London of today Foto: Björn Gustavsson

Björn Gustavsson besöker London efter Brexit

London är tveklöst en av Europas främsta m u s i k m e t r o p o l e r (i konkurrens med städer som Berlin och Wien) ...

Av: Björn Gustavsson | 12 juli, 2016
Resereportage

Hon fångar djurens blickar

Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i ...

Av: Niels Hebert | 24 mars, 2008
Konstens porträtt

Unga. Begåvade. Älskade. Döda

Både media och den skivköpande allmänheten tycks ha en speciell plats i sina hjärtan för de stjärnor på musikens himmel som släcks alldeles för tidigt. De är för evigt unga ...

Av: Belinda Graham | 22 februari, 2013
Kulturreportage

Ungern 1956 – resning mot stalinismen

Den ungerska resningen mot stalinismen och de sovjetiska trupperna var den mest omfattande proteströrelsen i östblocket. En delförklaring var den revolutionära traditionen i landet. 1919 bildades under kort tid en ...

Av: Martin Oskarsson | 17 december, 2017
Kulturreportage

Bangalore. Religionernas hjärtpunkt



Den XIV:e Dalai Lama vid invigningen av konferensenMer än två månader har gått sedan jag återvände från min resa till tiomiljonerstaden Bangalore i södra Indien och konferensen på Christ Church University. Det är märkligt hur fort minnen faller i en slags halvglömska och det är därför hög tid att fästa några av dem i skrift. Trots vissa betänkligheter inför resan - skulle jag orka efter en jobbig höst med inslag av depression och utarbetning – så åkte jag alltså iväg på denna min andra resa till en internationell konferens arrangerad av samma universitet i Bangalore. Mitt första besök sammanföll med 2011 års konferens ”Mysticism without Bounds” och nu, 2014, var temat för den fyra dagar långa konferensen ”Bounds of Ethics in a Globalized World”. 2011 hade jag lärt känna två Bangalorebor lite närmare, Fader Kurian Kachappilly som är organisatören bakom dessa konferenser, och Meera Chakravorty, professor i sanskrit och filosofi vid ett jainistiskt universitet i den myllrande storstaden. Det kändes som ett gyllene tillfälle att få träffa dem lite mer och lära känna livet där en aning bättre. En morot var förstås också vetskapen om att Dalai Lama skulle invigningstala på konferensen. Alltså satte jag mig på planet på Kastrup den 4 januari tillsammans med fem andra svenskar och det bar iväg.

Efter att ha blivit väl installerad i ett stort fint rum på campusområdet i byggnaden för enbart kvinnliga studenter tog min rumsgranne Karin och jag oss genom grinden med sin halvsovande vakt mot huvudbyggnaden ett par hundra meter bort och invigningsceremonin. En röd matta låg utrullad för den väntade hedersgästen och Fader Kurian vankande lite oroligt omkring där med en mobiltelefon vid örat. En grupp exiltibetaner i vackra kläder hade samlats strax intill. Vi tog oss genom metalldetektorn vid ingången till den festprydda aulan och av någon anledning hamnade vi långt fram på andra raden alldeles bakom en rad fina fåtöljer. Till höger om oss satt en grupp tibetanska munkar klädda i sina mörkröda mantlar och med rakade huvuden. På utsatt tid kom så Dalai Lama tillsammans med den gulklädde kardinal Cleemis, överhuvud för den syrisk-katolska kyrkan i Indien. De satte sig på stolarna alldeles framför oss och jag satt så nära den 14:e Dalai Lama, att jag frestades att sträcka ut min arm och röra vid honom (som väluppfostrad svensk avhöll jag mig förstås från sådana tilltag!).

Ceremonin fortsatte planenligt med vacker sång av universitetets kör och dito dansuppvisning av en prisbelönt studentgrupp. Sedan tändes ljuslågor av var och en av de speciellt inbjudna huvudtalarna, däribland professor Antoon Geels från Lunds universitet, och till slut av Dalai Lama själv. Högtidliga tal hölls och så småningom var det Dalai Lamas tur. På sitt avväpnande enkla och rättframma sätt höll han ett inspirerande tal, med sin tolk tätt bredvid sig beredd att viska i hans öra. Talet behandlade frågan om vilken slags etik världen behöver i vår tid när religionerna inte längre har samma grepp över oss människor och vi lever i en på sätt och vis gränslös värld. Han betonade flera gånger vikten av en sekulär etik som alla människor oberoende av religiös tillhörighet ska kunna ta till sig. Han hoppades också på att 2000-talet skulle bli ett fredens århundrade istället för det gångna krigiska århundradet.

Aharadjans palats i MysoreEfter dagar fyllda av seminarier om alla möjliga ämnen som Aristoteles kvinnosyn, intersektionalitet, Kirkegaard, den glokala världen /global + lokal i god kombination/ och etikundervisning i Burundi (för att nu välja några av dem som jag lyssnade till i det stora utbudet), god indisk buffémat i den stora ljushallen, vandringar på och strax utanför campusområdet och efter en högklassig dans- och musikföreställning en av kvällarna och middag utomhus i the Bird Park en annan, var det dags för avrundning och avsked. Resten av den svenska gruppen åkte vidare till olika berömda pilgrimsorter medan jag stannade kvar i nästan två dygn i Bangalore för att hinna träffa mina vänner innan det var dags för hemfärd.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På fredagen tog min vän Meera och jag autoriksha till busscentralen för att ta en lokal buss till den gamla staden Mysore och maharadjans berömda palats där. Trots att det tog tid både att hitta rätt buss och sedan skumpa runt i densamma i nära tre timmar, så hann vi se delar av Mysore och vandra runt i det imponerande överdådiga palatset. Vi hann också äta en god lunch och åka en liten tur i staden innan det var dags för den långa hemresan. Fördelen att sitta i en gammal volvobuss ett antal timmar är att man hinner samtala om mycket. Meera berättade utifrån sin senaste diktsamling om farmoderns hårda liv efter flykten från Bangladesh, där de som hinduer inte var välkomna efter delningen, och om hur farfadern lämnat familjen för att bli en sannyasin (asketisk munk) medan hans fru ensam fått ta hand om barnen i den nya hemstaden Calcutta. Trots detta var hon tacksam mot sin farfar som sett till att hon själv fått en lång och gedigen universitetsutbildning. Vi talade om kärleken till män och till våra döttrar, medan vi susade fram i skymningen, om kvinnans situation och om att skriva dikt. Det blev värdefulla timmar som vi delade tillsammans.

Det lilla gatutempletKvinnor vill helst inte röra sig ensamma i Bangalore efter kl 21 på kvällarna av säkerhetsskäl. Grinden till det inhägnade flickhemmet jag var inkvarterad i låstes kl 21 varje kväll och någon timme senare släppte man ut de sju hundarna på campusområdet. Strax utanför det moderna och vackra universitetsområdet brusade trafiken fram och det bästa sättet att korsa gatan var att ställa sig bredvid någon i lokalbefolkningen och småspringande ta sig över samtidigt som denne. Bara ett femtiotal meter från den likaså bevakade ingången till Christ Church University låg två små lokala tempel. Det ena såg ut som en liten grotta i ett hörn som vette mot trottoaren och där fanns ett par heliga stenformationer, som jag tror var lokala bygudomligheter som fått flytta in till storstaden. Strax intill satt en kvinna och sålde blomgirlanger och frukt att frambära som offer. Några trappsteg där ovanför låg ett lite större tempel med en stor gudastaty utanför (Vishnu?). Jag ville gå in där men tvekade lite när jag såg skyltar om att det inte var tillåtet för icke-hinduer och som ensam kvinna valde jag att vända om. Längre ner på den stora genomfartsgatan låg ett större shoppingscenter som till stora delar liknade våra. Där fanns alla märkesaffärer och en strid ström av välklädda indier strömmade in och ut genom portarna. En skillnad mot hemma var att det även här fanns en säkerhetsport med metalldetektor att ta sig igenom vid ingången där varje väska genomsöktes relativt noggrant. Strax innanför till höger låg en lite enklare livsmedelsaffär där jag köpte färska ananasringar, cashewnötter och tamarindpasta.

Ordens grundare omgiven av sina lärjungarDenna min sista dag i Indien tillbringade jag också några timmar tillsammans med Fader Kurian, professor, konferensarrangör och vän. Han visade mig det moderna universitetets inre, sitt eget och kanslerns rum, styrelserummet med en vacker porslinsstaty av Gandhi på bordet och det två våningar höga forskarbiblioteket. Senare på kvällen, innan min taxi till flygplatsen kom, möttes vi också vid prästseminariet för en liten förevisning. Det var en magiskt vacker kväll där en upplyst statygruppering av grundaren till denna gren av karmeliterorden satt som en indisk guru omgiven av sina lärjungar under ett träd. På himlen lyste stjärnor. Inne på klosterområdet spelade en trio svenskar (!) renässansmusik. Prästkandidaterna lyssnade artigt men det märktes på olika sätt att det var en främmande musikstil för dem. Fader Kurian tände upp kapellet och jag fick därmed chansen att beundra de vackra mosaikbilderna och det enkla korset ovanför altaret. Mosaiktavlorna visade med stor klarhet att den här indiska grenen av katolska kyrkan är öppen och tolerant, för där fanns symboler från alla religioner i bilderna.

Fram emot midnatt när susade jag fram i taxibilen i mycket hög fart mot flygplatsen kände jag både glädje och tacksamhet över min vecka i Bangalore. Det hade trots min tveksamhet blivit helt rätt att åka dit. Energin dagarna där gav mig levde kvar ett bra tag trots ett dygns ofrivilligt stopp i Dubai på hemvägen. Indien i all sin rikedom och starka kontraster, färger och varma leenden lever kvar i mitt hjärta.

 

Elsa Maria Lindqvist, text och bilder

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Teresa av Avila - Ett helgon för vår tid

Nutidens människor är svältfödda på vördnad och helighet och längtar efter spiritualitet, mystik och gränsöverskridanden. Därför färdas många till heliga platser och tar del i heliga ritualer från olika ursprungstraditioner ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 23 november, 2009

Hur angår oss Indien?

Plötsligt och lite oväntat har turismen dit ökat, hälsoresorna inte minst. Det gamla ayurvediska systemet väcker intresse i västvärlden vid sidan av yoga och meditation. Själva intresset är emellertid inte helt ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 08 oktober, 2014

Mollie Faustman – Den Nya kvinnan

”Bryt upp! Bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.” – Karin Boye, 1927 Modernismen är sprungen ur det moderna livet och den moderna människans villkor. Modernismen är ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 26 januari, 2014

Veckan från hyllan. Vecka 18. 2012

Guernica är en liten stad i Baskien, grundad på 1300-talet, och ett viktigt centrum för baskisk kultur. För 75 år sedan, den 26 april 1937, när spanska inbördeskriget hade pågått ...

Av: Gregorz Flakierski | Veckans titt i hyllan | 28 april, 2012

 Acaciataggar

Kvinnlig könsstympning (KKS) Del 2.

Reportage i tre delar. Del 2 Ett omvänt ingrepp ”introcision” praktiseras i Australien bland aboriginers pitta-patta stammen. När en flicka nått puberteten samlas hela stammen runt henne och en äldre man ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | Kulturreportage | 29 december, 2016

foto Hebriana Alainentalo

Ruiner. Av Guido Zeccola

  Vi försöker tydliggöra den namnlösa styrkan som tvingar oss till skriket genom att kalla det med vår älskades namn. Bara i dödens stund ges samma möjlighet, men då förblir vårt ...

Av: Guido Zeccola | Utopiska geografier | 27 september, 2017

Freke Räihä. Lögnakt

“Freke var den glupske ulv som vid Odens fötter åt det som makten inte ville svälja – som Räihä har Freke utgivit nio bokverk, samt inväntar tio (Logos) och elva ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 20 oktober, 2014

Epistemologi för ”herrar” och ”slavar”: Nietzsche som politisk filosof

 Den samtida filosofiska situationen kan tyckas en smula paradoxal. Friedrich Nietzsche – som av den danske kritikern Georg Brandes utnämndes till aristokratisk radikal och som enligt egen utsago inte var ...

Av: David Brolin | Agora - filosofiska essäer | 26 september, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.