viktigaste är att inte vara någon annan än sig själv för att kunna vara fri. Att sluta ljuga om vem man är och vad man gjort leder till frihet.

Rösterna tonas ut till tonerna av Hans Appelqvists remix av P1s pausfågel göken och vi som lyssnat uppmanas att också vi berätta om det som är vår skam.

-Nu är det er tur att berätta. Om ni vågar.

Och jag känner att jag har blivit berörd av det jag hört. Den nästan trettio minuter långa radioföreställningen har även gett mig ett perspektiv på mitt liv. Jag tänker att vi människor i grunden är ganska lika, oavsett vad det är för problem det rör sig om, om man är gammal eller ung och bor i förorten eller inte. Vi brottas alla med samma rädsla och skam.

Men det finns vissa situationer som är mer specifika och berör de ungdomar som har vissa regler hemma. Pjäsen bygger på personer som ofta har en annan bakgrund än den svenska och som måste förhålla sig till utrymmet mitt emellan två kulturer. Birte Niederhaus säger att skam är något vi alla bär på men det är också ofta kulturellt. Även hon själv och andra tyskar kan ibland känna skam inför 1940-talets Tyskland och vad som hände då. Fast de vet att det inte är deras fel.

Skam berättas utifrån tjejerna själva men publiken eller radiolyssnarna får själva välja vad de vill ta till sig och skapa sin egen mening. Birte Niederhaus säger att hon har velat berätta djupt personliga historier som även talar till människan i oss. Precis som hon tror att konst gör när den fungerar.

Svårare för dagens unga

Tjejerna i Skam funderar kring utseende och betydelsen av att vara vacker.

-Det började med att jag inte ville vara bland folk.

-Jag kände mig ful.

Birte Niederhaus säger att hon känner en skillnad mellan samhället i pjäsen och det samhälle hon själv växte upp i. Hon tror att det är svårare att leva i dag än vad det var för 20 år sedan.

-Många ungdomar lever i en narcissistisk värld där det är viktigt att synas. Exempelvis dokusåpor som skapar kändisar. Sådant fanns inte när jag växte upp.

Berättelser från det lokala samhället gestaltas på scen

Från vänster: Felicia Pettersson, Mona Rinkinen, Doha Almarie, Segal Hassan Mohamed. Foto: Fredrik EgerstrandDie Bühne startade 2006 och är en fri teatergrupp som arbetar med Community-teater i Göteborg. Birte Niederhaus är konstnärlig ledare och initiativtagare. Eftersom hon är född i Tyskland är det kanske naturligt att hon är influerad av tysk teater. Hon är uppvuxen i Göteborg men har till största delen skaffat sig sin teaterutbildning utomlands i London, Italien och Schweiz.

-Syftet med denna form av teater är att låta lokalsamhällets egna berättelser gestaltas på scenen av invånarna själva. I detta fall att ge unga människor i Angered en röst, säger hon.

Skam ingår i det treåriga projekt som går ut på att bygga upp en Community-teater i Angered. Det är en teaterform som riktar sig till barn och ungdomar. Varje pjäs ska bygga på ett nytt tema. Det ska handla om saker ungdomarna längtar efter, saker som upprör dem, som de är rädda för eller som de ser som ett hinder. Helt enkelt saker som berör.

Första temat var rädsla. Detta resulterade i pjäsen Angels of Angered som spelades under 2010 av nio tio åringar. Pjäsen byggde på intervjuer från barn som gick på Gunnaredsskolan. Eftersom skolan var på väg att läggas ner handlade mycket av barnens rädslor kring det.

Skammen hos oss alla

Nästa föreställning kretsade kring temat skam och är den som ligger som grund för radioteatern. Idén föddes ur intervjuer med 25 ungdomar mellan 13 och 19 år i stadsdelarna Angered och Bergsjön. Utifrån detta skrev gruppmedlemmen och dramatikern Christofer Bocker ett manus som resulterade i pjäsen Skam där Birte Niederhaus regisserade. Fem teaterintresserade tjejer valdes ut till att medverka. Det fanns olika anledningar till att de ville vara med. En ville bli skådespelare och en annan såg det bara som en kul grej. De har själva fått vara med och forma karaktärerna och bestämma kläder och rörelser. Ibland är de lika sina roller och ibland inte.

Skam har varit en stor satsning på die Bühne. Nivån sattes högt och Birte Niederhaus säger att tjejerna har anpassat sig mycket bra. Hon tycker det har varit ett intressant tema. Gemensamt för de flesta tonåringar brukar vara att man skäms över den egna kroppen och över föräldrar som man vill frigöra sig ifrån.

Skam hade först premier på Pusterviksteatern och har nu turnerat runt i Göteborg och Västra Götalandsregionen. Inför radioversionen av Skam fick originalmanus skrivas om för att bättre passa lyssnarna eftersom radion inte kan förmedla det visuella, själva känslan man får av att se pjäsen på scen.

Just nu är Die Bühne mitt uppe i repetitionerna av nästa pjäs med temat tro. Premiär blir nästa år under den internationella dans och teaterfestivalen i Göteborg. De kommer att samarbeta med Pusterviksteatern och ha premiären på Stora teatern i Göteborg.

 

Lena Andersson

 

Skam
Manus: Christofer Bocker
Radiobearbetning och regi: Birte Niederhaus
Ljud: Rolf Hilton
Producent: Christer Ekbom
Medverkande: Doha Almarie, Segal Mohamed, Felicia Pettersson, Sabina Krasniqi, Mona Rinkinen

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Arena könskrig

illustration: Moa Holmqvist Arena könskrig Arbetet för lika rätt för människor som skrivits in i kategorin ”kvinna” har pågått i över tvåhundra år. I väst har kategorin gått ifrån att vara ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 07 november, 2007

Tadeusz Rozewicz – Polens äldsta poet och främsta satiriker

”Det kan hända och det kan hända överallt. Jag varken vill eller kan säga att det kommer att hända; som jag antytt tidigare är det föga troligt att alla de ...

Av: Boel Schenlær | Essäer om litteratur & böcker | 23 juli, 2013

Veckans från Grekland

Det är ekonomisk kris i Grekland, för att uttrycka det milt, landet står på randen till konkurs. Orsaken sägs vara att grekerna har levt över sina tillgångar och tillskansat sig ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 26 juni, 2011

Clemens Altgård. Foto: Adrian Altgård

Clemens Altgård Ur Grå Dub

Clemens Altgård (f. 1959) följer upp sin rosade återkomst till lyriken, Odöd, med en diktsamling där temat är än mer oförsonligt, politiskt och personligt. Med Grå dub axlar Clemens Altgård ...

Av: Clemens Altgård | Utopiska geografier | 10 oktober, 2016

Tomten är vaken. Foto Belinda Graham.

Öppet brev till Regeringskansliet om "Free Fall"

I samband med Finlands 100-årsjubileum överräckte statsminister Stefan Löfven en gåva, skulpturen Free Fall, till Finland. I sitt tal framhöll Stefan Löfven:

Av: Språkförsvarets styrelse | Gästkrönikör | 25 november, 2017

Statue of Buddha, Polonnaruwa, Sri Lanka

Moder Jord, Tibet och alla papporna

Det heter Fädernesland. Det heter Moder Jord. Modern är en och fäderna många. La ma betyder stor moder. I Tibetansk tradition är lama en andlig lärare – oftast munk, oftast ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 18 juli, 2016

Ivo Holmqvist om Folke Isaksson

“Eldflugorna har slocknat, askflagorna yr över jorden.” Så vackert och så dystert avslutade Folke Isaksson titeldikten i den samling som kom 1998 och som hette just ”Eldflugorna”. Den apokalyptiska slutraden ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 04 juni, 2013

Annakarin Svedberg

Mänskligheten av Annakarin Svedberg

Vi skapade oss själva ur dimmor och skuggor och förtätades av önskningar att ge liv till materien, den döda, den tröga. Vi skimrade som regnbågar och lyste som stjärnor. Vi var skratt ...

Av: Annakarin Svedberg | Utopiska geografier | 05 januari, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.