Foto: Karin Lindroos & Come to Finland Publishing

Reseaffischer med glamour och humor

 På Nationalmuseet i Helsingfors pågår just nu en utställning över findlänska reseaffischer. Det är startskottet för museet att fira att det självständiga Finland fyller 100 år.

Av: Lena Andersson | 22 Maj, 2017
Kulturreportage

Mer historia åt folket!

Dick Harrison är en av våra mest kända historiker och nu har han tagit itu med att sammanställa Sveriges historia. Men förvånade nog möts hans arbete med populärhistoria med skeptis ...

Av: Anna Erlandsson | 24 oktober, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Arkitektur som reklam

Michelin-byggnaden som den framställdes i begynnelsen. Arkitektur som reklam En byggnad har många olika funktioner. En kan vara att förmedla budskap. Våra kyrkor har denna uppgift, som inte bara manifesteras av ...

Av: Bertil Falk | 13 mars, 2010
Essäer om konst

Sonic Boom: "Jag har verkligen ett bra jobb"

Pete "Sonic Boom" Kember är ett fenomen och en engelsk nationalklenod. Från begynnelsen i legendariska psych-drone-rockbandet Spacemen 3 i mitten av 80-talet och framöver via egna bandet Spectrum och sidoprojekt ...

Av: Carl Abrahamsson | 28 oktober, 2010
Musikens porträtt

London of today Foto: Björn Gustavsson

Björn Gustavsson besöker London efter Brexit



London är tveklöst en av Europas främsta m u s i k m e t r o p o l e r (i konkurrens med städer som Berlin och Wien). Utbudet av klassisk musik - och inte minst tidig musik - är överraskande stort. Inför avresan till England kollar jag in kalendarierna över aktuella konserter - och varje dag noterar jag minst 10--20 konserter som jag absolut inte vill missa.

 


Gatumusik vid Southbank centre  Foto: Björn Gustavsson

Gatumusik vid Southbank centre Foto: Björn Gustavsson

Till de viktigaste konsertlokalerna hör Royal Albert Hall, Royal Festival Hall, Queen Elizabeth Hall, Wigmore Hall (med kanske världens bästa akustik), Barbican Centre, Cadogan Hall och St Martin in the Fields. Musikkonservatorierna, Royal Academy of Music, Royal College of Music och Guildhall School of Music and Drama, brukar också arrangera konserter.
Peter Dyson dirigerar i St M in the Fields Foto: Björn Gustavsson

Peter Dyson dirigerar i St M in the Fields Foto: Björn Gustavsson

Annons:

På British museum dröjer jag kvar framför glasmontrar med handskrivna kompositioner av Bach, Händel, Britten... Besöker sedan "Handel House Museum", inrymt i det hus Händel flyttade in i år 1721 och sedan bebodde fram till sin död. I rummet där han brukade komponera, med en rad fönster ut mot den smala gatan, sätter jag mig en stund. Strax därpå kommer en cembalist och börjar spela... Eftermiddagsjuset faller så fint in genom fönstren – och jag tänker mig att exakt så här måste det ha lyst när Händel med stiftpennan i handen raspade ner sin notskrift.

Mängden orkestrar och ensembler i 9-miljonersstaden (Stor-London 13 miljoner!) är oerhörd. Här bara ett urval: London Symphony Orchestra, Academy of St Martin in the Fields, BBC Symphony Orchestra, Camerata of London, City of London Sinfonia, English Chamber Orchestra, The English Concert, London Arts Orchestra, London Bach Society, London Baroque, London Chamber Orchestra, London Chamber Players, London Mozart Players, London Mozart Symphony Orchestra, London Philharmonic Orchestra, London Sinfonietta, Orchestra of the Age of Enlightenment, Philharmonia Orchestra, Royal Philharmonic Orchestra, Sinfonia of London...

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Till de viktigaste konsertlokalerna hör Royal Albert Hall, Royal Festival Hall, Queen Elizabeth Hall, Wigmore Hall (med kanske världens bästa akustik), Barbican Centre, Cadogan Hall och St Martin in the Fields. Musikkonservatorierna, Royal Academy of Music, Royal College of Music och Guildhall School of Music and Drama, brukar också arrangera konserter.

Operagenren är väl företrädd, med sammanlagt ett tjugotal kompanier - utöver de två bjässarna: Royal Opera House och English National Opera. Förstnämnda institution ligger vid de gamla marknadshallarna, Covent garden, på samma plats där tidigare Händel uruppförde sina operor. Här, i den mycket vackra salen, med plats för 2 200 personer, såg jag baletten Giselle. The Royal Ballet, ett av världens främsta danskompanier, visade såväl koreografisk som artistisk finess. Peter Wrights uppsättning kombinerar historiserande romantik med samtida danskonst. Musiken, av Adolphe Adam (känd inte minst för tonsättningen av O, helga natt), är hyperromantisk och nervigt böljande - en kombination av Puccini och Wagner... Och operaorkestern spelade vältrimmat och tätt; utan minsta avvikelse-frekvens.

Är man det minsta kulturintresserad bör man inte missa South Bank; ett vidsträckt kulturkomplex i sextiotalistiskt betongbrutal stil vid Themsens södra strand, mittemot parlamentet och Big Ben, inhysande teatrar, caféer, restauranger, flera konserthallar, British Film Institute.

Där, på Royal Festival Hall, lyssnade jag på Royal Philharmonic Orchestra som dock denna kväll inte gick helt fullriggade ut i de symfoniska farvattnen; möjligen därför att Charles Dutoit dirigerade aningen för rutinerat-oinspirerat; och dessutom var unge solisten i Dvoraks cellokonsert, Gautier Capucon, lite för självupptagen och inriktad på teknik snarare än på gestaltning. Faktiskt tycker jag nog att Philharmonia Orchestra (som faktiskt kallats "the heart of British musical life") ofta spelar än mer uppmärksamt, och med ett större mått av dynamik.

Kyrkan St Martin in the Field har numera blivit ett av stans mest vitala musikcentra. Här ges mängder av konserter, ofta flera om dagen, och den tidiga musiken är väl företrädd. Mängder av konserter alltså - men nästan aldrig någon gudstjänst! Kyrkan, som även arbetar för att hjälpa flyktingar och hemlösa, har en lång, progressiv historia, men musikverksamheten utgör navet i verksamheten. Här gjorde Neville Marriner sin epokgörande inspelning av Bachs Brandenburgkonserter med The Academy of St Martin in the Fields: jag fick skivan 1971, som 15-åring; den lp:n blev för mig porten in till klassisk musik...

Neville Marrinner, som fortfarande, vid 92 års ålder, framträder som dirigent (!), har haft en enorm betydelse för barockmusikens breda återkomst från 1970-talet och framåt och där framför allt användningen av tidstrogna instrument efterhand kommit att gjuta nytt liv i många tolkningar.

Jag lyssnar till Belmont Ensemble of London som tillsammans med English Chamber Choir ger en av de mest drabbande tolkningar av Händels Messias jag någonsin hört. Barcokspecialisten Peter G Dyson är fenomenal i sitt sätt att lyfta fram sångbarheten och blottlägga den operamässiga känsligheten i de många vackra ariorna; det välkända kändes här nytt; det var som att lyssna till ett uruppförande...

Pärlan bland konsertlokalerna är Wigmore hall, med estetiskt tilltalande miljö och en akustik av yppersta världsklass. Här ges mycket kammarmusik, med oftast internationellt eftertraktade artister. Hallen, som ursprungligen hette ursprungligen Bechstein Hall, uppfördes 1901 i anslutning till den tyske pianotillverkaren Bechsteins visningsrum för flyglar och pianon.

Så blir dessa försommardagar 2016 en oavbrutet fängslande resa där renässans, barock och hypermodernt ljuder, om vartannat - för övrigt en parallell till dagens London, med klassiska dubbeldäckare på slingriga gator i City kontra ultramoderna, arkitektoniska mästerverk i ett East End där den fattigdom som ännu på 1970-talet var märkbar nu förvandlats till en tummelplats för internationella investerare och där det ena arkitektoniska mästerverket överglänser det andra.

 

FOTNOT

www.visitlondon.com erbjuder utmärkt information och en bra evenemangskalender.

Björn Gustavsson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

En intervju med Solomon Burke

Robert Cray, Solomon och Ike Turner. Bild: www.thekingsolomonburke.com En Intervju med Solomon Burke Solomon Burke började sin musikaliska karriär med gospel. På det tidiga 1960-talet gick han över till mer "jordnära ...

Av: Mattias Bergqvist | Musikens porträtt | 30 april, 2009

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | Agora - filosofiska essäer | 02 oktober, 2016

Jenny Enochsson, Rödvinsfläckar

  Jenny Enochsson (född 1976) bor i Uppsala, Sverige. Hon skriver främst noveller men även lyrik. Ofta översätter hon sina texter till engelska. En del av hennes texter har getts ut i ...

Av: Jenny Enochsson | Utopiska geografier | 02 januari, 2012

Alla vill till Mörkrets hjärta

Gjorde svenska FN-förband sig skyldiga till en massaker i Kongo under 1960-talets fredsmission? Än i dag finns det skäl att åtminstone ställa frågan utan att utmålas som konspiratoriker. "Ett svenskt ...

Av: Klas Lundström | Essäer om litteratur & böcker | 12 november, 2012

Av Jasenko Dervisic

Att1 tillverka2 ett3 ting4, vars5 motstycke6 ej7 tidigare8 setts9, är10 konstnärens11 vision12 Ett13 uttryck14 bland15 dem16 alla17 att18 kalla19 sitt20 eget21 är22 därför23 dennes24 ambition25 Kritiker26 säger27 att28 ingenting29 nytt30 kan31 göras32 ...

Av: Jasenko Dervisic | Utopiska geografier | 15 augusti, 2008

Ossler om mörk musik, industriromantik och Lennart Persson

Innan solospelning och konsert med Thåström på Siesta-festivalen, träffar Tidningen Kulturens Rasmus Thedin, Pelle Ossler på hans hotell i Hässleholm, där det diskuteras inspiration, monotoni och avlidna musikskribenters förmåga att ...

Av: Rasmus Thedin | Musikens porträtt | 11 juni, 2010

Oscar Levertin porträtterad av Carl Larsson 1906

Långdistanslöparens uthållighet

Per Rydén, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, är inte känd för det korta och koncentrerade formatet. TK:s Ivo Holmqvist har läst hans vidlyftigt innehållsrika memoarer.

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 12 september, 2015

Kierkegaard och melankolin som hyllas av romantiken

Det tragiska är att två älskande inte förstår varandra, det komiska är att två som inte förstår varandra älskar varandra.Redan i Sören Kierkegaards debut 1838 - Ur en ännu levandes ...

Av: Ingmar Simonsson | Agora - filosofiska essäer | 24 november, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts