E.L. Doctorow. Foto: Mark Sobczak. Wikipedia

E. L. Doctorows Amerika. Del 1

Edgar Lawrence Doctorow född 6 januari 1931 i The Bronx i New York, död 21 juli 2015, var en amerikansk författare som slog igenom 1975 med romanen "Ragtime". Tidningen Kulturens Ivo Holmqvist porträtterar honom med en artikel i två avsnitt.

Av: Ivo Holmqvist | 26 juli, 2015
Litteraturens porträtt

Musée de Montmartre. maison du Bel Air. Foto: Wikipedia

”Jag har bestämt mig för att vara lycklig, ty det är bra…

Alla konstälskare och konstnärssjälar i alla åldrar har just nu en rad möjligheter att förhöja livskänslan genom att bege sig till Paris. Eva-Karin Josefson skisserar för oss en kort historik ...

Av: Eva-Karin Josefson | 05 september, 2015
Essäer om konst

Anna Frank

Vem, för vad, och hur länge, bör darra?

Webbplatsen COLD CASE DIARY, “www.coldcasediary.com” vill komma fram till svaret på den för en del människor obekväma frågan ”What led to the arrest of Anne Frank and the others hiding in ...

Av: Vladimir Oravsky | 05 november, 2017
Reportage om politik & samhälle

Kan Spel vara Konst?

Spel är ett fenomen som borde tas på större allvar inom kulturvärlden. Trots sin unga ålder har spelvärlden verkligen blommat upp och blivit ett av de största fenomen vi har ...

Av: Max Johansson | 28 augusti, 2014
Essäer om konst

Foto: Björn Gustavsson.

Shanghai: ett shoppingparadis



Man stiger på ett plan i Stockholm – och 12 timmar senare – efter att ha blickat ner över “ändlösa” sibiriska skogar och Mongoliets enorma ökenområden – stiger man av i en av världens största städer och hamnar i ett folkmyller så omtumlande att man nästan kippar efter andan: Drömmer man eller är man vaken?


Björn Gustavsson. Bild: Eva Green

Björn Gustavsson. Bild: Eva Green

När Kina 1949 blev kommunistiskt utlokaliserades många av de utländska företagen till Hong Kong, som då styrdes av Storbritannien.
Idag är Shanghai ett shoppingparadis, med spegelblanka lyxgallerior som kontrast till de traditionella affärskvarteren i trånga gränder. Kontrasterna är överallt slående.
Foto: Björn Gustavsson.

Foto: Björn Gustavsson.

Annons:

Resan in mot centrum är en smula drömlik den också: jag reser med Magev, världens enda magnettåg i kommersiell drift. Tåget svävar alldeles ovanför magnetskenorna och far fram i 430 km/timmen!

Min kinesiska guide pekar på höghusen i en av de centrala stadsdelarna: ännu på 1980-talet var där åkermark... Kina var mycket fattigt ända fram till 1990-talet, fortsätter hon. Antalet bilar var litet: de flesta cyklade... Men sedan lanserade kommunistregimen stora ekonomiska reformer – och livet förändrades. Idag är trafikstockningarna ungefär som här i väst, låt vara att antalet gångtrafikanter är rent överväldigande: i innerstan möter strida strömmar av gående. Cyklisterna är inte många, men en dag ser jag en kolonn arbetare i blåställ komma cyklande ut genom ett par fabriksgrindar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Åtskilliga jag möter bär på andningsskydd. Luften har på senare år blivit starkt förorenad. En dag var luftföroreningarna 30 gånger högre än WWF:s rekommendationer. Redan från luften, på väg mot den kinesiska kusten, ser jag ett kompakt dis av föroreningar tätna i takt med att storstaden närmar sig. Kanske inte undra på att myndigheterna nu vaknat till och satt igång vad som verkar vara den mest ambitiösa satsningen i hela världen på just solcellskraft. Och längre norrut längs kusten byggs en eko-storstad, Dongtang, som väckt intresse världen runt.

Området Pudong, vid floden Huangpu, har idag en skyline helt i klass med Manhattans. I år öppnar världens högsta byggnad: Kina Shanghai Tower – 632 meter högt. Lägenhetspriserna i centrum närmar sig extrema nivåer.

I centrala delar av stan finns stadsdelar där britter, ryssar, fransmän respektive tyskar bodde under de långa perioder då Shanghai styrdes av kolonialmakter.

Dagens Shanghai utgör en extrem mix av gammalt och nytt. I stadsdelen Bund dominerar pampiga hus från förra sekelskiftet, uppradade längs flodstranden. Här bodde engelsmännen. Det finns till och med en kopia av Big Ben. På en av takterrasserna finns en bar och restaurang, Glamour bar, i traditionell kolonialstil – högt ovanför stadens brus. Miljön är minst sagt komfortabel. Jugendhotellet Fairmont peace hotel från 1929 är en arkitektonisk pärla. Här skulle säkert Woody Allen känna sig inspirerad att spela in en ny romantisk komedi.

Åter nere på gatorna gäller det att flyta med i folkströmmarna. De flesta jag möter är kineser. På en pizzeria blir jag uppvaktad av bordsgrannar som vill ta kort på mig (en vit man! ) och som till varje pris vill veta om jag har en facebookprofil.

Jag besöker trädgården Yuyuan Garden från 1500-talet. Det är välordnat, med en rad urgamla tempel, men helheten lite plottrig, abstrakt; mest fascineras jag av hur kineserna utfodrar de jättelika guldfiskar som simmar runt i dammarna – stora som gäddor.

Under den brittiska kolonialtiden kallades Shanghai ibland "Orientens hora". Opiumhandeln var stor, missbruket utbrett, prostitutionen likaså. Situationen utmynnade i det så kallade opiumkriget mellan Storbritannien och Kina. Västerländsk arkitektur präglade allt mer stora områden – och i början av 1900-talet omtalades Shanghai som "Österns Paris".

När Kina 1949 blev kommunistiskt utlokaliserades många av de utländska företagen till Hong Kong, som då styrdes av Storbritannien.

Idag är Shanghai ett shoppingparadis, med spegelblanka lyxgallerior som kontrast till de traditionella affärskvarteren i trånga gränder. Kontrasterna är överallt slående.

Ett av de kolonialområdena kallas French consession. Fransmännens bostadskvarter, med smala gränder, har nu förvandlats till ett av stans mest hippa områden, med spännande butiker och mysiga restauranger. Här är chansen dessutom ganska stor att möta andra västerlänningar – om man nu skulle vilja det.

Jag besöker Power station of art – ett spännande konstmuseum, inrymt i ett f.d. kraftverk, intill floden. Parallellen Londons Tate Modern är uppenbar... Fortsätter sedan i taxi (billigt!) till ett måste för alla konstintresserade: "M 50" – ett f.d. industriområde som numera rymmer mängder av gallerier och konstmuseer. Det är som ett Christiania – men med konst istället för hasch.

"Folkets torg" är som en mindre upplaga av Pekings Himmelska fridens torg – och här, I ett hörn av parken, möter jag hundratals män och kvinnor som letar efter en äktenskapspartner till sina barn. Föräldrarna håller fram skyltar och hoppas att någon av de andra föräldrarna ska nappa... Jag ber min guide översätta en av skyltarna:

"Kvinna. Född i maj 1988, 165 cm, 54 kg. Studerat i Australien, master degree i ekonomi, arbetar i bank, kommer ursprungligen från Jiangsu-provinsen. Mamman är pensionerad, pappan är ingenjoor. Önskemaal på mannen. Måste vara högre än 175 cm, måste ha en bachelor-examen som har utfärdats efter heltidsstudier, inte ha varit gift tidigare, född efter 1983. Mammans telefonnummer är..."

Under kulturrevolutionen var det tuffa tag I Shanghai. Regimen gick hårt fram, med tanke på stans förflutna som "liberal" och "kapitalistisk" stad. Personer som hade allra minsta kontakt med utlaaningar kritiserades. En del internerades, några till och med dödades. Mellan 1966 och 1970 skickades en miljon (!) unga shanghai-bor ut på landet för att "rehabiliteras".

Idag är Shanghai en stad där modernt affärsliv mer och mer ses som en självklarhet och där den västerländska livsstilen vinner terräng. Kontrasterna mellan gammalt och nytt är enorma. Vissa inslag – som alla undersysselsatta vakter på museer och i tunnelbanan – påminner om att detta är en kommunistisk stat. Men: huvudintrycket är fascination: här förändras allting i svindlande tempo.

Sök visum i god tid innan en ev. resa till Kina. Kolla gärna någon av de engelskspråkiga tidningarna: China daily, www.chinadaily.com.cn respektive
www.shanghaidaily.com.cn

Björn Gustavsson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Vad är en ikon?

  ”Du skall inte göra dig något beläte eller någon bild, vare sig av det som är uppe i himmelen eller det som är nere på jorden eller av det som ...

Av: Thomas Notini | Essäer om konst | 06 december, 2012

2 sprites fixt av Hebriana Alainentalo

Kärlek utan löftesland.

Kärleken är i kris. Kärleksrelationen, som helst ska vara en trygg hamn bortom världens kaotiska oroligheter, har själv börjat vackla och erbjuder inte längre den trygghet som många säger sig ...

Av: Jeremiah Karlsson | Essäer om litteratur & böcker | 30 april, 2017

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | Kulturreportage | 02 oktober, 2013

Stillbild ur filmen

Godfried Schalcken och spöktavlan som aldrig fanns

Den holländske 1600-talskonstnären Godfried Schalcken har inte blivit ihågkommen i första hand för sitt konstnärskap, utan snarare som en karaktär i en gotisk novell. Novellen blev en film och sanningshalten ...

Av: Mathias Jansson | Konstens porträtt | 11 mars, 2015

”Johan på snippen han spelte klaver!” Bishop Hill, svenskhet på prärien III

När vi sitter på halmbalar mitt i den vackra parken i svenskbygdens Bishop Hill på prärien i Illinois USA och deltar i det traditionella firandet av Jordbruksdagarna och tillsammans med ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 21 mars, 2014

Albert Herranz – Dikter

Albert Herranz (Stockholm, 1970). Jag har bott hela mitt liv på en medelhavsö och detta har präglat mitt skrivande. Min värld är liten, en människas mått, så liten att du ...

Av: Albert Herranz | Utopiska geografier | 26 mars, 2012

Den förhatliga kulturrelativisten

Lena Andersson skriver i DN 4e november om hur framställningen av historiska epoker (i det här fallet 1700-talet) i tv-serien Anno 1790 är symptomatiskt för en alltmer dominerande historisering, kontextualisering ...

Av: Anna Remmets | Gästkrönikör | 08 november, 2011

Språket bortom orden. Tankar kring en monografi om Arvo Pärt

Det hör inte till vanligheterna att någon som inte är musiker eller musikvetare till professionen skriver en monografi om en tonsättare. Men det har emellanåt inträffat, och då handlar det ...

Av: Thomas Notini | Musikens porträtt | 12 juni, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.