Realiteten. Fra det absolutte til det relative

Innledning Tidene skifter. Et eksempel på at det er slik, er ‘at alt som er, er immanent og relativt, og at utenfor stoffet og stoffligheten, som er i bevegelse, finnes det ...

Av: Thor Olav Olsen | 01 mars, 2014
Agora - filosofiska essäer

Stefan Lekbergs havsgård… Ett konstnärshem som berör

Skönheten är begärlig. För dem som tvingas leva bortom naturen, i bostadsområden skapade endast för förvaring kan skönheten bli som en hägring. Många människor lever till synes helt utan omgivande ...

Av: Boel Schenlær | 25 juli, 2013
Konstens porträtt

Den osynliga staden

Att skriva om Italien är inte lätt. Egentligen skrämmer hela tanken mig. Det finns så mycket redan observerat. Jag kan bara skriva: jag mötte människor. Ryanair är fantastiskt men alla de ...

Av: Mirva Huusko | 27 oktober, 2012
Resereportage

Förlorad i det allslukande världsalltet

Poe dog 1849, 40 år gammal, efter att ha påträffats på en krog i Baltimore i ett förvirrat och medtaget tillstånd, iförd någon annans kläder. Vad han några dagar senare ...

Av: Nikanor Teratologen | 26 juni, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Svenskt slaveri De svenska "gratisarbetarna" - en del av arbetslinjen



altReglerna är luddiga, direktiven oklara - men det finns ett politiskt okej. Det menar ett fackligt ombud och tillika lärare vid en låg- och mellanstadieskola söder om Stockholm. Lena, vi kallar henne det, talar om "ett nytt fenomen" på den svenska arbetsmarknaden, de så kallade "gratisarbetarna" som rekryteras av offentliga och privata arbetsgivare från Arbetsförmedlingens åtgärdsprogram.

- Det är en djungel. Allt sker i det tysta. När jag frågat chefen om vilka program dessa arbetare kommer hörs inga konkreta svar. Det ska inte frågas så mycket, det är mitt intryck, berättar Lena.
Detta arbetsmarknadsfenomen berör främst dem som står på tröskeln till att bli utförsäkrade och slussas in i program för att inte förlora försörjningsstöd från Försäkringskassan. Men också, visar det sig, människor som ifrågasätter systemet. Dessa personer får en anställning, resonerar regeringen. De utnyttjas hänsynslöst, anser de som bekantat sig med dessa nya anställningsformer.

 

- Det har helt klart skett en omprioritering inom de kommunala väggarna. Förut var verksamheten nummer ett, i dag är chefers och rektorers högsta prioritet ekonomin. Mentaliteten har blivit en helt annan, menar Lena.
Lena berättar om "gratisarbetare" som först blivit lovade fast anställning men senare inte fått det. Nyligen var en dryg tredjedel av de anställda på Lenas arbetsplats så kallade "gratisarbetare", anställda som tillåts gå i uppåt tre år utan kollektivavtal, semester, semesterersättning eller referenser. Gratisarbetare är annars vanligast förekommande i sociala företag och ideella organisationer. Hörn av arbetsmarknaden dit, enligt Kommunal, insynen är klart mindre. Stämningen bland Lenas kollegor är en blandning av ilska och förvåning. I internbrev till sina företrädare har de ifrågasatt vidden av gratisarbetarnas insats för lärosätets verksamhet, och i skarpa frågor ifrågasatt varför dessa personer inte fått fortsatt förtroende efter det att deras praktikant- och lärlingskontrakt fullgjorts.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

alt- I Sverige har något hänt. Det har tystnat. Kritik framförs inte från golvet och upp till chefskontoren med samma trygghet i ryggen som tidigare. I den här frågan föredrar till och med fackligt aktiva att citeras anonymt för att inte riskera sina kollektivavtalade arbeten, säger Lena.

Den moderatledda regeringens arbetslinje har blivit ideologi. Att inte "göra rätt" för sig, vara duktig, individuellt framgångsrik har skapat en kollektiv skamkänsla och ett samhälleligt okej att se ner på människor som av olika anledningar inte lönearbetar. I alla fall om du frågar Rosa, en kvinna i livets mittskede från Peru som kom till Sverige för 18 år sen.
Rosa, som vi kallar henne här, anlände till Gävle som utbildad lärare men började studera antropologi. Det var 90-tal och AMS erbjöd kurser och jobb och Rosa hoppade på en introduktionskurs. Men det fanns bara sommarvikariat och till slut flyttade hon till Stockholm. Här blev hon timanställd inom hemtjänsten för ett företag som sen köptes upp av Attendo Care. Då började problemen på allvar; ökad arbetsbelastning, försämrade villkor, hon stiftade bekantskap med samhällsrasismen. "Du måste kunna tala obehindrad svenska", sa chefen till Rosa, fastän många av hennes kollegor inte talade någon svenska alls.

- Jag ifrågasatte att det inte fanns någon tid till de gamla, men ingen ville lyssna. Anhöriga var misstänksamma mot oss invandrare.
När kommunala nedskärningar drabbade Rosa för några år sen uppmanade Arbetsförmedlingen, AF, henne att byta inriktning. Men inte bara det, hon skulle gå med på deltids- istället för heltidstjänst. I samma veva blev hon utan förklaring förhörd om sin politiska tillhörighet och bakgrund i Peru, fastän hon anlände hit som arbetskraftsinvandrare och inte som politisk flykting. Hon hade inte varit arbetslös under någon längre tid men sändes ändå till AF:s arbetslivsintroduktion.
- Där satt jag med personer som varit sjukskrivna i flera år, som haft stroke eller har cancer. Andra hade just anlänt till Sverige. I programmet blev alla tvångsskickade till en psykolog och tvungna att genomgå ett IQ-test. Det var helt otroligt, jag frågade vad de var ute efter men de sa bara att jag var olydig och att allt var för mitt eget bästa.

Men Rosa kände sig kränkt, hennes integritet och intelligens blev ifrågasatt. Hon, som aldrig tidigare under sina år i Sverige varit sjuk eller behövt uppsöka läkare, slussades ändå i maj 2010 in i Jobb och utvecklingsgarantin tredje fasen, fas tre, och fick heltidspraktik som skolstäderska.

Fas tre sparkade igång våren 2009, just som finanskrisen nådde sitt kanske mest kritiska skede. Arbetssökande som av olika skäl inte fått jobb slussas efter 450 dagar automatiskt in i fas tre. Deltagarna avlönas av Försäkringskassan med 65 procent av sin tidigare lön. Myndigheten betalar även arbetsköpare 225 kronor per person och dag. Totalt gör arbetsköparen en vinst på 5 000 kronor i månaden. Denna form av subventionerad anställningsform genererar emellertid inte i giltiga intyg eller betyg, arbetsgivaren är inte förpliktigade att erbjuda de anställda efter fas tre-programmet förlängd anställning. Arbetsgivaren, inte den arbetslöse, drar vinstlotten i fas tre, och kan fritt disponera en eller flera långtidsarbetslösa samtidigt. På Lenas skola, en tredjedel av de anställda.
Rosas arbetstider är från sex på morgonen till två på eftermiddagen. Ersättningen från Försäkringskassan ger henne en nettoinkomst på under 10 000 kronor. En nivå som hon efter ett långt yrkesliv i Peru och Sverige ifrågasatte, men handledarens enda kommentar var: "Du har ju så att du klarar dig."
Snabbt, fort och fel, Benita Westins, ombudsman på Kommunal, sammanfattning av alliansregeringens åtgärdsprogram, av typ fas tre.

- Det hela är väldigt illa skött politiskt. Det fanns ingen dialog med andra parter innan fas tre klubbades igenom, men hade vi fått komma in tidigare hade åtgärder för att bättre introducera personer i dessa program kunnat förverkligas, menar hon. Bristen på insyn har därför lett berörda, politiker och fack till vad som liknar en återvändsgränd; man har inte riktigt kontroll. Att dessa åtgärdsprogram skulle leda till sysselsättning har Benita väldigt svårt att tro:
- Jag har svårt att se att det skulle vara det minsta stimulerande. Men felet är främst politiskt, man kan inte tro att man från den ena dagen till den andra kan ställa om stora arbetsmarknadssystem. Det är naivt, anser Benita Westin.
Så vem vinner på dessa jobbprogram? Inte de berörda, varken ekonomiskt eller socialt, varken på kort eller lång sikt. De som gynnas av regeringens arbetsmarknadsprogram är istället de företag och kommunala instanser som nyttjar möjligheten att ta in, i praktiken, gratis arbetskraft. Är detta en del av alliansregeringens jobblinje? Ja, låter arbetsmarknadsminister Tobias Billströms pressansvarige, Eleonor Johansson, meddela:
- Vi är nöjda med hur Arbetsförmedlingen har kunnat ta hand om alla våra nya insatser som exempelvis fas tre. Funktionen som dessa projekt fyller är att få fler i arbete.

Socialminister Göran Hägglund sa inför valet, i SVT:s partiledarutfrågning, att Försäkringskassans och AF:s åtgärdsprogram har "gett många människor dess värde tillbaka". Många tycker emellertid annorlunda. Rosa känner sig förnedrad, Lena ser människor bryta ihop, andra talar om ett förlorat människovärde. Däribland Anette Höiland, som i en debattartikel för Nya Wermlandstidningen kallar regeringens fas tre för "det nya slavkontraktet".
Höiland skriver: "Den långtidsarbetslöse tvingas att skriva på ett slavkontrakt och acceptera löner som inte ens kommer i närheten av arbetstagarnas lägstalöner. Den långtidsarbetslöse hamnar mellan stolarna och är rättslös." Anette Höilands erfarenheter delas med många; hundratals jobbansökningar utan resultat, 450 passerade dagar i olika projekt, per automatik inslussad i fas tre.
"Den ultimata förnedringen är när slavkontraktet godkänns och skrivs under av den arbetslöses tillhörande fackförbund." Många berörda jämför fas tre med förpliktigat och politiskt sanktionerat tvångsarbete. Fas trearbetaren jobbar 40 timmar i veckan och går miste om "starta-eget-hjälp", jobbcoaching och möjligheten att delta i olika utbildningsprogram. Arbetsveckan (fyrtio timmar) omöjliggör därtill jobbsökning då man, enligt Anette Höiland, "utför en gratis heltidssysselsättning."

alt- Fas tre är rent slaveri. Jag kom till Sverige som en fri människa och här har jag blivit en slav. Politiker kallar de här projekten för utvecklande, det är ett skämt! Om jag inte följer Försäkringskassans och AF:s direktiv vet jag inte vad som kommer att hända. Jag söker jobb, men det finns aldrig något. Det är som om jag är svartlistad, som om jag straffas för att jag har ifrågasatt hela systemet.
För Rosa är framtiden i Sverige ett blankt papper. Stämningen omkring henne känns hotfull, handläggare har upprepade gånger understrukit att hon inte är samarbetsvillig. Rosa ifrågasätter för mycket och har blivit obekväm då hon agerat språkrör för andra som slussats igenom liknande processer. Tanken på att ge upp och resa hem finns, liksom den att ändra namn. Hon har ingen joker att spela ut. Här får hon ingen pension, den nuvarande arbetslinjen bryter ner henne, de trygghetssystem som gjort Sverige till social förebild i tredje världen ser hon inga spår av. Alliansregeringen, säger hon, har kastat Sverige tillbaka till medeltiden.
- Sverige sysslar numera med utpressning. Jag känner mig så oerhört kränkt. Så här illa behandlad har jag aldrig blivit i Peru. Och det är inte bara jag, tyvärr. Det finns många därute, och jag tycker synd om dem som kommer till Sverige och hamnar i klorna på samma system. Det är omänskligt.

Lena, den fackligt aktiva läraren, minns särskilt en händelse. Hon kom på sin chef utnyttja en av sina "gratisarbetare" som personlig passup. Under kontorstid fann hon chefen på sitt kontor i strumpor, "gratisarbetaren" masserande hennes fötter.
- "Han är så bra", sa hon till mig.

Klas Lundström. journalist och författare

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. http://rastareportern.tidningen-anti.se
En kortare version går att läsa i Arbetaren (15/9-10): http://www.arbetaren.se/articles/inrikes20100915

Namn i reportaget är fingerade

 

Ur arkivet

view_module reorder

Dr Krabba 4

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 28 oktober, 2011

Fotogran ur Fahrenheit 451 av François Truffaut

Förbjudna böcker

Index är inte bara ett register över innehållet i exempelvis en bok utan också den helvetets mun dit den katolska kyrkan skickade de böcker och de författare den inte gillade. Den ...

Av: guido zeccola | Essäer om religionen | 15 augusti, 2015

Emmakrönika XXVII, Den 20 september

Nu årsdag igen för när du kom hit, 20:nde september då. Jag var kär redan, men det var en underbar bekräftelse att få se dig. Jag förstod min kärlek hänt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 17 september, 2009

Andrew Allen, en kärleksfull artist

Det är lätt att bli förälskad i Andrew Allens musik. Lekfull, fylld av energi och glädje är den en gåva till den som lyssnar. Hans röst är klar och mjuk ...

Av: Helena Svensson | Musikens porträtt | 01 Maj, 2011

Könets mystiker

Illustration av Guido Zeccola efter Beato AngelicoHermann Kesten, Joseph Roth och Albert Camus, med korridorförbindelse till André Gide, häckade en gång i tiden i en lägenhet på sjätte våningen i ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om litteratur & böcker | 27 november, 2008

Håller Vilhelm Moberg på att bli ett varumärke?

Håller Vilhelm Moberg på att bli en bortglömd författare? I hans rika författarskap har de stora romanerna allt mer kommit att dominera. Inte minst utvandrarsviten riskerar idag att bli ett ...

Av: Mikael Löwegren | Essäer om litteratur & böcker | 03 november, 2011

Japansk slagsmålskämpe fiskar efter filmroll i Europa. Intervju med Masanobu Andô

Det finns skådespelare som blir symbolen för en hel generation och som oavsett roll samtidigt lyckas förmedla en tidstypisk känsla åt hela denna generation. Så är onekligen fallet med Masanobu ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 02 december, 2011

Läkande kraft

En vän skriver till mig om sin tonårsdotter. Han skriver: "A hade panikångest här på morgonen, har varit för mycket för henne i helgen, träning och en kompis som fyllde ...

Av: Sofia Sandström | Gästkrönikör | 23 Maj, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.