Loserförfattarfabriken III

Ny sen årstid på loserförfattarfabriken. Den varma tredjedelslängre sommarén av få ord förbyttes till höstens meningslösa tystnad först. Loserförfattarna hade för det mesta glömt sin första iver att skriva enahanda ...

Av: Stefan Hammarèn | 11 augusti, 2011
Stefan Hammarén

Miró: The Smile of the Flamboyant Wing

Det våras hos Björn Gustavsson

En ny kulturkrönika av Björn Gustavsson.

Av: Björn Gustavsson | 18 mars, 2017
Björn Gustavsson

Vareestetikk, globalisering og menneskeverd. Del I

 I begynnelsen var Ordet   Idag er Ordet i stor krise. Hva betyr det? Svaret mitt er slik. De store og mektige bokforlagene sender ut lass på lass med bøker til bokhandlerne, uten ...

Av: Thor Olav Olsen | 03 juli, 2012
Agora - filosofiska essäer

När söndagscynismen tar över

Det är när min väninna och jag ligger i min säng med en stor portion glass i famnen och High Fidelity i bakgrunden som jag inser att jag har tagit ...

Av: Jana Rüegg | 28 september, 2011
Gästkrönikör

Vy över Sherman Fairchild Physical Science Center och Wheeler Hall från Baker Memorial Library. PDW

Resa i New England 2: Tillbaka till Dartmouth.



”Över floden in bland träden” heter en sen och som jag minns det inte särskilt bra roman av Ernest Hemingway, om en amerikansk general i Venedig. Den är minnesvärd mest för att en koppärrig författare skymtar förbi – ett elakt porträtt av Hemingways äldre kollega Sinclair Lewis. Från Norwich, Vermont, kör vi över floden White River, in bland träden och uppför en brant backe. Efter bara några kilometer är vi i en annan by och en annan delstat, Hanover, New Hampshire, som helt domineras av Dartmouth, universitetet som grundades 1769 och därmed hör till de äldsta i USA och som samman med bland andra Princeton, Yale och Harvard räknas in i den prestigefyllda Ivy League.


Dartmouth College logo

Dartmouth College logo

De flesta studenter på sextiotalet bodde i fraternities med två eller tre grekiska bokstäver i namnet. Sedan dess har sororities kommit till, från att ha varit en enbart manlig inrättning är Dartmouth co-ed. Jag bodde i ett hus för internationella studenter, Cutter Hall, men hittar nu inte längre direkt dit.
Malcolm x  mars 1964

Malcolm x mars 1964

Annons:

Antingen ska ens föräldrar ha mycket god ekonomi, eller så ska man ha turen att få ett stipendium för att kunna läsa här. Det fick jag, tack vare Sverige-Amerika Stiftelsen, för nu mer än femtio år sedan. Det är trevligt att vara tillbaka, det mesta är sig likt fast en hel del byggnader har kommit till. Dagens antal studenter, drygt fyratusen undergraduates och två tusen graduates, är säkert större nu än vad det var på sextiotalet. Men det är en försumbar summa jämfört med mastodonterna bland amerikanska universitet.

Sportbyggnaderna ser ut att ha flerfaldigats, och physical education spelar stor roll. Jag råkar höra ett BBC-program som avslöjar att the head coach på The University of Texas har tre eller fyra gånger högre lön än universitetets rektor. Det speglat förstås att college sports är skyhögt mera inkomstbringande än alla akademiska övningar. Så är det kanske också på Dartmouth, därom vet jag intet. Man har hursomhelst ett imponerande universitetsbibliotek i Baker Library där läsesalen längst upp är lika inbjudande som alltid.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Där kan man nu liksom då dra sig undan i en öronlappsfåtölj, i skydd av välförsedda bokhyllor. I ett stort rum på nedre botten finns en konsthistorisk märkvärdighet, mexikanen José Clemente Orozcos väldiga muralmålning "The Epic of American Civilization". Den kom till 1932-34 och var delvis bekostad av familjen Rockefeller som hade oljeintressen i Mexico (och Nelson Rockefeller tog sin examen på Dartmouth 1930). Det är en fantastisk bildsvit som är både mytisk och realistisk. Den förhärligar industriarbetarnas slit och satiriserar rovgiriga kapitalister – inte olikt den samtidige och lika radikale Ben Shahns bilder.

De flesta studenter på sextiotalet bodde i fraternities med två eller tre grekiska bokstäver i namnet. Sedan dess har sororities kommit till, från att ha varit en enbart manlig inrättning är Dartmouth co-ed. Jag bodde i ett hus för internationella studenter, Cutter Hall, men hittar nu inte längre direkt dit. När vi frågar i administrationen efter Cutter är de vänliga hjälpredorna till en början lika vilsna tills de kommer på att huset bytt namn. Numera står det El Hajj Malik El Shabazz Center for Intellectual Enquiry över dörren på huset som ritades av Jens Fredrick Larson 1938, uppenbarligen en arkitekt med skandinaviska rötter.

Vi hittar fram, men namnbytet är oss en gåta tills vi kommer in i rum som även de har stora väggmålningar, alla med Malcolm X i centrum. Av en förklarande text framgår att han tog sig namnet Shabazz, och i husets bibliotek hittar vi hans hustru Dr. Betty Shabazz memoarer. Bytet av namn på huset hade två skäl. Dels var Victor Macomber Cutter (Dartmouth class of ´04) en industriman med besvärande förflutet eftersom han var chef för United Fruit Company 1924-33, "when the quasi-governmental company relied on local dictators to violently put down a number of massive labor strikes at its banana plantations throughout Central America", läser jag i en bok om byggnaderna på Dartmouth. Och dels inrättades ett afro-amerikanskt centrum i huset 1966. Två år tidigare hade huset gästats av Malcolm X.

De närmre omständigheterna kan man läsa om på väggarna i Cutter-Shabazz Hall, men man man kan lika gärna fråga mig om saken, jag är ett av de få ögonvittnena från den gången. Så här var det: Malcolm X föreläste mot slutet av 1964 på Dartmouth. Han bodde sedan över på Cutter Hall, och jag var med runt det ovala bordet under lunchen som bestods honom på morgonen efter framträdandet. Han var en mager man med glasögon, vältalig och snabbtänkt, och påfallande välklädd i svart kostym med smala byxben, vit skjorta och smal svart slips som var på modet den gången (jag var tjugo, jag inser nu att han var dubbelt så gammal).

Vad han sade har fallit mig ur minnet, men inte stämningen runt bordet som blev allt mera irriterad och eldfängd ju längre frukosten framskred. I gruppen fanns, förutom jag som höll visligen tyst, också amerikanska seniors som läste på sista året. De i gruppen som kom från sydstaterna härsknade till alltmer och häcklade den militante muslimske ledaren som dock var överlägset snabb i repliken och behöll ett iskallt lugn. Han hade vanan inne från stormiga möten.

Ett halvår senare sköts han ihjäl i Harlem, och blev en legend. För en hel del år sedan gjorde Spike Lee en film om honom som länge gick för fulla hus, inte bara i USA. Under de båda sista åren av sitt liv skrev Malcolm X sin självbiografi med hjälp av Alex Haley som senare gjorde succé med sin roman "Roots", en släktsaga om afrikanen Kunta Kinte som togs till fånga och blev slav i Amerika, och hans många ättlingar.

Med tanke på att Malcolm X reste långt och länge i både Afrika och Europa under sin sista tid var det nog Haley som gjorde grovjobbet. Hursomhelst är det en bok som stått sig bra bland andra liknande klassiker, som Booker T. Washingtons "Up from Slavery", Richard Wrights "Native Son", James Baldwins "Notes of a Native Son" och Billie Holidays memoarer "Lady Sings the Blues". Henne kände Malcolm X, liksom han var nära bekant med boxaren Cassius Clay, också när han ändrat sitt namn till Mohammed Ali. Och själv tog han sig alltså ett nytt namn: Malcolm Little eller Malcolm X blev el-Hajj Malik el-Shabazz.

Artikeln om honom på Wikipedia är uttömmande:


https://en.wikipedia.org/wiki/Malcolm_X

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Drukpa kunley

De sökande galningarna

De flesta läsare känner till Buddha och buddhismen. Begrepp som yoga, karma och nirvana är i dag knappast främmande för svenska läsare. Här ska jag berätta om en rad märkliga ...

Av: Bertil Falk | Essäer om religionen | 12 oktober, 2014

Varför ”dissipativa strukturer”?

När Prigogine som den förste fick grepp om de system med återkoppling, som konstituerar vår värld, kallade han dem ”dissipativa strukturer”. Efter honom har man sedan mestadels kallat dem ”självorganiserande ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 24 november, 2014

Benjamin 3

     

Av: Håkam Eklund | Kulturen strippar | 28 augusti, 2011

Veckan från migrationsverket

En 91-årig dement kvinna med familj i Sverige ska utvisas till Ukraina, där hon inte har någon släkt kvar. (Hennes utvisning stoppades i sista stund av Europadomstolen.) Jacqueline, 74 år ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 22 oktober, 2011

Sagornas och poesins Värmland

Det måste ligga i generna. Eller är det inspirationen från de djupa skogarna, de gröna slätterna och himlen som speglar sig i de många sjöarna? Någonstans finns förklaringen att Värmland väcker ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 07 oktober, 2014

Tellus Dormitorium

  1. I mörkrets skugga håller de ledningar i psykets kraftfält på kaféer i sömn med blommor i bankfack sittande så sorglöst utan glasögon så vilse med lunchbestick instuckna i uppsvällda inbakade produkter uppstaplade på osynliga ...

Av: Jaromir Svozilik | Kulturreportage | 13 Maj, 2013

Från Friskatorpet: Invånare och gäster. En bildkrönika

Som komplement till det skrivna språket tar jag hjälp av bildspråket. De flyger, springer, rullar sig, smyger, flaxar, hoppar och kryper. Jag följer efter med kameran och förevigar deras rörelser ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 02 september, 2010

Man tager vad man haver. Luis Bunuel. Raymond Durgnat

En fars i högreståndsmiljö - Mordängeln av Luis Bunuel

En bunuelisk kavalkad tillsammans med Ulf Stenberg.

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 24 december, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.